M Martin Lundmark skrev:
Hej hovapettson
Jag ser inte att du gör en skillnad mellan elgenereringen som hanteras via elhandelsbolagen och transporten av el som hanterar elnätsbolagen, och som nu inför effektavgifter.

Under många år har bland annat i media mängder med tips strömmat hur vi skall sänke elenergianvändningen (antalet kWh). Tipsen har väldigt sällan innehållit synpunkter att inte samtidigt införa effekttoppar vid användandet.

Den som lärt sig att dimensionera elnät vet att effekttoppar kan vara mycket besvärliga, och kosta stora summor att hantera. Det dyker nu till exempel upp bekymmer med effekttillgången, när nuvarande bensinstationer skall försöka erbjuda elbilsladdning, och då snabbladdning.

Jag har ännu inte effektavgift (kommer snare i år) inte heller elbil använder inte elbastu, så ännu vet jag inte villkoren och utfallet av effektavgiften. Men eftersom jag har en bakgrund med elkraftkunskaper så har jag sedan ett tjugutal år sett till att sänka elenergibehovet utan att införa effekttoppar vid användandet.
Om svenska kraftnät har hundra miljarder i tillgängla flaskhalsavgifter, nätbolagen gör rekordvinster och det tar 10 år att lösa problemet, varför är lösningen på våra problem då att bekosta medborgare med effekttaxa istället för användning under belastningstimmar?

Vi alla är överrens om att förflytta konsumption till lågbelastade timmar är bra.

Vi diskuterar kring etiken i kostnadsmodellen de inför för att åstadkomma detta.

Vattenfall har idag redan ToU för de som vill ha det. Som jag. Jag betalar ~60 öre i överföringsavgift 0600-2200 och ~30öre däremellan. Vattenfall har alltså uttryckt en premiering av förbrukning då. Är inte det en effekttaxa? Eller ännu bättre, med hjälp av historisk data så kan ju överföringsavgiften bli flytande så att den är 1-2-3kr under högbelastningstimmar. Detta skulle för övrigt harmonisera elpris med nätavgifter mer.

Nu används 0.5% av månadens timmar för att sätta hela priset för månaden. Det är väldigt lukrativt. Väldigt oetiskt. Väldigt felaktigt.
 
  • Gilla
Dilato och 4 till
  • Laddar…
D
Glöm inte att detta med effektavgifter inte uppstått i Sverige, vi har förmodligen inte behoven som motiverar förändringen, detta är ett påhitt som importerats från länder med helt andra problem. För elnäten i framförallt villabebyggelse så lär omställningen till elbilar vara den största förändringen, när det står två elbilar på varje uppfart och dessa ska alla laddas under natten, laddningarna styrs dessutom av elpriset till samma lucka.
 
  • Gilla
Boggi och 1 till
  • Laddar…
D djac skrev:
Glöm inte att detta med effektavgifter inte uppstått i Sverige, vi har förmodligen inte behoven som motiverar förändringen, detta är ett påhitt som importerats från länder med helt andra problem. För elnäten i framförallt villabebyggelse så lär omställningen till elbilar vara den största förändringen, när det står två elbilar på varje uppfart och dessa ska alla laddas under natten, laddningarna styrs dessutom av elpriset till samma lucka.
Och denna förändring har inte skett över en natt (hö hö) men nätbolagen har valt att inte dimensionera för det trots att trenden varit tydlig i över 10 år.

Innan någon nu rättar mig och säger att EI och Svk kravställer på nätbolagen att styrka sina investeringar och att nätbolagen därför inte får dimensionera större, så vill jag säga att det är en motsägelse.

Om nätbolagen inte kan visa att deras investeringar leder till bättre dimensionering så betyder det att näten är korrekt dimensionerade. Om näten är korrekt dimensionerade så har vi inga effektförluster att jämna ut med effekttaxa.

Om nätbolagen däremot inte vet hur de ska dimensionera, har svårt att kalkylera eller hur de ska motivera investeringar så har de fel kompetens på plats och då hjälper inte effekttaxan heller.
 
  • Gilla
TommyC och 1 till
  • Laddar…
H hovapettson skrev:
Saxat från näträkningen:
Effektavgiften grundar sig i genomsnittet av periodens tre högsta
uppmätta effektvärden under föregående månad, maj 2025. Du kan
följa din effekt och förbrukning på ellevio.se/minasidor.
Läs mer om effektavgiften på ellevio.se/effekt.

Lätt att ha toppar på många kW. Tre sådana toppar ger ett snitt på säg 8 kW, då blir det en avgift på 8x80=640 kr. Det gäller att kapa spetsarna...
Fantastiskt roligt att höra att du varit med och utvecklat kärnkraft i landet. Heder åt det! Och din synpunkt att motståndarna har drivit på säkerhetstänkandet stämmer med hur jag föreställt mig det hela också. Det finns ingen säkrare (eller CO2-snålare) energikälla räknat per producerad energienhet, även om sol nästan kan konkurrera.
Ibland påpekar jag hur Tjernobyl blivit ett biologiskt reservat helt fritt från mänsklig påverkan, som miljökillarna vill ha det. Kommentaren uppskattas inte.
Min nätägare hade tydligen tänkt sig ett värde – den högsta timmen under månaden – eller om det blir den högsta kvarten inom månaden? Det är väl där striden står – räknar man om kvarten till en timme (dividerar med 0,25) - eller räknar man ihop fyra kvartar? Eller om det är föregående månads värde som gäller för innevarande månad?

Tvingar man på kunderna detta – kommer det efter hand att sannolikt reglertekniskt ge en rejäl stegstörning i belastningen vid påbörjandet av varje ny timme eller ny kvart – exakt på sekunden, när alla drar på billaddningen etc. Alla kunder kommer att stå där med tidtagaruret i handen för att inte missa några sekunder – eller koppla in för tidigt. Eller också lägger det på en automatik – och automatiska affärer ställer alltid till det.

Nja, ”utvecklat” är nog att ta i lite 😊. Jag jobbade företrädesvis med sista halvdussinet och då var nog grundutvecklingen klar. Men även vi som gör eller svarar för aktiviteter på site – eller konstruerar, bygger och kontrollerar utrustningar som skall levereras till site – måste ju tänka sig för. Vägen är lång från ritbordet till ett Final Acceptance Certificate (FAC) för ett kärnkraftverk - även om det fanns sex tidigare.

Jag förstår att din slutkommentar om Tjernobyl inte samlade många poäng hos det klientelet 😊 – men den var bra.
 
  • Gilla
lars_stefan_axelsson och 2 till
  • Laddar…
D
V Viktorbyggahus skrev:
Och denna förändring har inte skett över en natt (hö hö) men nätbolagen har valt att inte dimensionera för det trots att trenden varit tydlig i över 10 år.

Innan någon nu rättar mig och säger att EI och Svk kravställer på nätbolagen att styrka sina investeringar och att nätbolagen därför inte får dimensionera större, så vill jag säga att det är en motsägelse.

Om nätbolagen inte kan visa att deras investeringar leder till bättre dimensionering så betyder det att näten är korrekt dimensionerade. Om näten är korrekt dimensionerade så har vi inga effektförluster att jämna ut med effekttaxa.

Om nätbolagen däremot inte vet hur de ska dimensionera, har svårt att kalkylera eller hur de ska motivera investeringar så har de fel kompetens på plats och då hjälper inte effekttaxan heller.
Ja men detta är väl dessutom en förändring som till och med nätbolagen varit tveksamma till, dels så ska den ju, åtminstone inledningsvis, inte leda till högre debitering och dels ser de (iaf EON) inte den som behövd, lätt att då förstå att de har en avvaktande hållning. Samma pengar, mer administration och sänkt kundnöjdhet, ingen uppsida alls :(
 
  • Gilla
Viktorbyggahus
  • Laddar…
Fairlane
V Viktorbyggahus skrev:
Det betyder att nätbolagen hade kunnat uppfylla detta med rörlig överföringsavgift. Både juridiskt och tekniskt hade det varit en mer precis och korrekt implementation.

Men det hade haft otroligt negativa effekter på nätbolagens intäkter då "ett misstag en dag" hade haft försumbar effekt. En konsument som har en dålig dag får nu ett otroligt högt straff. Tre peakar är lika trubbig proxy som säkringsavgift.
Ok, intäktsramen är vad den är, oavsett vilken modell bolagen väljer. Om ditt bolag har en intäktsram på X kronor så är den det oavsett om man väljer Ellevios modell, din modell eller någon annan modell. Hur påverkar modellen då nätbolagens intäkter?
 
Fairlane Fairlane skrev:
Ok, intäktsramen är vad den är, oavsett vilken modell bolagen väljer. Om ditt bolag har en intäktsram på X kronor så är den det oavsett om man väljer Ellevios modell, din modell eller någon annan modell. Hur påverkar modellen då nätbolagens intäkter?
Intäktsramen är egentligen ickerelevant i detta avseende. Den reglerar vad bolagen Max får ta ut av sina kunder under 4 år. Den beskriver inte hur mycket de bör eller behöver ta ut.

Modellen jag beskrev, dvs överföringsavgift som regleras per timme och nätbelastningen skulle radikalt minska nätbolagens intäkter. Tex 4kr överföringsavgift belastade timmar och 20öre låglasttimmar. Majoriteten av tiden är nätet lågbelastat.

Avgifter som el och överföring är höger-log-normalfördelade. Det betyder att ett fåtal timmar oproportionerligt ökar medelvärdet. Det är tex därför ett medelpris per månad är dåligt för konsumenten om de har möjlighet att planera effektuttag. Det är inte en bug. Det är en funktion eller möjlighet som de utnyttjar.
 
Fairlane
V Viktorbyggahus skrev:
Intäktsramen är egentligen ickerelevant i detta avseende. Den reglerar vad bolagen Max får ta ut av sina kunder under 4 år. Den beskriver inte hur mycket de bör eller behöver ta ut.
Exakt. Dvs den ska inte kopplas till effektavgiften.
V Viktorbyggahus skrev:
Modellen jag beskrev, dvs överföringsavgift som regleras per timme och nätbelastningen skulle radikalt minska nätbolagens intäkter. Tex 4kr överföringsavgift belastade timmar och 20öre låglasttimmar. Majoriteten av tiden är nätet lågbelastat.
Om de har en intäktsram och får sätta den själv så kan de väl sätta 10 kr och 50 öre om de får.
V Viktorbyggahus skrev:
Avgifter som el och överföring är höger-log-normalfördelade. Det betyder att ett fåtal timmar oproportionerligt ökar medelvärdet. Det är tex därför ett medelpris per månad är dåligt för konsumenten om de har möjlighet att planera effektuttag. Det är inte en bug. Det är en funktion eller möjlighet som de utnyttjar.
Men även med en "bättre" modell så kommer väl företagen försöka maxa sin intäkt? Intäktramen anser jag många gånger vara alldeles för hög, men det är något annat än effektavgift.
 
  • Gilla
tveksamt och 1 till
  • Laddar…
Fairlane Fairlane skrev:
Exakt. Dvs den ska inte kopplas till effektavgiften.

Om de har en intäktsram och får sätta den själv så kan de väl sätta 10 kr och 50 öre om de får.

Men även med en "bättre" modell så kommer väl företagen försöka maxa sin intäkt? Intäktramen anser jag många gånger vara alldeles för hög, men det är något annat än effektavgift.
Absolut. Det hade varit mest korrekt om intäktsramen var prissatt så att det inte kan överstiga säkringsavgiften idag. Om vi nu skall ha effekttaxa baserad på 3 peakar dvs. Dagens avgifter är ju optimerade för dagens last. Dvs framtidens högsta effekttaxa bör motsvara dagens säkringsavgift.

Staten och nätbolagens incitament är maximal kapitalextraktion och här är effekttaxan därmed oetisk.

Man kan se det såhär. Om man är för effekttaxa med dagens utformning så kan man inte vara för ett rörligt timelpris som kostnadsmodell. Då ska man även anse att pris per kwh ska basera sig på de 3 dyraste köpta kwhtimmarna per månad. Hur kan var för olik granulariteter på korrelerade produkter.

Men, jag vill ändå fortsatt påstå att Överföringsavgift som är knuten till belastningsnivåer är mer rättvis kostnadsmodell. Dock ganska dumt om nätbolagen skulle sätta 10kr på en överföringskwh, det skulle absolut vara i överkant. Så här bör vi givetvis sätta priset i relation till dimensions och flaskhalsproblematiken som hävdas finns. Alternativt så behövs en intäktram.

Rent algoritmiskt skulle man behöva införa tre variabler: baskostnad, förlustkostnad, och kapacitetspremie.
Man kan sedan göra en viktad fördelning:
Låglast (0-50% kapacitet): Endast baskostnad + förluster
Medellast (50-80%): Baskostnad + förluster + linjär kapacitetspremie
Höglast (80-100%): Baskostnad + förluster + exponentiell kapacitetspremie

Här skulle vi verkligen då kunna omfördela lasten dom timmarna lasten verkligen var hög. Detta är också i enlighet med hur konsumenter naturligt idag redan tänker med timpris.

Det vore också sjukt enkelt att skapa en kombinerad graf som visar summan av elpris och överföringsavgift dvs zon+nätbolag.

Men precis enkelhet = lättare att omfördela last = lägre last = lägre intäkter = ledsna politiker och nötbolag.
 
Redigerat:
V Viktorbyggahus skrev:
Absolut. Det hade varit mest korrekt om intäktsramen var prissatt så att det inte kan överstiga säkringsavgiften idag om man skall ha effekttaxa baserad på 3 peakar då dagens avgifter är optimerade för dagens last. Dvs framtidens högsta effekttaxa = dagens säkringsavgift.

Staten och nätbolagens incitament är maximal kapitalextraktion och här är effekttaxan därmed oetisk.

Man kan se det såhär. Om man är för effekttaxa med dagens utformning så kan man inte vara för ett rörligt timelpris. Då ska man även anse att pris per kwh ska basera sig på de 3 dyraste köpta kwhtimmarna per månad.

Överföringsavgift som är knuten till belastning är mer rättvisande. Men om nätbolagen skulle sätta 10kr på en överföringskwh så skulle det absolut vara i överkant. Den ska givetvis kopplas till dimension och flaskhalsproblematiken som hävdas finns. Därmed är en intäktsram mer synergistisk med dynamisk överföringskostnad.

Rent algoritmiskt skulle man behöva införa tre variabler: baskostnad, förlustkostnad, och kapacitetspremie.
Man kan sedan göra en viktad fördelning:
Låglast (0-50% kapacitet): Endast baskostnad + förluster
Medellast (50-80%): Baskostnad + förluster + linjär kapacitetspremie
Höglast (80-100%): Baskostnad + förluster + exponentiell kapacitetspremie

Här skulle vi verkligen då kunna omfördela lasten dom timmarna lasten verkligen var hög. Detta är också i enlighet med hur konsumenter naturligt idag redan tänker med timpris.

Det vore också sjukt enkelt att skapa en kombinerad graf som visar summan av elpris och överföringsavgift dvs zon+nätbolag.

Men precis enkelhet = lättare att omfördela last = lägre last = lägre intäkter = ledsna politiker och nötbolag.
Hej Viktorbyggahus

Jag ser att du tar upp förlusterna som en parameter

Men oftast så är spänningfall och spänningsvariation nog så begränsande för belastningen i distributionsnäten

Dessutom konsekvenser av spänningeshöjningen vid inmatning av eleffekt från solceller
 
Redigerat:
M Martin Lundmark skrev:
Hej
Jag ser att du tar upp förlusterna som en parameter

Men oftast så är spänningfall och spänningsvariation nog så begränsande för belastningen i distributionsnäten

Dessutom konsekvenser av spänningeshöjningen vid inmatning av eleffekt från solceller
Hej Martin.

Vilka tekniska och fysiska problem leder din analys till att effekttaxa löser?

Jag förstår vad eu:s regelverk säger och hur prissättningsmodellen ser ut samt vad politikerna säger, jag undrar vilka reella problem din analys visar blir lösta.
 
V Viktorbyggahus skrev:
Hej Martin.

Vilka tekniska och fysiska problem leder din analys till att effekttaxa löser?

Jag förstår vad eu:s regelverk säger och hur prissättningsmodellen ser ut samt vad politikerna säger, jag undrar vilka reella problem din analys visar blir lösta.
Hej Viktorbyggahus

Vi har förändrat sättet att belasta elnätet med effekt.

Det förekommer mer effekttoppar som bland annat innebär ökad spänningsvariation

Vad jag förstår så innebär effektavgiften bland annat en förändring av den nuvarande säkringsavgiften, och att vi kan få ett mer utjämnat effektflöde i de redan byggda distributionsnäten

Säkringarnas roll som ”effektbegränsare” minskar medan dess roll som kortslutningsskydd kvarstår

Genom införande av effektavgiften så hålls de framtida kostnadsökningarna nere, genom att vi undviker kostsamma ombyggnads och förstärkningsarbeten i de redan byggda elnäten

Vi minskar därigenom även spänningsvariationerna i elnäten
 
Redigerat:
D
M Martin Lundmark skrev:
Hej Viktorbyggahus

Vi har förändrat sättet att belasta elnätet med effekt.

Det förekommer mer effekttoppar som bland annat innebär ökad spänningsvariation

Vad jag förstår så innebär effektavgiften bland annat en förändring av den nuvarande säkringsavgiften, och att vi kan få ett mer utjämnat effektflöde i de redan byggda distributionsnäten

Säkringarnas roll som ”effektbegränsare” minskar medan dess roll som kortslutningsskydd kvarstår

Genom införande av effektavgiften så hålls de framtida kostnadsökningarna nere, genom att vi undviker kostsamma ombyggnads och förstärkningsarbeten i de redan byggda elnäten

Vi minskar därigenom även spänningsvariationerna i elnäten
De största strömmarna lär komma vid den nattliga elbilsladdningen, kommer bilarna bli energisnålare med nya taxor, eller hur tänker du att effekttaxan ska sänka laddströmmarna?
 
D djac skrev:
De största strömmarna lär komma vid den nattliga elbilsladdningen, kommer bilarna bli energisnålare med nya taxor, eller hur tänker du att effekttaxan ska sänka laddströmmarna?
Hej
Vid elbilsladdning eller annat som innebär effekttoppar debiteras man för detta
Har man jämnare effektflöde så debiteras man med mindre belopp

De pengar som då kommer in från de som har stora effekttoppar kan då användas om det blir nödvändigt till ombyggnationer och förstärkningsarbeten.
 
Redigerat:
Fairlane
V Viktorbyggahus skrev:
Man kan se det såhär. Om man är för effekttaxa med dagens utformning så kan man inte vara för ett rörligt timelpris som kostnadsmodell. Då ska man även anse att pris per kwh ska basera sig på de 3 dyraste köpta kwhtimmarna per månad. Hur kan var för olik granulariteter på korrelerade produkter.
Jag håller inte med. El sälja på en stor marknad och om tillgången är hög och efterfrågan låg så sjunker priset och tvärtom. Jag är inget märkligt i att det finns väldigt mycket elproduktion tillgängligt i säg Tyskland, Danmark och Nederländerna vilket pressar priset, samtidigt som det finns ett svagt nät någonstans i SE4.
 
  • Gilla
djac och 1 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.