Det blir ju spekulation men min gissning är att det blir dyrare för alla, dvs kollektivet, men det skulle kunna finnas enstaka nätägare som får till det så att de då blir billigare relativt andra nät men som sagt vi är ju inne på ren spekulation här.Fairlane skrev:
För övrigt osäker på vad jag skrivit som kan få dig att fråga men jag svarar snällt.
Hej
I en artikel som kom i går (25-01-22) ”Elpriser och -nät under press: ”Det blir utmanande med rättvisa elpriser” i finska tidningen YLE beskrivs samma bakgrund som här i Sverige bakom behovet av effekttariffer”
https://yle.fi/a/7-10091863
– Elnäten är helt enkelt inte utbyggda för dagens behov. Med hjälp av effekttariffen försöker man därför skapa incitament för att få elanvändningen utspridd över en längre tid och undvika belastningsstoppar, säger Eklund.
Senare i artikeln så kan vi läsa; ”För att klara av topparna borde man bygga ut elnätet. Dessutom innebär satsningar på vindkrafts- eller solcellsparker att elnätet inte räcker till. – Då måste vi då bygga ut nätet. Allt sådant kostar, säger Eklund. För ett elbolag blir det här dyrt, i slutänden även för kunderna. Tony Eklund har räknat ut att om han köpte en elbil skulle hälften av överföringskostnaden av den extra el som laddningen drar, gå direkt till staten. Så vinsten för elbolaget skulle inte täcka utbyggnad av elnätet.– Den ökande elanvändningen är en utmaning. Men det är vår uppgift att se till att kunderna får el. Det gör vi hela tiden och vi sköter underhållet av elnätet. Vi har ett vidsträckt ledningsnät på flera hundra kilometer i våra byar. I samband med vädersäkringen av elnätet funderar vi också på den framtida dimensioneringen, säger Eklund.”
”– Vi får inte ta för mycket pengar av kunderna. Den totala mängden pengar vi tar ut av kunderna är begränsad. Frågan är nu hur man ska fördela kostnaderna. Ska den som belastar enheter mest och förorsakar ett utbyggnadsbehov betala mera, eller ska kostnaden fördelas jämnt på alla, frågar sig Eklund. Eklund konkretiserar med ett exempel. Om man vill få el dragen till sin sommarstuga, eller om många skaffar elbil i ett visst bostadsområde och man därför måste förstärka ledningarna. – Ska vi då göra en höja den vanliga grundavgiften som mormor i sin lägenhet betalar, fastän hon inte ändrar sin elförbrukning. Eller har vi en ny komponent, där man tar in pengar av dem som belastar elnätet mer, frågar Eklund.”
I en artikel som kom i går (25-01-22) ”Elpriser och -nät under press: ”Det blir utmanande med rättvisa elpriser” i finska tidningen YLE beskrivs samma bakgrund som här i Sverige bakom behovet av effekttariffer”
https://yle.fi/a/7-10091863
– Elnäten är helt enkelt inte utbyggda för dagens behov. Med hjälp av effekttariffen försöker man därför skapa incitament för att få elanvändningen utspridd över en längre tid och undvika belastningsstoppar, säger Eklund.
Senare i artikeln så kan vi läsa; ”För att klara av topparna borde man bygga ut elnätet. Dessutom innebär satsningar på vindkrafts- eller solcellsparker att elnätet inte räcker till. – Då måste vi då bygga ut nätet. Allt sådant kostar, säger Eklund. För ett elbolag blir det här dyrt, i slutänden även för kunderna. Tony Eklund har räknat ut att om han köpte en elbil skulle hälften av överföringskostnaden av den extra el som laddningen drar, gå direkt till staten. Så vinsten för elbolaget skulle inte täcka utbyggnad av elnätet.– Den ökande elanvändningen är en utmaning. Men det är vår uppgift att se till att kunderna får el. Det gör vi hela tiden och vi sköter underhållet av elnätet. Vi har ett vidsträckt ledningsnät på flera hundra kilometer i våra byar. I samband med vädersäkringen av elnätet funderar vi också på den framtida dimensioneringen, säger Eklund.”
”– Vi får inte ta för mycket pengar av kunderna. Den totala mängden pengar vi tar ut av kunderna är begränsad. Frågan är nu hur man ska fördela kostnaderna. Ska den som belastar enheter mest och förorsakar ett utbyggnadsbehov betala mera, eller ska kostnaden fördelas jämnt på alla, frågar sig Eklund. Eklund konkretiserar med ett exempel. Om man vill få el dragen till sin sommarstuga, eller om många skaffar elbil i ett visst bostadsområde och man därför måste förstärka ledningarna. – Ska vi då göra en höja den vanliga grundavgiften som mormor i sin lägenhet betalar, fastän hon inte ändrar sin elförbrukning. Eller har vi en ny komponent, där man tar in pengar av dem som belastar elnätet mer, frågar Eklund.”
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 229 inlägg
Nej, det kan man i de flesta fall inte.W Weimik skrev:
Men det är inte värre problem än att man klarar det genom att bygga ett mycket styvt nät utan större förmåga till snabb styrning, eller med någon direkt återkoppling till förbrukarna.
På lägre nivå så kan man ändra omsättningen i en trafo, men det kräver att man åker ut och manuellt ställer om den. På högre nivåer så finns ibland lindningsomkopplare som kan köras i realtid, men dessa regleras inte om man kan slippa det (leder till slitage) och i vilket fall inte särskilt ofta.
Jag har ingen personlig åsikt utan lutar mig mot branschens uttalanden, de har unisont sagt att vi generellt inte har några sådana problem i Sverige, såklart sker hela tiden förstärkningar men inte på sånt sätt att de vill ha några åtgärder liknande detta.W Weimik skrev:
Man glömmer lätt att de faktiskt lever på att transportera el, så om fler köper mer så är det bara bra för deras affär.
Hej djacD djac skrev:
Jag skrev i inlägg #4 969 ”Jag har i ca 30 års tid avrått andra, när det gäller hus, att till exempel välja burspråk, takfönster, platta tak, stora fönsterytor (åt alla håll), direktel etc. och snarare satsa på vattenburen el och skorsten för att nå långsiktigt, robust och tryggt boende med låga kostnader långt efter pensionsdagen.”
I valet ingår naturligtvis att man har tillgång till ”bra skolor för barnen, trygghet, umgänge, förhållande till arbete, behov av bilar, transporter”. Man satsar på ett långsiktigt boende inte på att huset genererar värdeökningar som ger möjlighet till att öka lånemöjligheten till konsumtion.
Man måste naturligtvis prioritera efter sin ekonomi, men det är inget fel att satsa på att spara ihop det man kan, under 10–15 år innan husköp. Sedan ”förädlar” man huset efter tillträdet efter ekonomisk förmåga, det som fattades vid tillträdet. Jag köpte huset 1994 och håller fortfarande på.
MEN, man behöver naturligtvis inte söka efter strandnära placeringar eller på höga höjder med milsvid utsikt, eller annat som ”glittrar i ögonen” och som t.ex. lyfts i TV-program som Grand Designs Sverige och liknande.
Man väljer bort de som är ”status” och ”inne” det som höjer priset på huset, men som inte höjer funktion eller ger en långsiktig bra boende ekonomi och låga underhållskostnader
Old school 👍M Martin Lundmark skrev:
Men de som gjort tvärtom det där, och bytt bostad några ggr har inte direkt gjort dåliga affärer senaste 20 åren…
Hej SnikholtS Snikholt skrev:
Jag är väl medveten om det finns de som lyckats med att göra bostadskarriär
Men nu var ju frågeställningen som jag svarade på och som djac lyfte i inlägg #4 992;
” när det kommer in person som säger, -jag har inte råd att betala mina elräkningar, de gör att vi inte kan köpa regnkläder till barnen, vad gör vi? Så menar du att svaret ska vara det helt perfekt långsiktiga, -jo lille vän, du byter alla fönster, tilläggsisolerar, installerar ny ventilation, sen installerar du ett vattenburet radiatorsystem och som avslutning köper du en varvtalsstyrd bergvärmepump, så kommer din ekonomi gå ihop ska du se!”
De som djac talar om i inlägg #4 992; har väl rimligen inte haft råd att byta bostad några gånger de senaste 20 åren?
Redigerat:
Nej såklart, men ditt mästrande om att man skulle gjort si, eller så och dina anekdoter om hur du gjort och resonerat hjälper ju ingen nu, du stolpar självklarheter och det blir bara von Oben.M Martin Lundmark skrev:
All heder om du nu fört en kamp för folkbildning i ämnet tidigare dock.
Resonemanget går ut på att man bosätter sig med tillgång till bra skolor medan barnen fortfarande är i skolåldern och trots att jag är lite nördig på privatekonomi och sparande så måste jag tillstå att det är rätt planerad ekonomi, de åren är sparandet inte i fokus, det är år som aldrig kan tas igen eller fixas i efterhand, som ett hus kan.M Martin Lundmark skrev:
Allt det du gör dig lustig över spelar ingen roll, på populära lägen står läget, tomten, för lejonparten av värdet och huset utgör en mindre del. Nu kanske ni inte har de skillnaderna där uppe men nere i Skåne är det mycket lokala fickor med bra skolor och dyra hus, vll man ha tillgång till detta så får man ta det hus man har råd till för stunden.
Hej djacD djac skrev:
Jag försöker inte göra mig lustig
Nu skriver du plötsligt ganska likt det jag skriver, varför det?
Det som möjligen skiljer är att jag talar om att inte förköpa sig, som du antyder i inlägg #4 992 och i inlägg #4 994.
Att planera långsiktigt, att se sitt boende som något som inte skapar höga kostnader i onödan, utan ger ett långvarigt tryggt boende nära skolor och kamrater, med låga utgifter ända in i pensionen och därefter.
Investeringen i bergvärmen var absolut ingen miljoninvestering, den minskade elenergibehovet med ca 27 000 kWh och har återbetalar sig några gånger om och har de ca tre senaste åren även och gett utrymme till ett nytt kök och nya fönster. Genom att först investera i det som ger återbetalning (lägre driftskostnader) så genererar det pengar till fortsatta satsningar på boendet.
I inlägg #4 992 så skriver du; ”när det kommer in person som säger, -jag har inte råd att betala mina elräkningar, de gör att vi inte kan köpa regnkläder till barnen, vad gör vi? Så menar du att svaret ska vara det helt perfekt långsiktiga, -jo lille vän, du byter alla fönster, tilläggsisolerar, installerar ny ventilation, sen installerar du ett vattenburet radiatorsystem och som avslutning köper du en varvtalsstyrd bergvärmepump, så kommer din ekonomi gå ihop ska du se!
I inlägg #4 994 så skriver du; ”verkligheten, hög elräkning och dålig ekonomi, är en miljoninvestering fortfarande räddningen för de kommande månadernas kassaflöde?”
Var menar du att inlägg #4 992 och inlägg #4 994 passar in i det du skriver i ditt senaste inlägg?
Japp, vi bägge förstår att ett bra uppvämningssystem är bättre än ett dåligt men att det bästa kostar mer än det sämsta.M Martin Lundmark skrev:
Att förköpa sig är ett odefinierat begrepp men jag menar nog att det första husköpet, speciellt om man köper i mer attraktiva områden, alltid innehåller ett inslag av detta, sen skulle man ju då kunna motsäga mig med att om en konservativ bank godkänner lånen så har man ju inte förköpt sig ändå, men häri ligger en personlig värdering.
Sen tycker jag inte att det nödvändigtvis är fel att göra det, det är oftast tidigt i livet och humankapitalet är stort, har individerna rätt förutsättningar ser man kanske en livsinkomst 25-50 miljoner framför sig och köpet ska ställas mot det.
Nu har effektavgifterna till slut nått politiken - ”Oppositionen kräver stopp för nya straffavgifterna på el” (DN i går.) Bl.a. nämns den vansinniga och helt olika implementeringen hos de olika bolagen. Nacka Energi t.ex. tar ut effektavgiften lika 24/7, dvs. i uppenbar strid med den officiella retoriken om att avgiften ska styra genom att vara kopplad till tid med effektbrist.
Elnätsbranschen är helt laglös, det vore en gåva om politiker över hela spektrat hade börjat förstå det.P Pelotard skrev:
Fairlane
Medlem
· Stockholms Län
· 17 921 inlägg
Fairlane
Medlem
- Stockholms Län
- 17 921 inlägg
Man borde titta på helheten inte på effektavgifterna specifikt, och enligt mig borde man hålla sig till termen effektavgift, inte straffavgift, men idag är det ju populärt att spetsa till språket tyvärr.P Pelotard skrev:
Det hade varit mer vansinnigt att implementera den likadant eftersom förutsättningarna kan skilja.P Pelotard skrev:
Ja de verkar ha varit överföringsavgiften istället beroende på tid. Nacka har iofs haft detta i många år, innan det blev tal om om det allmänt, så de kanske ändrar till 1/1-2027P Pelotard skrev: