24 417 läst ·
387 svar
24k läst
387 svar
Kan man dra 2,5 FK för trefas i ett 16 rör?
Jo det fungerar nog för det mesta enligt min erfarenhet också. Det har varit ganska bra förimpedanser i de anläggningar jag hållit på med i.
Det är när man kommer lite längre ut i nätet det blir mer kritiskt. En stor gård med flera byggnader/hus där en byggnad matas av en annan osv.
Kontrollen ska ju göras oavsett och det man behöver veta tar man ju reda på i förväg också.
Med jordfelsbrytare så är frånkopplingen också tryggad.
Men jag kan inte minnas att jag behövt använda detta någon gång med att gå ner i area på skyddsledaren. Jag brukar bara gå efter tabellen i 54. Kanske det varit någon spis någon gång där det underlättat med att använda 1,5 grön/gul.
Det är när man kommer lite längre ut i nätet det blir mer kritiskt. En stor gård med flera byggnader/hus där en byggnad matas av en annan osv.
Kontrollen ska ju göras oavsett och det man behöver veta tar man ju reda på i förväg också.
Med jordfelsbrytare så är frånkopplingen också tryggad.
Men jag kan inte minnas att jag behövt använda detta någon gång med att gå ner i area på skyddsledaren. Jag brukar bara gå efter tabellen i 54. Kanske det varit någon spis någon gång där det underlättat med att använda 1,5 grön/gul.
Jag kan lägga in en skrift som Mats Jonsson på Eltrygg har skrivit.A avh67f skrev:Jo det fungerar nog för det mesta enligt min erfarenhet också. Det har varit ganska bra förimpedanser i de anläggningar jag hållit på med i.
Det är när man kommer lite längre ut i nätet det blir mer kritiskt. En stor gård med flera byggnader/hus där en byggnad matas av en annan osv.
Kontrollen ska ju göras oavsett och det man behöver veta tar man ju reda på i förväg också.
Med jordfelsbrytare så är frånkopplingen också tryggad.
Men jag kan inte minnas att jag behövt använda detta någon gång med att gå ner i area på skyddsledaren. Jag brukar bara gå efter tabellen i 54. Kanske det varit någon spis någon gång där det underlättat med att använda 1,5 grön/gul.
Han brukar som regel ha rätt bra koll på sådana här saker.
Har faktiskt läst den där förut. Undrar om den inte fanns på voltimum. Han har ju rätt. Det blir nog en del besparingar i koppar om man dimensionerar enligt beräkning.Mikael_L skrev:
Tiden går men frågorna här i elforum kommer igen då och då. Kom att tänka på att samma tema var uppe när jag gjorde några av mina allra första inlägg här. Eltrygg var framme då också men många såg det först som helt galet.
https://www.byggahus.se/forum/threads/3-fas-till-spis-faeger.101683/post-709569
https://www.byggahus.se/forum/threads/3-fas-till-spis-faeger.101683/post-709569
Oj det är ju precis samma ämne som nu har gåtts igenom. Du förvånade verkligen många i den tråden på den tiden. Riktig nostalgi fast ändå inte då det är ju samma skrivelser och metoder som används år 2025 i SS 436 40 00 i dagens utgåva.GK100 skrev:
Snyggt GK100. 👍
Redigerat:
Du fick ett välkomnande där.GK100 skrev:
Var det ditt första inlägg där?
Kravet på rörstorlek är inte bara en fråga om att lyckas med att dra i ledarna.
Rörets storlek påverkar förmågan att transportera bort strömvärmen från ledare till omgivningen.
20 mm rör har 25% större yta än 16mm rör = motsvarande bättre kylförmåga. Fågeställaren nämner att rören ligger i vägg och i detta fall där man ligger på gränsen till det tillåtna spelar den faktiska förläggningen roll.
Vilken sorts vägg avses?
Skivvägg av gips/plyfa med isolering eller betong/tegelvägg?
Som jag minns laborationena på behörighetskursen är kravet att röret ligger mellan isolering och skivmaterial.
Är röret omgivet av isolering reduceras belastningsbarheten.
Då frågan avser installation av elbilsladdare tror jag att efterfrågade installationen är brandfarlig åtminstone i isolerad skivvägg.
Temperaturökningen i ledarna blir maximal pga långa belastningstider.
Frågeställarens allergiproblem är förhoppningsvis mindre allvarliga än känsligheten för brand/brännskador.
Rörets storlek påverkar förmågan att transportera bort strömvärmen från ledare till omgivningen.
20 mm rör har 25% större yta än 16mm rör = motsvarande bättre kylförmåga. Fågeställaren nämner att rören ligger i vägg och i detta fall där man ligger på gränsen till det tillåtna spelar den faktiska förläggningen roll.
Vilken sorts vägg avses?
Skivvägg av gips/plyfa med isolering eller betong/tegelvägg?
Som jag minns laborationena på behörighetskursen är kravet att röret ligger mellan isolering och skivmaterial.
Är röret omgivet av isolering reduceras belastningsbarheten.
Då frågan avser installation av elbilsladdare tror jag att efterfrågade installationen är brandfarlig åtminstone i isolerad skivvägg.
Temperaturökningen i ledarna blir maximal pga långa belastningstider.
Frågeställarens allergiproblem är förhoppningsvis mindre allvarliga än känsligheten för brand/brännskador.
Tvek på den.H Hassel1949 skrev:
Och det finns ingenstans några korrektionsfaktorer för detta, så jag tror att det är helt betydelselöst.
Jag antar att TS har tänkt ha max 16A (säkring) och med 2,5 mm2 så finns det absolut inga problem om man inte förlägger ledarna mycket djupt in i isolering.
Här har jag kört en test med röret mitt i 240mm isolering.
https://www.byggahus.se/forum/threads/vaermeutveckling-i-vp-roer-isolerad-vaegg-del-2.60013/
En 5G2.5 kabel är betydligt mindre än 16 mm i ytterdiameter. Om du vill göra gällande att en kabel inte får avsäkras med 16A under normala förhållanden får du visa på någon källa.H Hassel1949 skrev:
Vissa är har dessutom mindre diameter än andra och vissa är mjukare än andra. Dessutom går det lättare med varma ledare och varma rör. Så man kan optimera en del. Skillnaderna kan vara små. Men tillsammans kan det göra skillnaden mellan succé och fiasko.M merbanan skrev:
Hej alla fantastiskt hjälpsamma kamrater här på forumet!
Stort tack till alla som kommenterat.
Ska ge er en liten uppdatering. Både dåliga och goda nyheter.
Garaget är byggt i trä och har en våning för bil och en "våning" ovanpå där man precis kan stå raklång under nocken. Elcentralen sitter på insidan av garaget på ena sidan. Optimalt vore om laddboxen kunde sitta på utsidan fast på andra sidan garaget. När jag byggde garaget minns jag att jag i taket (tillsammans med stenullsskivor) mellan våningarna lade in åtminstone någon extra flexslang från ena sidan till den andra.
Dåliga nyheterna, jag hittade just den tomma extra flexslangen som tyvärr inte gick den rakaste vägen, kan nog vara nästan 10 meter. Jag hade varit förutseende och slängt in en nylontråd som kan användas som dragtråd. Men jag tänkte att med min riktiga dragtråd som är lite pajj kan jag nog känna mig fram i slangen om det går att mata. Att den är lite pajj är att fjäderänden lossnat. Men med en ordentligt fasttejpad bit buntband som spets brukar det gå bra. Jag kom ganska långt innan jag kände att det är ganska trögt. Jag får nog skrota den här idéen eftersom det var ganska långt ändå. Dags att backa ur den igen tänkte jag, men precis som någon varnade för om slangen inte är slät på insidan så kan det gå trögt. Hur som helst så fastnar min egen händigt gjorda buntbandsspets. Suck, nu kan man nog inte använda det flexröret alls.
Jag hoppas ju att jag in i det sista kan undvika utanpåliggande kabeldragning.
Goda nyheterna, plan... D. För att maximera ståhöjden på övervåningen hade jag "fällt in" golvplankorna mellan bjälkarna. Dessa kunda jag lossa även om jag fick möblera om allt bröte som låg däruppe. Så nu har jag möjlighet att öppna upp taket/golvet och lägga in 20mm flexslang och förmodligen använda Vp-rör på de raka sträckorna. Ett himla jobb, men jag tror det är värt med tanke på min "svåra" allergi.
Jag ska se om jag kan lägga upp några bilder senare idag så är det nog lättare att hänga med i svängarna.
Mvh
Fredrik
Stort tack till alla som kommenterat.
Ska ge er en liten uppdatering. Både dåliga och goda nyheter.
Garaget är byggt i trä och har en våning för bil och en "våning" ovanpå där man precis kan stå raklång under nocken. Elcentralen sitter på insidan av garaget på ena sidan. Optimalt vore om laddboxen kunde sitta på utsidan fast på andra sidan garaget. När jag byggde garaget minns jag att jag i taket (tillsammans med stenullsskivor) mellan våningarna lade in åtminstone någon extra flexslang från ena sidan till den andra.
Dåliga nyheterna, jag hittade just den tomma extra flexslangen som tyvärr inte gick den rakaste vägen, kan nog vara nästan 10 meter. Jag hade varit förutseende och slängt in en nylontråd som kan användas som dragtråd. Men jag tänkte att med min riktiga dragtråd som är lite pajj kan jag nog känna mig fram i slangen om det går att mata. Att den är lite pajj är att fjäderänden lossnat. Men med en ordentligt fasttejpad bit buntband som spets brukar det gå bra. Jag kom ganska långt innan jag kände att det är ganska trögt. Jag får nog skrota den här idéen eftersom det var ganska långt ändå. Dags att backa ur den igen tänkte jag, men precis som någon varnade för om slangen inte är slät på insidan så kan det gå trögt. Hur som helst så fastnar min egen händigt gjorda buntbandsspets. Suck, nu kan man nog inte använda det flexröret alls.
Jag hoppas ju att jag in i det sista kan undvika utanpåliggande kabeldragning.
Goda nyheterna, plan... D. För att maximera ståhöjden på övervåningen hade jag "fällt in" golvplankorna mellan bjälkarna. Dessa kunda jag lossa även om jag fick möblera om allt bröte som låg däruppe. Så nu har jag möjlighet att öppna upp taket/golvet och lägga in 20mm flexslang och förmodligen använda Vp-rör på de raka sträckorna. Ett himla jobb, men jag tror det är värt med tanke på min "svåra" allergi.
Jag ska se om jag kan lägga upp några bilder senare idag så är det nog lättare att hänga med i svängarna.
Mvh
Fredrik
