Det är vanligt att smältproppar får dålig kontakt, ju större effekt desto mer gnistrar det, därför är det alltid viktigt man drar i dessa så hårt det bara går, sen måste passdelen naturligtvis sitta ordenligt från början också.Richard_1 skrev:
Sen så skiljer sig ju brytförmågan också, dz-säkringar ska inte manövreras med last, om man gör detta kommer ledningsförmågan alltid försämras vid den uppkommande gnistan och ju fler gånger desto värre blir det, både passdel och säkring skadas, framför allt vid större laster.
Dålig säkring. Den ska ju klara kortis på minst 6000A utan problem.Danne031 skrev:Inte ärjat men brunnit..fysiskt brunnit alltså. Det var en sprllans ny installation med nybyggt skåp från Garo, en lärling hade missat färger på ett ställe så det var kortis mellan nolla och fas.
Jag stod vid centralen och han gick runt och provade belysningen, när han slog på brytaren så small det, en eldkvast på någon decimeter skjöt ut från säkringen med en bang, och sekunden efter så brann det i plasten, vart ganska varmt alltså
Jag behöver väl inte säga att den automaten ville inte fungera efter det
Kan ju vara så att konstruktören inte tänkt på Ik3, som i det här fallet kanske var högre än vad dvärgen tålde?spinout skrev:
han skrev kortis mellan nolla&fas.snaggletooth skrev:
Ja?electrocuted skrev:
ja och Ik3 är ju en 3fasig kortslutning, det blir ju högre strömstyrkor i fas-fas kortisar än fas-0 kortisar.
Ik3 = c * Ufn / Z, största kortslutningsström
Ik2 = c * √3 * Ufn / (2 * Z), kortslutning fas-fas
Ik1/Ij = c * Ufn / Z, lägsta kortslutningsström / jordslutningsström för utlösningsvillkoret
c = spänningsfaktor, ska vara 1 vid beräkning av största kortslutningsström och mindre än 1(exakt värde beroende på diverse faktorer) vid beräkning av lägsta kortslutningsström för utlösningsvillkoret.
Ufn = Nominell fasspänning (230V).
Z = impedans matande nät (ledningar, trafos o.s.v.) i obelastat tillstånd vid beräkning av största kortslutningsström och i belastat tillstånd vid beräkning av lägsta kortslutningsström.
För normalfallet är kortslutning fas - nolla som 3-fasig kortslutning ungefär. Men det kan skilja en del ibland (åt båda hållen) beronde på hur nätet ser ut.
Ik2 = c * √3 * Ufn / (2 * Z), kortslutning fas-fas
Ik1/Ij = c * Ufn / Z, lägsta kortslutningsström / jordslutningsström för utlösningsvillkoret
c = spänningsfaktor, ska vara 1 vid beräkning av största kortslutningsström och mindre än 1(exakt värde beroende på diverse faktorer) vid beräkning av lägsta kortslutningsström för utlösningsvillkoret.
Ufn = Nominell fasspänning (230V).
Z = impedans matande nät (ledningar, trafos o.s.v.) i obelastat tillstånd vid beräkning av största kortslutningsström och i belastat tillstånd vid beräkning av lägsta kortslutningsström.
För normalfallet är kortslutning fas - nolla som 3-fasig kortslutning ungefär. Men det kan skilja en del ibland (åt båda hållen) beronde på hur nätet ser ut.
Under vissa förhållanden (om man är väldigt nära en trafo Dzn Yzn kopplad ), borde kanske skrivit att man normalt inte ska bortse från detta, för det kan ju hända.
Redigerat:
Trafos för oss abonnenter är väl y-kopplade på sekundärsidan. Har fått för mig att Z-kopplade elmaskiner över huvud taget är jäkligt ovanligt.
Har aldrig blandat mig med Z-kopping, får man inte en annan fasspännig?
Y-koppling
Uh = Uf*√3
Ih = If
D-koppling
Uh = Uf
Ih = If*√3
Z-koppling
Uh = U1f*3
Ih = If
Har aldrig blandat mig med Z-kopping, får man inte en annan fasspännig?
Y-koppling
Uh = Uf*√3
Ih = If
D-koppling
Uh = Uf
Ih = If*√3
Z-koppling
Uh = U1f*3
Ih = If
Vill minnas att vi hade en z-trafo på jobbet tills för ett 10-tal år sedan, men vi bytte ut den för att den alltid överhettade på direkten så fort den blev det minsta överbelastad. En z-trafo kan väl kopplas om för olika spänningar, våran var i alla fall kopplad för 11/0,4kV, men att det skiljer 3 ggr på fas- och huvudspänning undrar jag?, tittade lite själv i handboken och det är ju Uh = 3 * Ulf (lf=lindningsfas). Men varje fas har ju 2 lindningar på nersidan, och Ulf motsvarar väl inte "normal" fasspänning då? men men, som sagt, den är historia nu.
Kul att lära sig nånting nytt så jag googlade lite på Z-kopplingen.
Finns inte så mkt. men tydligen används den vanligen i slutet av distributionsnät?
Den har fördelen att klara av större snedbelastning än andra kopplingssätt, och kan därför belastas hårdare på en enstaka fas än andra inkopplingstyper.
Figur 2:
http://www.eme.ee.kth.se/kurser/EJ3200/Lab3.pdf
Finns inte så mkt. men tydligen används den vanligen i slutet av distributionsnät?
Den har fördelen att klara av större snedbelastning än andra kopplingssätt, och kan därför belastas hårdare på en enstaka fas än andra inkopplingstyper.
Figur 2:
http://www.eme.ee.kth.se/kurser/EJ3200/Lab3.pdf
