Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[djac]

Har ni sett Norrtälje Energis effektavgift?
De har vågat vara ingenjörsmässiga och satt en liten effektavgift för varje enskild timme, baserat på belastningen i deras elnät. Ingen straffavgift för enstaka toppar men fortfarande en styrsignal till var man ska flytta belastningen om man vill spara pengar.
Effektavgiften är inte i konflikt med elpriset utan jobbar tillsammans med elpriset!
[bild]
Det är i praktiken en tidsdifferentierad elöverföringsavgift eftersom den räknas på medeltimeffekt vilket är samma som förbrukningen den timmen. Deras modell löser egentligen hela problemet!
Tillkommer elöverföring 0,09 kr/kWh som man kan lägga till i tabellen och skriva kr/kWh istället.

Det som nu behövs är att EI ändrar föreskriften så att de inte måste ha en elöverföringsavgift och effektavgift (de får ha en tidsfifferentierad elöverföringsavgift idag) så att de kan välja att ha en tidsdifferentierad elöverföringsavgift istället för effektavgift, eftersom det är samma sak när alla timmar ingår. Då kommer alla kunder genast förstå vad det faktiskt är och effektavgiftsskräcken med straffeffekt försvinner.

All heder till Norrtälje Energi för denna geniala modell.

Då är man ju nästan tillbaks till den gamla låg/hög-taxan, som ju hade varit så enkelt.

 

[HighFidelity]

För oss (och säkert många andra också) står värmepumpen för 95% av elförbrukningen på vintern. Så möjligheten att fördela användningen under dygnet är väldigt begränsad. Det kommer bli effekttoppar när eltillskottet behöver gå på fullt och i sammanhanget är en disk eller tvättmaskins förbrukning ingenting.

Hoppas därför att man skrotar denna ide i slutändan. Med tanke på hur mycket skatter vi redan betalar per kwh vore det isåfall rimligare att införa en rabatterad modell där förbrukning under önskvärda timmar ger en rejäl skattelättnad. Då får de som har större möjlighet att påverka sin förbrukning en morot medan vi andra betalar som vanligt.

 

[Fairlane]

För oss (och säkert många andra också) står värmepumpen för 95% av elförbrukningen på vintern. Så möjligheten att fördela användningen under dygnet är väldigt begränsad. Det kommer bli effekttoppar när eltillskottet behöver gå på fullt och i sammanhanget är en disk eller tvättmaskins förbrukning ingenting.

95% låter väldigt mycket. Om elpatronen måste in så mycket/ofta så låter det väldigt underdimensionerat. Går det kanske att styra när varmvatten ska produceras?

Hoppas därför att man skrotar denna ide i slutändan. Med tanke på hur mycket skatter vi redan betalar per kwh vore det isåfall rimligare att införa en rabatterad modell där förbrukning under önskvärda timmar ger en rejäl skattelättnad. Då får de som har större möjlighet att påverka sin förbrukning en morot medan vi andra betalar som vanligt.

Nog för att jag vill ha ner skatten, men en sänkt skatt ger ingen några pengar till bolaget som bygger nätet, dvs de som har kostnaden för att bygga nät.

 

[HighFidelity]

95% låter väldigt mycket. Om elpatronen måste in så mycket/ofta så låter det väldigt underdimensionerat. Går det kanske att styra när varmvatten ska produceras?

Nog för att jag vill ha ner skatten, men en sänkt skatt ger ingen några pengar till bolaget som bygger nätet, dvs de som har kostnaden för att bygga nät.

Det är nog inte underdimensionerat egentligen men mer resultatet av att det blir väldigt kallt här på vintern och att det är en lite äldre pump. När elpatron går blir ju varmvattnet automatiskt uppvärmt så tror inte det går att spara mycket där?

Det ligger förstås något i det. Samtidigt har vi väl en enorm pott sparad i de sk. flaskhalsavgifterna? Sen är jag för ung för att ha varit med förr i tiden men det är min uppfattning att det inte togs ut i närheten så höga skattesatser för kanske 20-30 år sen.

 

[Fairlane]

Det är nog inte underdimensionerat egentligen men mer resultatet av att det blir väldigt kallt här på vintern och att det är en lite äldre pump.

Är inte det lite av definitionen av underdimensionerat? 😉

När elpatron går blir ju varmvattnet automatiskt uppvärmt så tror inte det går att spara mycket där?

Med en äldre pump kan det kanske vara svårt, det vet jag inte.
Om det går att ställa in att inget varmvatten produceras när effektavgiften mäts så kanske inte elpatronen behöver kicka in heller? Den kanske kickar in. Är vattnet värms senare, men då gör det ju mindre. Kanske är det inte ens möjligt att styra, det var bara en tanke.

Det ligger förstås något i det. Samtidigt har vi väl en enorm pott sparad i de sk. flaskhalsavgifterna?

Ja, men det är ju en annan sak. Det är pengar till stamnätet, inte nätet ut mot slutkund.

Sen är jag för ung för att ha varit med förr i tiden men det är min uppfattning att det inte togs ut i närheten så höga skattesatser för kanske 20-30 år sen.

Helt korrekt, skatterna har ökat rejält, en siffra på 600% sen 1990 brukar figurera.

 

[djac]

Även Kraftringen i Skåne skjuter upp införandet av effektavgifterna, -för mycket som är oklart, säger de.

Glädjande och man kan bara hoppas att någon växer ett par finska kulor och agerar för att stoppa detta spektakel.

 

[Calamares]

Har ni sett Norrtälje Energis effektavgift?
De har vågat vara ingenjörsmässiga och satt en liten effektavgift för varje enskild timme, baserat på belastningen i deras elnät. Ingen straffavgift för enstaka toppar men fortfarande en styrsignal till var man ska flytta belastningen om man vill spara pengar.
Effektavgiften är inte i konflikt med elpriset utan jobbar tillsammans med elpriset!
[bild]
Det är i praktiken en tidsdifferentierad elöverföringsavgift eftersom den räknas på medeltimeffekt vilket är samma som förbrukningen den timmen. Deras modell löser egentligen hela problemet!
Tillkommer elöverföring 0,09 kr/kWh som man kan lägga till i tabellen och skriva kr/kWh istället.

Det som nu behövs är att EI ändrar föreskriften så att de inte måste ha en elöverföringsavgift och effektavgift (de får ha en tidsfifferentierad elöverföringsavgift idag) så att de kan välja att ha en tidsdifferentierad elöverföringsavgift istället för effektavgift, eftersom det är samma sak när alla timmar ingår. Då kommer alla kunder genast förstå vad det faktiskt är och effektavgiftsskräcken med straffeffekt försvinner.

All heder till Norrtälje Energi för denna geniala modell.

Även om jag kan tycka den är konsumentvänlig och i grunden gillar den så undrar jag lite om den.

1. Eftersom man tar ut en avgift årets samtliga timmar, innebär det då att nätet alltid är på gränsen till sin totala kapacitet?
2. Har man valt detta för att lösa likviditeten under året, något som blir en utmaning för de som endast har ett fåtal månader med effektavgifter?
3. Var finns incitamenten till mig som kund att flytta mina laster till andra timmar? Det små skillnaderna mellan timmarna är mindre än vad spotpriserna kan skilja sig.

En annan sak som jag är nyfiken på (jag erkänner, jag orkar inte läsa igenom hela tråden för att se om det redan är besvarat) är vad ni tror kommer hända det sista året i reglerperioden, alltså år 4. Som det är idag får nätägaren X antal kronor att hämta in via kunderna. Om kunderna är riktigt duktiga på att ducka de dyra timmarna så innebär det att nätägaren går miste om Y kronor under perioden.
Mina tankar går lite åt att de nätägare som har få timmar på helåret men höga kostnader för sina toppar kommer behöva gå från ex. 100kr/ kW år 1, till kanske 400kr/kW år 4. Om de inte gör det riskeras miljonbelopp att missas vilket innebär mindre pengar till investeringar. Med tanke på att det är de framåtblickande kostnaderna som ska ligga i just effektdelen av hela tariffen.
Går man miste om det så kommer det successivt bli ett sämre nät.
Här har ju Norrtälje försäkrat sig om att man verkligen kommer ta in varenda krona de får, utan att det påverkar kunderna nämnvärt.

 

[lsoderlund]

De som ligger på eller kring 100kr och allt över det i effektavgifter har nog en del att förklara. Är deras nät så pass dåligt att de måste ta ut närmast ockerpriser för att stävja en topplast i systemet som är så riskabel att det riskerar rasera hela systemet för nätägaren? Då borde man ju haft detta innan. Att skylla på att man sänkt nätavgiften med några kr och överföringsavgift med några ören hjälper liksom inte. Någon gör ju här rejäl, högst troligt, en rejäl vinst. För det förefaller orimligt att en sänkning med säg 35kr på ett 16A abonnemang och sänkning av överföringen från typ 45-10 öre skulle kompenseras av att en nätabonnent skall betala närmare 100 kr för varje kW i toppeffekt som denne förbrukar. Säg ballastlast på 2kW vinter tid, 200kr i effektavgift. Hur detta blir ”billigare” är för mig en gåta.

Norrtälje verkar fatt grejen. Dala Energi verkar köra ockerspåret tillsammans med Ellevio och några andra.

 

[pacman42]

De som ligger på eller kring 100kr och allt över det i effektavgifter har nog en del att förklara. Är deras nät så pass dåligt att de måste ta ut närmast ockerpriser för att stävja en topplast i systemet som är så riskabel att det riskerar rasera hela systemet för nätägaren? Då borde man ju haft detta innan. Att skylla på att man sänkt nätavgiften med några kr och överföringsavgift med några ören hjälper liksom inte. Någon gör ju här rejäl, högst troligt, en rejäl vinst. För det förefaller orimligt att en sänkning med säg 35kr på ett 16A abonnemang och sänkning av överföringen från typ 45-10 öre skulle kompenseras av att en nätabonnent skall betala närmare 100 kr för varje kW i toppeffekt som denne förbrukar. Säg ballastlast på 2kW vinter tid, 200kr i effektavgift. Hur detta blir ”billigare” är för mig en gåta.

Norrtälje verkar fatt grejen. Dala Energi verkar köra ockerspåret tillsammans med Ellevio och några andra.

Eftersom det skall vara kostnadsneutralt kan det inte finnas ockerpriser. Det kan dock finnas en stor variation rörande hur de slår på olika konsumenter.

Mitt nät ligger på 57kr/kWh, men jag tjänar runt 2000 kr per år på detta. Låg överföringsavgift kompenserar detta mer än väl (ingen förändring i månadsavgiften).

I praktiken är det topparna som dimensionerar nätet, inte hur mycket el du förbrukar. Så det är rätt rimligt.

 

[djac]

Eftersom det skall vara kostnadsneutralt kan det inte finnas ockerpriser. Det kan dock finnas en stor variation rörande hur de slår på olika konsumenter.

Mitt nät ligger på 57kr/kWh, men jag tjänar runt 2000 kr per år på detta. Låg överföringsavgift kompenserar detta mer än väl (ingen förändring i månadsavgiften).

I praktiken är det topparna som dimensionerar nätet, inte hur mycket el du förbrukar. Så det är rätt rimligt.

Nja, det kan ju det ur en kunds perspektiv, man kan ju designa avgiften så att den träffar väldigt få och debitera dessa skyhögt och sen sänka för alla andra, man kan få en liten grupp att betala för alla

 

[pacman42]

Nja, det kan ju det ur en kunds perspektiv, man kan ju designa avgiften så att den träffar väldigt få och debitera dessa skyhögt och sen sänka för alla andra, man kan få en liten grupp att betala för alla

Det innebär väl inte att det är ockerpriser för det?

 

[djac]

Det innebär väl inte att det är ockerpriser för det?

Det skulle det ju innebära, låt oss hypotetiskt säga att din nätägare designar avgiften så att bara du betalar för alla, det skulle bli oskäligt, ocker.

Jag skulle säga att avgiften oavsett kommer med en mycket stor risk för ocker, dvs att debiteringen som genereras från enskilda toppar blir oskälig, mer troligt än otroligt i mina ögon.

 

[pacman42]

Det skulle det ju innebära, låt oss hypotetiskt säga att din nätägare designar avgiften så att bara du betalar för alla, det skulle bli oskäligt, ocker.

Jag skulle säga att avgiften oavsett kommer med en mycket stor risk för ocker, dvs att debiteringen som genereras från enskilda toppar blir oskälig, mer troligt än otroligt i mina ögon.

Det kan ju inte vara ocker om man fördelar avgifterna efter kostnaderna.

Har man en likabehandlingsprincip som exempelvis X kr/kW i medeleffekt för topparna (som ju är dimensionerande) så ser jag inte på något sätt att det kan vara ocker om den också motsvarar kostnaderna som nätoperatören har.

 

[djac]

Det kan ju inte vara ocker om man fördelar avgifterna efter kostnaderna.

Har man en likabehandlingsprincip som exempelvis X kr/kW i medeleffekt för topparna (som ju är dimensionerande) så ser jag inte på något sätt att det kan vara ocker om den också motsvarar kostnaderna som nätoperatören har.

Det gör man inte, kostnaderna funkar ju inte så, som de stora nätägarna påpekat. Det kostar alltså lika mycket att få tillgång till kapacitet som att använda den.

 

[pacman42]

Det gör man inte, kostnaderna funkar ju inte så, som de stora nätägarna påpekat. Det kostar alltså lika mycket att få tillgång till kapacitet som att använda den.

Vart har du sett att det är så? Velanders formel användes tidigare, men den gäller ju inte längre vid topparna. Min nätleverantör använder Velander för att beräkna den fasta kostnaden och sedan effekttariff för den del av den dynamiska kostnaden som är korrelerad mot effekten. Slutligen överföringsavgiften för de rörliga kostnaderna.

Klart och tydligt tycker jag.