61 051 läst ·
219 svar
61k läst
219 svar
Kommunen har höjt min infart trots avtal som säger annat
Ja, det skulle man kunna göra, men jag tycker inte att jag ska behöva bekosta det i så fall. Sen kan det ställa till det en bit in på infarten, då mina grannar lånar min infart och har sin bil stående på sin tomt en bit in. Men det är en annan fråga. Dock är kommunen inte det minsta intresserade av en dialog, utan de säger att avtalet är utfyllt, att allt är precis som innan.Purre skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 297 inlägg
Det behöver inte vara konstigare än att en länsväg är omledd och på omledningen krävdes även en busshållplats.Claes Sörmland skrev:
Tycker det låter som om TS har koll.
Jag söker klarhet p g a är det kommunen som är huvudman för gatan eller alternativt vägen ligger där med vägrätt så är helt olika förvaltningsjuridiska lagrum som styr. Är det kommunen som är huvudman för allmän plats gata är det PBL som är lagrummet. Är det Trafikverket är det istället väglagen som är lagrummet. Sen har vi ju det där civilrättsliga avtalet vid sidan av också som styr vad som ska utföras på TS enskilda tomtmark (som eventuellt omfattas av en vägrätt om väglagen är lagrummet).
Såhär skriver Trafikverket i mejl från november.Claes Sörmland skrev:
Om kommunen ansvarar för gatan med GC-väg som huvudman för allmän platsmark hur kommer då Trafikverket in i bilden? Varför har du skrivit ett avtal med Trafikverket? Har du kollat på NVDB-kartan att det verkligen är kommunen och inte Trafikverket som är ansvarig?
[länk]
Klicka i boxen "Väghållare" till vänster så dyker det upp en färgkod på kartan vem som ansvarar för vägen:
[bild]
"Trafikverket hänvisar till tidigare svar i ärendet samt kommunens svar.
Kommunen är väghållare för ......gatan."
Sen hur kommunen och Trafikverket delat upp arbetet är inget jag lägger mig i. Jag fick en förfrågan från Trafikverket om att ingå avtal med dem, och det verkade ok så jag skrev under.
Ja du, det där är väl anledningen till att man vill ha en advokat vid sin sida. Hur ska man kunna hålla reda på allt det där, och kunna använda sig av det i en tvist utan hjälp av nån som är ordentligt insatt i lagar och regler?Claes Sörmland skrev:
Jag söker klarhet p g a är det kommunen som är huvudman för gatan eller alternativt vägen ligger där med vägrätt så är helt olika förvaltningsjuridiska lagrum som styr. Är det kommunen som är huvudman för allmän plats gata är det PBL som är lagrummet. Är det Trafikverket är det istället väglagen som är lagrummet. Sen har vi ju det där civilrättsliga avtalet vid sidan av också som styr vad som ska utföras på TS enskilda tomtmark (som eventuellt omfattas av en vägrätt om väglagen är lagrummet).
Vad gäller ansvaret så säger, som jag skrev i ett tidigare svar, Trafikverket självt att det är kommunen som är väghållare, om det är till nån hjälp för dig?
Ok, om vi då räknar med att det kommunen som är huvudman för gatan så är den din motpart kommunen vad gäller allmän plats utanför din fastighet. Deras förvaltning/underhåll av gatan sker enligt PBLs lagrum. Vill du verka för att sänka gatan med trottoar är din motpart kommunen.
Det betyder också att kommunen inte är motpart vad gäller asfalteringen på din tomtmark. Där är istället Trafikverket som är din motpart och du ska vända dig till. Vill du t ex ha mer asfalt på din tomtmark ska du pressa Trafikverket för den delen. Den delen är ju civilrättsligt avtalad.
Det betyder också att kommunen inte är motpart vad gäller asfalteringen på din tomtmark. Där är istället Trafikverket som är din motpart och du ska vända dig till. Vill du t ex ha mer asfalt på din tomtmark ska du pressa Trafikverket för den delen. Den delen är ju civilrättsligt avtalad.
Tack! Det var en ny infallsvinkel. Alla såna är bra! 👍Claes Sörmland skrev:
Ok, om vi då räknar med att det kommunen som är huvudman för gatan så är den din motpart kommunen vad gäller allmän plats utanför din fastighet. Deras förvaltning/underhåll av gatan sker enligt PBLs lagrum. Vill du verka för att sänka gatan med trottoar är din motpart kommunen.
Det betyder också att kommunen inte är motpart vad gäller asfalteringen på din tomtmark. Där är istället Trafikverket som är din motpart och du ska vända dig till. Vill du t ex ha mer asfalt på din tomtmark ska du pressa Trafikverket för den delen. Den delen är ju civilrättsligt avtalad.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 297 inlägg
Det låter som en meningslös återvändsgränd. Är busshållplatsen som delvis låg på TS fastighet borttagen och återställd kan näppeligen Trafikverket lastas för att kommunen därefter gjort en för brant slänt vid gatuanslutningen.Claes Sörmland skrev:
Trafikverket har bara med saken att göra om saken är beroende av borttagandet av busshållplatsen, vilket det inte ser ut som.
Jag har bott här i många år, och förut var det bara en vanlig, låg trottoar, långt innan det blev en GC-väg. Så troligen har det nog betraktats som en utfartsväg.C cpalm skrev:
Håller med, jag tror denna blir svår.Nötegårdsgubben skrev:
Det låter som en meningslös återvändsgränd. Är busshållplatsen som delvis låg på TS fastighet borttagen och återställd kan näppeligen Trafikverket lastas för att kommunen därefter gjort en för brant slänt vid gatuanslutningen.
Trafikverket har bara med saken att göra om saken är beroende av borttagandet av busshållplatsen, vilket det inte ser ut som.
Jag hittar heller inget i PBL som hindrar en kommun från att justera en gatas höjd några cm som den är huvudman för. Den allmänna platsen ska följa detaljplanen i sin utformning med endast liten avvikelse men sen finns det svängrum vad gäller t ex asfalteringar, refuger o s v.
Vi har ju haft en mängd trådar här genom åren där man särskilt i nyexploaterade områden har asfalterat gatan i ett sent skede och därmed höjt den 5-10 cm till tidiga byggares förtret - deras fina plattsättningar har ju då hamnat under gatans nivå. Slutsatsen brukar ju bli att man får leva med det som tomtägare och lägga om din utfart.
Kan vara värt att kolla upp hur det formellt är beskrivet i detaljplan m.m.S Syringa29 skrev:
Om det skall vara en utfartsväg som bryter gångbanan (vilket det ju i praktiken har varit) har de ju uppenbart inte återställt det till en sådan.
Om inte kan det nog bli en uppförsbacke (i dubbel bemärkelse). Idag ställs det säkerligen större formella krav på gångbanans utformning som har prioritet över utfartsfunktionen.
Oftast regleras inte utfarter från tomtmark i detaljplan. Den regelmöjlighet som främst finns är att förbjuda utfart mot allmän plats längs vissa gränser mot allmän plats. Men min uppfattning är att det inte är så vanligt att man gör det om det inte finns särskilda skäl.C cpalm skrev:
Jag har jobbat lite med vägprojektering och oavsett vad avtalet säger så har jag svårt att tro att det där är korrekt utfört. Det ser ut som dom asfalterat direkt på vägens bankslänt och därmed skapat en skarp vinkel. Man behöver ta upp höjdskillnaden längre sträcka än så.
