7 991 läst ·
84 svar
8k läst
84 svar
Husägare vann mot kommun om färgnyans – från beige till krämvit
Men de där fotona från 1967, eller när husen nu var byggda, håller väl inte kvalitén som visar exakt vilken nyans de hade då - var de vita så kan de båda ha gulnat och grånat över tid. Viker mig om det finns något från ritningarna som säger exakt vilken kulör putsen hade.Discoman skrev:
Har man flyttat till ett område som är kulturhistoriskt värdefullt utpekat bör man väl förhålla sig till det? Att pröva denna fråga i domstol är bara sorgligt, kommunen bör kunna besluta i frågan direkt. Att skydda bebyggelsens utseende handlar ju om att bevara byggandets historia och årsringar. Det finns tusentals ställen som INTE är skyddade, vill man bo i ett vitt hus kan man väl flytta till ett sånt område?
Grundproblemet tror jag ligger i att svensken inte värdesätter väl utarbetad arkitektur och till viss del historia. Det är såklart tråkigt att man känner att det är orättvist när ens område pekas ut, istället för att bli stolt och känna att man bor i ett kulturhistoriskt värdefullt område. Många gånger ökar det också värdet på fastigheterna, för att en del verkligen vill bo i dessa få orörda områden. Det jag hör när människor berättar om vart dom vill bo är tex gamla orörda stadsdelar, trädgårdsstäder, äldre industribostäder eller genomarbetade stadsplaner.Claes Sörmland skrev:
Problemet är att du kan aldrig veta om ditt område är ett sådant kulturhistoriskt värdefullt område. Det är ju inte så att området blir det genom ett beslut utan det bara är det p g a att de som arbetar med kulturmiljöfrågor en dag tycker det. Och du kan inte argumentera emot detta skrå, känner skrået att det är ett skyddsvärt område så är det i praktiken det.
I t ex trådens fall så pekades området plötsligt ut en dag hösten 2023 som ett sådant område när en kulturmiljöplan togs fram. Det var den dagen några som arbetade med detta tyckte att området var skyddsvärt, ett område med gamla förfallna 60-talshus där ägarnas funderingar säkert snarare har handlat om stambyten, installation av värmepumpar och uppfräschning av det gamla sunket.
Ägaren som överklagade Gagik Markosyan köpte den gamla 60-talsvillan två år före detta utpekande, 2021. Troligen inte med en enda tanke på att det gamla utdaterade huset senare skulle hamna i ett område som pekas ut som skyddsvärt av kulturmiljöskäl.
Jag tycker detta system är extremt rättsosäkert och inte värdigt en modern demokrati. Vill det allmänna skydda bebyggelse får kommunen för sjutton ta beslut om detta i en detaljplan där fastighetsägarna kan ha inflytande via samråd. Helst skulle ägarna ha rätt neka, alltså ett opinionsvillkor. Och ännu bättre om de som inrättar området ersätter de som inte vill inrätta det monetärt. Men det kan ju jag drömma om...
Den upplevda självbestämmanderätten i Sverige liknar mer och mer synen som amerikaner har: jag ska bestämma allt själv och ingen ska säga åt mig vad jag ska göra.
Hade detta varit ett utbrett problem där ingen någonsin hade rätt att bestämma själv så hade jag också sett det som ett problem, men nu är det en ganska liten del som är utpekade som värdefulla och till och med skyddade i plan (det senare oftast enskilda fastigheter). Återigen finns det hur många ställen som helst där du kan bo som inte är värdefulla: bo där, säger jag.
Tycker ni som argumenterar emot detta att vi inte ska bevara någon arkitektur alls? Det tar ju oftast många år innan man ser att en viss typ av bebyggelse upplevs som vacker, välplanerad eller historisk. Det ligger i sakens natur tänker jag.
Det är nog tudelat. Men värsta sorten är de som vill bo i en kulturhistoriskt intressant miljö och samtidigt förändra den till nutida stil. Ett rätt vanligt fenomen som jag har väldigt svårt att förstå mig på.Discoman skrev:
Det går utmärkt att skydda bebyggelsemiljö. Jag tänker att det bäst sker i dialog med de som bor där, d v s en omfattande samrådsprocess och att folk får möjlighet att skriva på avtal och att det sedan fattas ett myndighetsbeslut som kan överklagas av de som blir överkörda. Och att det allmänna eller grannarna som vill skydda din fastighet ersätter dig för intrånget. Slutligen att detta kommuniceras tydligt, t ex med skyltning, införande i detaljplan och anteckning om denna belastning i fastighetsregistret.
Men så sker det alltså inte idag.
Utan istället smygs det igenom på ett oklart sätt av kommunal personal med oklar kompetens. Inte vill man att en slumpvis kommunal tjänsteman ska få fatta så viktiga beslut på magkänsla. En sådan tjänsteman har ju inget som helst ansvar mot fastighetsägarna och kan vara vilken lirare som helst som har promenerat in från gatan och råkat bli anställd av kommunen.
Men så sker det alltså inte idag.
Utan istället smygs det igenom på ett oklart sätt av kommunal personal med oklar kompetens. Inte vill man att en slumpvis kommunal tjänsteman ska få fatta så viktiga beslut på magkänsla. En sådan tjänsteman har ju inget som helst ansvar mot fastighetsägarna och kan vara vilken lirare som helst som har promenerat in från gatan och råkat bli anställd av kommunen.
Samtidigt måste ju bebyggelsemiljön fungera med samtidens liv. Det är väldigt få som kan bo på Skansen.C cpalm skrev:
Jag tycker det är spännande med årsringarna som blir när gamla hus underhålls byggs om och anpassas för samtidens behov. Skansen är inte så intressant.
Att bevara hur nått ser ut bara för att nån mupp tycker det mot fastighetsägarens vilja??
Nä nä nä.
Vill kommun/stat bevara hur nått ser ut får de köpa loss fastigheterna och sen hyra ut dem.
Passar inte det så ska de inte ha nått med saken att göra öht!
Nä nä nä.
Vill kommun/stat bevara hur nått ser ut får de köpa loss fastigheterna och sen hyra ut dem.
Passar inte det så ska de inte ha nått med saken att göra öht!
Men du vet ju inte vad som är Skansen och inte. Trådens stackars fastighetsägare köpte ett vanligt gammalt sunkigt 60-talshus i en ytterförort där huspriserna ligger lite lägre bara för att det skulle utpekas som ett Skansen på godtyckliga grunder flera år senare.C cpalm skrev:
Eller att fastighetsägarna i området kommer överens om att de vill att sina fastigheter bevaras tänker jag. Då borde de kunna ansöka hos det allmänna om att få ett bindande myndighetsbeslut på detta. T ex att kommunen beslutar om en ny detaljplan för området med skyddsbestämmelser.M MrDizzy skrev:
Allvetare
· västkusten
· 127 inlägg
Jag måste även peka på den stora ekonomiska pålaga som läggs på varje ägare i ett utpekat område. Dvs man måste söka bygglov för allt, varje gång du funderar på att göra något. I alla fall om du vill vara säker på att inte drabbas av återställande krav eller sanktioner. Möjligtvis om NCS koderna var med i det ursprungliga bygglovet annars är det tjänstemanna godtycke som gäller.
Och var sätter de gränserna? Får man bygga hundkoja, anlägga grusgång, asfaltera infart, vedskjul lägre än 1,50m - ja listan kan göras oändligt lång av evetuella bygglovs ansökningar.
Om det fanns ett speciellt avgiftsfritt "bevarande bygglov" då vore det lättare att kunna underhålla och utveckla sin fastighet i dialog med handläggarna.
Och var sätter de gränserna? Får man bygga hundkoja, anlägga grusgång, asfaltera infart, vedskjul lägre än 1,50m - ja listan kan göras oändligt lång av evetuella bygglovs ansökningar.
Om det fanns ett speciellt avgiftsfritt "bevarande bygglov" då vore det lättare att kunna underhålla och utveckla sin fastighet i dialog med handläggarna.
Nu gled jag i och för sig lite från ämnets kärna och avsåg de verkligt graverande fallen där det torde vara uppenbart för alla. Håller med om att om kommunen ser nåt som ingen annan ser i ett vanligt gammalt sunkigt 60-talshus så borde det upp på bordet långt tidigare än i bygglovsprocessen.Claes Sörmland skrev:
Det är ju här min kritik ligger, att man smyger igenom dessa områden utan ett gediget förankringsarbete hos fastighetsägarna, tydliga beslut och tydlig uppmärkning av området. Det borde ju sitta tydliga skyltar vid varje gata att dess bebyggelse ingår är ett bevarandeområde där särskilda regler gäller. Man ska liksom inte tveka om man är på Skansen eller inte - det ska skrikas ut.C cpalm skrev:
För att inte tala om den belastning detta är för rättsapparaten, en enorm kostnad för samhället med fastighetsägare och kommuner som tvistar. Se t ex alla de instanser som har varit inblandade i trådens fall bara för att fastställa att kommunens medarbetare var ute och cyklade - de gissade fel var gränsen för ommålning med lite avvikande kulör gick.lyckograbben skrev:
Jag måste även peka på den stora ekonomiska pålaga som läggs på varje ägare i ett utpekat område. Dvs man måste söka bygglov för allt, varje gång du funderar på att göra något. I alla fall om du vill vara säker på att inte drabbas av återställande krav eller sanktioner. Möjligtvis om NCS koderna var med i det ursprungliga bygglovet annars är det tjänstemanna godtycke som gäller.
Och var sätter de gränserna? Får man bygga hundkoja, anlägga grusgång, asfaltera infart, vedskjul lägre än 1,50m - ja listan kan göras oändligt lång av evetuella bygglovs ansökningar.
Om det fanns ett speciellt avgiftsfritt "bevarande bygglov" då vore det lättare att kunna underhålla och utveckla sin fastighet i dialog med handläggarna.
Den åsikten kan man ha, men det är ju inte realiteten, beroende på vad man menar med museiföremål.TRJBerg skrev:
I ett internationellt perspektiv är dessutom inte Sverige extremt på något sätt. Snarare tvärtom. Nere i europa är det superpetigt med vad man får och inte får göra med äldre byggnader.
