Har man täppt till så gasolen inte kommer ut så borde risken vara stor att lågan från kyl/frys eller för att värma tappvarmvattnet antänder.
Men vid dom tillfällena så kanske kyl och tappvarmvatten gick via el och ingen öppen låga förekom så det blev ”syrebrist” istället.
Kommer kanske lite långt ifrån utsprungliga frågan nu 😎
 
Vidare på OT... eller kanske ändå inte när man funderar på risker med HC-köldmedel

Det är ett intervall i blandning med luft som gasol är tändbart och börja det vara så mycket att det börja kväva så är man förmodligen långt förbi tändbar nivå.

Sedan krävs det en tändkälla med tillräcklig energi i gnistan - 450 grader C varm glödande yta räcker inte för att tända på gasolbladning i luft - det kan man prova själv att med gasolbrännare värma en spik till lysrött - snabbt stänga av gasolen så lågan släcks och sedan dra på igen för att försöka tända lågan igen med den glödande spiken - det skall vara väldigt varm - typ ljusare mot orange i värme innan man kanske med flertal försök kan tända på det igen och då ändå med partiell nära ideal blandning gasol med luft i stråk i brännarhuvudet.

I det avseende så är ånga/rök från olja, diesel och fotogen i tillräcklig koncentration (då ångande från heta ytor) och även bensin betydligt mer eldfängt vid betydligt lägre temperatur än gasol/propan då de har längre kolkedjor som lättare bryts sönder av värmen (vilket dessutom kan vara exotermt när ändarna på de brutna kedjorna börja kopplas mot syre och därmed rusar i temperatur med positiv återkoppling och självantäder) och av det lättare självantänder medans propan har kort kolkedja och är ganska stabil ända upp till rejält hög temperatur.

Dessutom propagerar gasollågans eldfront långsamt när man ligger nära nedre kanten (LEL) eller övre kanten (UEL) inom den brännbara området - det vet alla som lekt med cigarettändare och en glasburk, för att få maximal eldfrontshastighet av ca 0,49 m/s ( innan vid större volymer lågan trasas sönder av expansionen av värmen och av hinder på vägen och den vägen bildar fingrar/stråk i lågan får mer yta att reagera över i sin förbränning och med det snabbare förbränning¹ ) så behöver man ligga ganska precis i den stökiometriskt korrekta blandningen.

2,1% är undre gränsen (LEL) och 9,5% är övre gränsen (UEL) för propan räknat som volym och gasolvarnare mm. brukar ställas för 1/5-del av LEL, alltså 2,1% delat i 5 (ca 0,42%) för nivån när den börja larmar, för att det ändå skall finnas ordentlig marginal för lokala volymer som kanske har högre nivå utan att det nått tändbar nivå och då helst bör stinka rejält "gas" med etymerkaptan eller annan odörtillsats i gasolen (över en viss förpackningsstorlek, tex. flaskor med cigarettändargas är ofta inte odörsatt trots butan/isobutan/propanblandning i dessa )

Rekommendationer för minsta rumsvolym eller kvadratmetrar för tex. en portabel AC med R290 är också kopplad till köldmedelsmängden i maskinen, också räknat på 1/5 av LEL, och så kommer det också vara för LLVP med R290 i framtiden och att det förmodligen inte kommer finnas några golvmonterade innerdelar längre. vitvaror har i regel mindre än 150 gram HC och då anses så lite att det inte behövs någon rumsvolym/kvadratmeterkrav längre.


Eldlåga i typisk gasolkyl är också ofta hindrad bakåt (och ofta även i skorstensutloppet) med flamspärr av olika slag (ett tunt metallnät räcker, även om det skulle glöda av värmen - hålplåten i typiska gasolbrännare/kök där man ser en massa blåa kärnlågor upp när köket eldas är en sådan flamspärr nedåt (och fungerar fast den kan vara rödglödande) så att elden inte skall ta sig ned till volymen under plåten och vidare till bladarröret där gasol ur fin munstycke och luft blandas innan det går till brännarhuvudet) eller långa smala gångar och då kyler väggarna/nätet för mycket för att lågan skall ta sig igenom.

Även thermacell myggjagare har flamspärrar på olika sätt (nät, långa smala gångar etc.) från utrymmet där lågan brinner för att inte tända på ev läckande gas från tex. sin egna gaspatron.

Av samma orsak så kommer inte relän med åtsmitande plastkåpor heller tända på luftmiljö med brännbar nivå av gasol även om det skulle blixtra lite i dess kontakter vid slutning/brytning - håller man dessutom till reglerna som i vitvaror att alla saker som kan teoretiskt ge gnista monteras högt upp i utrustningen, så minska man ytterligare risken för oönskad risk för påtändning, då gasol i lite större koncentration sjunker ned av sin högre densitet (väger ca 2 gram/liter vid atmosfärstryck i ren form).

Sedan kan man diskutera att om en husvagn blir så tät att man får höga gasolgasnivåer att det börja kväva - om den är alls lämplig att ligga och sova i den med den i stort sett helt obefintliga ventilationen - dock väldigt tragiskt att det händer då och då och jag hoppas att moderna husvagnar och husbilar har byggt bort den möjligheten, då är det möjligt att göra fel som att ställa luftspjäll mellan transport och uppställning, så blir det felställt förr eller senare




¹ Och det är detta man lägger väldigt mycket krut på i en bensinmotors i utformningen av brännkammare i cylindertoppen att det skall virvla och den initierande lågfronten från tändstiftet skall slita sönder till i olika fingrar så mycket som möjlig för att få stor yta i volymen och en snabb genomförbränning - 0,49 m/s i flamfronthastighet är för långsamt för förbränningsmotorer som kan gå över 15000 rpm i racing-sammanhang med någon effekt kvar) - dock finns det på YT där folk har gjort plexiglasblock istället för topp för en B&S gräsklipparmotor med sidventiler där man nästan med ögonen i filmningen ser flamfronten sveper från ena ändan där tändstiftet gnistrat till längst bort när motorn går.
 
Redigerat:
  • Gilla
tompaah7503 och 2 till
  • Laddar…
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.