Så är det nog. Som nämns i domen så är kommunens språkbruk "önskvärt" inte speciellt specifikt heller.
Har man flyttat till ett område som är kulturhistoriskt värdefullt utpekat bör man väl förhålla sig till det? Att pröva denna fråga i domstol är bara sorgligt, kommunen bör kunna besluta i frågan direkt. Att skydda bebyggelsens utseende handlar ju om att bevara byggandets historia och årsringar. Det finns tusentals ställen som INTE är skyddade, vill man bo i ett vitt hus kan man väl flytta till ett sånt område?
Den gamla färgen finns väl kvar under. Se det som en årsring till istället.Discoman skrev:
Vill vi göra en massa hus till museum får väl vi som samhälle köpa upp dem. Jag är dock emot det, slöseri med samhällets pengar.
En ännu bättre idé är väl att alla som vurmar för just dessa hus startar en förening som bjuder högst i alla budgivningar och därefter bevarar järnet ur dem.
Känns som det är alldeles för lätt att göra ett område "kulturhistoriskt värdefullt utpekat". Köp det först, peka sen.
Så är dock inte PBL skriven, tvärt om så affirmerade just regeringen ännu mer av subjektiv bedömning när man la in ett bygglovskrav för ändring av kulör på byggnader inom områden som faller inom 8 kap. 13 § PBLs reglering. Om ens byggnad omfattas av 8 kap. 13 § PBL avgörs inte av ett myndighetsbeslut utan kan bara avgöras av sakkunniga som kan det när med äldre bebyggelse. D v s de enskilda individer som vid tiden råkar vara anställda på kommunen för att ha åsikter om detta i första hand.A ajn82 skrev:
Den som bemödar sig att läsa domen kan utläsa att nämnden givit bygglov
Vad har Skönhetsrådet i Stockholm Stad med Järfälla Kommun att göra?M maria01 skrev:
Problemet är att du kan aldrig veta om ditt område är ett sådant kulturhistoriskt värdefullt område. Det är ju inte så att området blir det genom ett beslut utan det bara är det p g a att de som arbetar med kulturmiljöfrågor en dag tycker det. Och du kan inte argumentera emot detta skrå, känner skrået att det är ett skyddsvärt område så är det i praktiken det.
I t ex trådens fall så pekades området plötsligt ut en dag hösten 2023 som ett sådant område när en kulturmiljöplan togs fram. Det var den dagen några som arbetade med detta tyckte att området var skyddsvärt, ett område med gamla förfallna 60-talshus där ägarnas funderingar säkert snarare har handlat om stambyten, installation av värmepumpar och uppfräschning av det gamla sunket.
Ägaren som överklagade Gagik Markosyan köpte den gamla 60-talsvillan två år före detta utpekande, 2021. Troligen inte med en enda tanke på att det gamla utdaterade huset senare skulle hamna i ett område som pekas ut som skyddsvärt av kulturmiljöskäl.
Jag tycker detta system är extremt rättsosäkert och inte värdigt en modern demokrati. Vill det allmänna skydda bebyggelse får kommunen för sjutton ta beslut om detta i en detaljplan där fastighetsägarna kan ha inflytande via samråd. Helst skulle ägarna ha rätt neka, alltså ett opinionsvillkor. Och ännu bättre om de som inrättar området ersätter de som inte vill inrätta det monetärt. Men det kan ju jag drömma om...
Vet att många kommuner inklusive min egen håller på att snickra på sina kulturmiljöplaner. Kan tänka mig att anledningen är att de fått bakläxa uppifrån.Claes Sörmland skrev:
Som Härryda kommun (enligt Boverket) träffsäkert skriver:
"Programmet ska bland annat skapa riktlinjer för kommunens kulturmiljöarbete samt ge förutsägbarhet och tydlighet mot invånarna vad gäller för områden och byggnader med kulturvärden."
Nja, söker man bygglov skall ju frågan prövas enligt PBL, det kommer man inte ifrån.A ajn82 skrev:
Och bygglovsfria åtgärder sker ju utan kommunens inblandning.
Problemet här är att man inte vet om man behöver söka bygglov eller inte.
Jo det står i propositionen från PBL-ändringen att etta arbete ska ske. Och notera, du kan som enskild fastighetsägare i ett område som i en kulturmiljöplan pekas ut som värdefullt inte överklaga. För det är formellt ingen beslut som drabbar dig. I sak menar man har inget ändrats, du ägde en fastighet i en område som ger ökade bygglovskrav även före utpekandet i t ex en kulturmiljöplan.C cpalm skrev:
Väldigt märkligt system.
Vad jag skulle önska istället är att man inrättar kulturmiljöområden via förrättning. Som man gör med t ex anläggningssamfälligheter. Men det är ju som sagt bara mina drömmar och kommer aldrig ske.
Personligen ser jag inte något jätteproblem med detta, likt detaljplaner skulle möjligheten att överklaga ändå vara begränsad till det ögonblick i historien när beslutet fattas. Vissa kommuner har ju tillämpat detta under väldigt lång tid utan att det direkt knorrats. Mycket bättre än nuläget i många kommuner där ingen vet vad som gäller eftersom man gör bedömningen under resans gång. Vilket är fullständig katastrof för (normalt) bygglovsbefriade åtgärder.
Alternativet med förrättning finns väl redan idag för det starkare skyddet byggnadsminnesförklaring?
Håller med om att bedömning under resans gång är det värsta och på så sätt blir väl ett tyckande i text från sakkunniga som arbetar inom kulturmiljöskrået en förbättring. Men ännu bättre det togs ett tydligt beslut. Den där texten som kulturmiljöskrået producerar är ju ofta allt annat än tydlig. Som vi ser i denna tråd.