Ni har väl dränering runt grunden?hannaz skrev:
Fördelningsbrunn? Sådan har man till avloppsanläggningar. Jag antar att du menar dagvattenbrunn? Har du en sån så har du dränering också.
Hur är utloppet från denna gjort?
Jag frågar därför att "vatten rätt högt i marken" väcker alarmklockor hos en gammal gubbe som har dränerat åtskilliga hus genom åren.
Angående byglar så är nog jag av åsikten att det behövs inte om du har stabilt under. Det finns ytterligare två saker som också talar för att du inte behöver byglar:
1. Det är en liten byggnad, dvs inga långa avstånd. Då blir det inga stora påkänningar om det inte sätter sig väldigt mycket under grunden.
2. Det är en träkåk, dvs om det mot förmodan skulle röra en sig liten bit nån gång så är det inget som tar nån större skada av det.
Men som Mikael säger, överkantsarmering vore inte fel. Två st i samma dimension som underkantsarmeringen.
G´natt!
Ja vi har ett avlopp till vårt hus..... Fördelningsbrunnen, dit vattnet pumpas, ligger i höjd m bygget, ca 15-20 m ifrån. Vattennivån i fördelningsbrunnen talar om hur det är m vattenståndet i marken och extremt blöta vintrar rinner det korta perioder undan sisådär. Man kan också titta på åkern utanför, när det står vatten i en sänka på den så är vattenståndet i fördelningsbrunnen lite högre.
Boningshuset har legat där i ca 150 år så en ny platta med ordentligt m grus runt om ska nog klara sig. Det är ingen vits att gräva ner dräneringarör om man inte kan leda vattnet någonstans. Får bli att lägga ut rännor så det kommer bort fr dess omedelbara närhet iallafall, det funkar på övriga byggnader och där blir aldrig vatten stående på ytan.
Boningshuset har legat där i ca 150 år så en ny platta med ordentligt m grus runt om ska nog klara sig. Det är ingen vits att gräva ner dräneringarör om man inte kan leda vattnet någonstans. Får bli att lägga ut rännor så det kommer bort fr dess omedelbara närhet iallafall, det funkar på övriga byggnader och där blir aldrig vatten stående på ytan.
Redigerat:
Om ni med överkantsarmering menar en längsgående 12:a runt hela plattan tycker jag att det verkar helt onödigt om du inte har sättningsbenägen mark.
Däremot borde du lägga kantavstyvningsjärn runt plattan, 12 mm enmetersjärn på cc 600, vinkelrätt mot kantbalken. Detta för att förhindra att balken vrider sig loss från plattan vid last.
Jag kanske har fel? Men så har vi gjort och så ser det ut på min ritning...
Edit: Skärmdump från min k-ritning.
Däremot borde du lägga kantavstyvningsjärn runt plattan, 12 mm enmetersjärn på cc 600, vinkelrätt mot kantbalken. Detta för att förhindra att balken vrider sig loss från plattan vid last.
Jag kanske har fel? Men så har vi gjort och så ser det ut på min ritning...
Edit: Skärmdump från min k-ritning.
Redigerat:
Det är också bra att inse att mina åsikter och min lista är synpunkter ifrån en amatör, förvisso en som läst på så gott han kunnat när han själv skulle göra två grunder.
Men mina tips och åsikter kan inte ges större värde än entreprenörens om han t.ex. hävdar "Jag har gjort såhär på snart 50 hus, och jag vet att det funkar bra!"
Men då jag själv grejade men inte själv är konstruktör och inte anlitade någon så var det inte så svårt att välja att kasta i lite villabyglar och överkantsarmering bara för att vara på säkra sidan.
Det kanske inte alls behövdes, men så gjorde jag själv i alla fall, under de förutsättningarna.
Men bara så du tänker på att utifrån det jag skrivit så kan du inte säga "För att det ska vara så!"
Men mina tips och åsikter kan inte ges större värde än entreprenörens om han t.ex. hävdar "Jag har gjort såhär på snart 50 hus, och jag vet att det funkar bra!"
Men då jag själv grejade men inte själv är konstruktör och inte anlitade någon så var det inte så svårt att välja att kasta i lite villabyglar och överkantsarmering bara för att vara på säkra sidan.
Det kanske inte alls behövdes, men så gjorde jag själv i alla fall, under de förutsättningarna.
Men bara så du tänker på att utifrån det jag skrivit så kan du inte säga "För att det ska vara så!"
Pumpas dagvatten (regn och drän) till fördelningsbrunnen?hannaz skrev:
Det ska man inte göra. Det ökar belastningen på bädden och ger kortare livslängd på den. Dessutom ger det sämre rening, något som man kan tycka spelar ingen roll men nu när man som verksamhetsutövare (fastighetsägare) har ansvar för resultatet (graden av rening), inte bara för att ett avlopp finns, så kan det spela roll.
Off topic men jag reagerade när jag läste det där.
Bara man är medveten om att gruset leder ner vatten i en sänka (schaktningen för grunden) som vad jag kan förstå inte har någon avrinning.hannaz skrev:
Det fungerar antagligen i alla fall men det här kan ju vara bra att vara medveten om.
Så är det ju helt klart. Enda lösningen då är dränering och pumpbrunn men det är inte gratis det heller.hannaz skrev:
Men håll ögonen på det där så reder det sig nog i alla fall. Gör en grop i gruset nånstans runt huset (inte alltför nära) och håll koll på den. Blir det vatten stående i gropen så kanske du ska överväga att göra något åt saken.
Angående kantavstyvningsjärn (som i sig inte alls är nån dålig ide):
En variant är ju att lägga längskluvet nät (dvs 5 x 1,2 m) ovanpå befintliga nätet längs långsidorna, dvs längs dom väggarna där takstolarna ligger. Det ger ju ungefär samma resultat som både kantavstyvningsjärn och längsgående överkantsarmering, fast något klenare.
Det bidrar ju till att bära snölasten den dagen det kommer mycket snö (det belastar ju i stort sett enbart dom väggar som takstolarna vilar på).
Å andra sidan är det ett litet hus, det blir inte så mycket snö på det taket. Det känns kanske lite överdrivet.
Var i landet är det här? Hur mycket snö får ni, eller vilken snözon har ni?
Man kan i alla fall säga att kantavstyvningsjärn är MYCKET lättare att lägga dit än att börja trassla ner riktiga byglar i balkarna.
En variant är ju att lägga längskluvet nät (dvs 5 x 1,2 m) ovanpå befintliga nätet längs långsidorna, dvs längs dom väggarna där takstolarna ligger. Det ger ju ungefär samma resultat som både kantavstyvningsjärn och längsgående överkantsarmering, fast något klenare.
Det bidrar ju till att bära snölasten den dagen det kommer mycket snö (det belastar ju i stort sett enbart dom väggar som takstolarna vilar på).
Å andra sidan är det ett litet hus, det blir inte så mycket snö på det taket. Det känns kanske lite överdrivet.
Var i landet är det här? Hur mycket snö får ni, eller vilken snözon har ni?
Man kan i alla fall säga att kantavstyvningsjärn är MYCKET lättare att lägga dit än att börja trassla ner riktiga byglar i balkarna.
Tycker jag låter som en bra idé.hannaz skrev:
Och snözon 1 innebär ju faktiskt ganska liten belastning vad gäller snö. Jag tycker dock att du borde göra nånting i alla fall vad gäller överkant/kantavstyvning men det kanske inte behöver vara "fullt artilleri" så att säga.