Hur tänker ni hantera ny effektavgift för elnätet?

[Fairlane]

Elnätet byggdes och dimensionerades utifrån ett stabilt konsumptionsmönster och stabil produktion.
Toppar kunde hanteras genom vattenkraftsreglering (bland annat).

Nedstängningen av fyra kärnkraftsreaktorer reducerade den stabila baskraftenen vi hade. När vi som nation samtidigt adderade fluktuerande produktion (läs vind och sol) så destabiliserades nätet.

Det krävs egentligen inte extremt stora förändringar i tillgänglig kapacitet för att skapa förluster och instabilitet.

Det är fullt möjligt att bygga ett elnät som hanterar fluktuation. Det är också fullt möjligt att bygga ett nät som hanterar stabil produktion och konsumption. Det är tekniskt sett också möjligt att bygga ett nät som kan hantera båda delarna.

Men just nu har vi ett nät som är optimerat för stabil produktion och konsumption, men ett produktionsmönster som är fluktuerande och förbrukning som inte matchar tillgänglig produktion. Vi har således en missoptimering.

Detta försöker man mitigera genom effektavgifter. Det är ett felaktigt sett att lösa problemet. Det är samma sak vi ser på vägar för övrigt. Vägar som inte sköts tillräckligt får emellanåt hastighetsbegränsningen sänkt för att slippa bygga om vägen.

Så det som Martin pratar om med velanders handlar om att nätets funktion är ur balans pga politiska beslut, regelverk och att man expanderat nätverkets storlek (läs kablar till kontinenten). Men det är inte medborgarskapade problem.

Men det bekymmersamma är att ju högre nätkostnader medborgarna har desto mer intäkter får staten. Det är en väldigt bekymmersam incitamentsmodell.

Du är medveten om att effektavgiften inte är något som Sverige kommit på?

 

[Fairlane]

Du skriver att ”man inte höjt den fasta avgiften för 16A mer än man hade justerat den ändå, oavsett effektavgift eller inte. Sen glömde du överföringsavgiften som man sänkt”.

Det är den vanliga metoden som tillämpas av elnätsföretag som sitter i monopolställning – man höjer de fasta kostnaderna och sänker de rörliga. Så tappar man inte så mycket på att en del kunder försöker anpassa sin förbrukning mot en mindre hög rörlig kostnad – det som anges vara den stora fördelen med just dom.

Visst är det så att man gärna höjer den fasta avgiften om man kan, det förnekar jag inte, men jag anser inte det är frågan om det i detta fall. Man har höjt den hasta avgiften för 16A marginellt, dvs mer som en justering för inflation. Samtidigt har man sänkt den fasta avgiften för 20A och 25A så de alla får samma nivå. Dvs teorin stämmer inte för abbonemang på 20A och 25A.

Här labbar man sannolikt med prismodeller som bara har ett enda syfte – att pungslå elabonnenterna så mycket som möjligt – man kan ju inte gå någon annanstans.

Det har dock inte något med effektavgift att göra. Jag anser att det är viktigt att hålla sig till fakta rörande effektavgifterna när det är dessa som diskuteras.

Ett seriöst företag bör ha fasta abonnemangskostnader som speglar företagets fasta kostnader och rörliga förbrukningskostnader som speglar företagets rörliga kostnader. Men det var länge sedan som priserna speglar kostnaderna.

Korrekt, jag håller med dig men återigen har det inget med effektavgifterna att göra. Bolagen får inte öka sina intäkter bara för att de inför effektavgift.

 

[Viktorbyggahus]

Du är medveten om att effektavgiften inte är något som Sverige kommit på?

Artikel 18 säger endast att nätbolagen ska ha kostnadsreflekterande nätavgifter och främja effektivt nätutnyttjande. Så bekosta efter belastning.

Det betyder att nätbolagen hade kunnat uppfylla detta med rörlig överföringsavgift. Både juridiskt och tekniskt hade det varit en mer precis och korrekt implementation.

Men det hade haft otroligt negativa effekter på nätbolagens intäkter då "ett misstag en dag" hade haft försumbar effekt. En konsument som har en dålig dag får nu ett otroligt högt straff. Tre peakar är lika trubbig proxy som säkringsavgift.

Sen är det också intressant att titta på tex tyskland som främst valt att införa effekttaxa på högspänning och industri och inte riktigt på privata hushåll. Man kan fråga sig varför andra länder inte gått samma väg som sverige i sin tolkning.

Så absolut har du rätt i att eu är kravställare. Men implementationen är opportunistisk.

Sen är det fortfarande politiker i eu som tagit dessa beslut. Så återigen är det man-made problem. Inte faktiska problem.

 

[Martin Lundmark]

Elnätet byggdes och dimensionerades utifrån ett stabilt konsumptionsmönster och stabil produktion.
Toppar kunde hanteras genom vattenkraftsreglering (bland annat).

Nedstängningen av fyra kärnkraftsreaktorer reducerade den stabila baskraftenen vi hade. När vi som nation samtidigt adderade fluktuerande produktion (läs vind och sol) så destabiliserades nätet.

Det krävs egentligen inte extremt stora förändringar i tillgänglig kapacitet för att skapa förluster och instabilitet.

Det är fullt möjligt att bygga ett elnät som hanterar fluktuation. Det är också fullt möjligt att bygga ett nät som hanterar stabil produktion och konsumption. Det är tekniskt sett också möjligt att bygga ett nät som kan hantera båda delarna.

Men just nu har vi ett nät som är optimerat för stabil produktion och konsumption, men ett produktionsmönster som är fluktuerande och förbrukning som inte matchar tillgänglig produktion. Vi har således en missoptimering.

Detta försöker man mitigera genom effektavgifter. Det är ett felaktigt sett att lösa problemet. Det är samma sak vi ser på vägar för övrigt. Vägar som inte sköts tillräckligt får emellanåt hastighetsbegränsningen sänkt för att slippa bygga om vägen.

Så det som Martin pratar om med velanders handlar om att nätets funktion är ur balans pga politiska beslut, regelverk och att man expanderat nätverkets storlek (läs kablar till kontinenten). Men det är inte medborgarskapade problem.

Men det bekymmersamma är att ju högre nätkostnader medborgarna har desto mer intäkter får staten. Det är en väldigt bekymmersam incitamentsmodell.

Hej Viktorbyggahus

Du skriver ”förbrukning som inte matchar tillgänglig produktion. Vi har således en missoptimering. Detta försöker man mitigera genom effektavgifter. Det är ett felaktigt sett att lösa problemet.”

Vårt förändrade användningsmönster som bland annat inte stämmer med elnät byggda enligt Velanders formel innebär att distributionsnät där vi bor ibland måste byggas om till stora kostnader.

Effektavgifter är ett sätt att försöka minska behovet att bygga om (och skapa framtida kostnadsökningar) genom att användningsmönstret påverkas mot ett jämnare effektuttag.

Detta jämnare effektuttag minskar bland annat de spänningsvariationer som kan uppstå i de redan byggda distributionsnäten.

 

[Viktorbyggahus]

Hej Viktorbyggahus

Du skriver ”förbrukning som inte matchar tillgänglig produktion. Vi har således en missoptimering. Detta försöker man mitigera genom effektavgifter. Det är ett felaktigt sett att lösa problemet.”

Vårt förändrade användningsmönster som bland annat inte stämmer med elnät byggda enligt Velanders formel innebär att distributionsnät där vi bor ibland måste byggas om till stora kostnader.

Effektavgifter är ett sätt att försöka minska behovet att bygga om (och skapa framtida kostnadsökningar) genom att användningsmönstret påverkas mot ett jämnare effektuttag.

Detta jämnare effektuttag minskar bland annat de spänningsvariationer som kan uppstå i de redan byggda distributionsnäten.

Hej Martin.

Om vi gör såhär istället. Problemen vi försöker lösa är väl bland annat kapacitetsdimensionering, spänningsfall, effektförluster, förvaltningskostnader m.m.

Efter hur många år med effektavgifter borde dessa problem således försvinna helt ifall lösningen är kostnadsmodellen

 

[Martin Lundmark]

Hej Martin.

Om vi gör såhär istället. Problemen vi försöker lösa är väl bland annat kapacitetsdimensionering, spänningsfall, effektförluster, förvaltningskostnader m.m.

Efter hur många år med effektavgifter borde dessa problem således försvinna helt ifall lösningen är kostnadsmodellen

Hej Viktorbyggahus
Vad menar du med "ifall lösningen är kostnadsmodellen"?

 

[Viktorbyggahus]

Hej Viktorbyggahus
Vad menar du med "ifall lösningen är kostnadsmodellen"?

Effekttaxan är lösningen hävdas ju. Bland annat av dig när du beskriver logiken med varför vi har den. Med hjälp av en effekttaxa så kommer vi få jämnare uttag osv osv.

Så om effekttaxan/avgifterna löser våra problem, skulle du om 2 år anse att det var en dålig ide om vi fortfarande har samma problem som idag?

 

[hovapettson]

Kastar mig in i diskussionen. Jag tillhör de 95% som inte förstår effektavgiften, även om man förstår syftet. Vi liknar alltmer uländerna med sänkt standard osv - allt är politik men folk röstar ju för detta så håll tillgodo!
Ellevio tar 365 kr/mån i fast avgift och något öre i överföringsavgift ("kopparslitage" om man så vill). Inget att säga om detta. Det liknar VA-abonnemanget där merparten sedan länge är fast kostnad, dvs lyxen att ha prima dricksvatten ad lib i kranarna. Och suverän spillvattenhantering och därtill dagvattenavledning.
Nå, min effektavgift blir 60-100 kr/mån. Och jag är en lågförbrukare om än inte asketisk. Att styra om så att jag inte kör ugn och dammsugare samtidigt är en inskränkning man kan leva med. Men lite fånigt är det, för en som var med under de 13 år vi byggde ett dussin kärnkraftverk på rekordtid och landet gick från olja till el för uppvärmning i småhusen. Var hamnar en familj med duschande tonåringar, elbil och bastu vad gäller effektskatten?

 

[Martin Lundmark]

Effekttaxan är lösningen hävdas ju. Bland annat av dig när du beskriver logiken med varför vi har den. Med hjälp av en effekttaxa så kommer vi få jämnare uttag osv osv.

Så om effekttaxan/avgifterna löser våra problem, skulle du om 2 år anse att det var en dålig ide om vi fortfarande har samma problem som idag?

Hej Viktorbyggahus

Effekttaxan skall vara införd 2027 och kommer rimligen därefter att justeras ett antal gånger (rimligen minst en gång per år) utifrån hur vi agerar som elanvändare.

Energimarknadsinspektionen fastställde elnätsföretagens intäktsramar för perioden 2024–2027, för ett tag sedan och har nu begärt att lagen ändras till nästa period 2028–2032.

Åtgärder på elkraftområdet tar tid, det tar flera år för att bygga om och bygga ut och många tillstånd behövs. Jag kan tänka mig att det rimligen tar en bit in på nästa period (2028–2032), eller längre, innan vi ser tydliga resultat tekniskt och ekonomiskt gällande distributionsnäten.

Elnätsföretagen får inte agera proaktivt utan de agerar i princip utifrån kundförfrågan. Det innebär att kostnader ofta rullas ut i några år i efterhand. Rimligen så rullas nu ut kostnader för, till exempel, solcellsboomen för några år sedan.

Effektavgiften löser inte våra problem, men de möjliggör en bättre fördelning av kostnaderna för elnäten utifrån hur vi som elanvändare nyttjar distributionsnäten till våra hus.

 

[Boggi]

Kastar mig in i diskussionen. Jag tillhör de 95% som inte förstår effektavgiften, även om man förstår syftet. Vi liknar alltmer uländerna med sänkt standard osv - allt är politik men folk röstar ju för detta så håll tillgodo!
Ellevio tar 365 kr/mån i fast avgift och något öre i överföringsavgift ("kopparslitage" om man så vill). Inget att säga om detta. Det liknar VA-abonnemanget där merparten sedan länge är fast kostnad, dvs lyxen att ha prima dricksvatten ad lib i kranarna. Och suverän spillvattenhantering och därtill dagvattenavledning.
Nå, min effektavgift blir 60-100 kr/mån. Och jag är en lågförbrukare om än inte asketisk. Att styra om så att jag inte kör ugn och dammsugare samtidigt är en inskränkning man kan leva med. Men lite fånigt är det, för en som var med under de 13 år vi byggde ett dussin kärnkraftverk på rekordtid och landet gick från olja till el för uppvärmning i småhusen. Var hamnar en familj med duschande tonåringar, elbil och bastu vad gäller effektskatten?

Du är välkommen i diskussionen. Jag skulle dock vilja hänga på och utveckla lite runt där du skriver ”Men lite fånigt är det, för en som var med under de 13 år vi byggde ett dussin kärnkraftverk på rekordtid och landet gick från olja till el för uppvärmning i småhusen”.

Vår elförsörjning var från början av 80-talet fram till 2015 ytterst robust och näst intill CO2-fri. Nu är det i stort sett kaos med lappande och lagande, och kostsamma reformer för elabonnenterna men framför allt också för vår industri – vårt levebröd.

Det finns därför anledning att närmare studera Sveriges TOTALA energiförbrukning från 1970 och fram till 1995 – och sedan dess förlängning fram till 2015 – med hänsyn till effektivitet.

1970 hade vi en ”elanvändning” på ca 60 TWh - i huvudsak vattenkraft, se bifogat diagram. I takt med att vi sedan tog våra kärnkraftverk i drift under 70- och 80-talet, ökade vår elanvändning ganska linjärt under de nästföljande 25 åren, för att vara uppe i ca 140 TWh 1995.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Under dessa 25 år låg samtidigt Sveriges TOTALA energiförbrukning på runt 440 TWh (kondensorförlusterna oräknat) - se toppen på diagrammet och svängningarna vi ser där är konjunkturberoende.

Vi hade 25 år med en enorm utveckling i vårt land - UTAN att vi i princip ökade vår TOTALA energianvändning. Inte undra på att vi ligger bra till i alla jämförelser, det var då vi körde ifrån alla andra länder.

Detta gjordes möjligt genom att vi kunde växla bort o-effektiv fossil energi mot en näst intill fossilfri och effektiv elenergi. När det gäller klimatet och CO2 var vi i mål redan innan de andra hade startat – men det visste vi inte då.

Våra politiker brukar inte imponera, men vid och under denna tidsperiod bedrevs en enastående framtidsinriktad energipolitik i det här landet - och det tror jag inte många förstått – inte ens Sossarna som i huvudsak var dess initiativtagare.

Under de nästföljande 20 åren (1995–2015) hade vi visserligen bara ökat vår elanvändning från 140 till ca 160 TWh men vi har lärt oss att ANVÄNDA den befintliga elenergin säkert dubbelt så effektivt som i början av perioden. En effektivisering som lett till att vi 2015 hade en TOTAL energianvändning på ca 370 TWh, dvs. en MINSKNING med drygt 15% sedan 1995.

Vi har varit i den avundsvärda positionen att vi visste hur vi gjorde - när vi gjorde rätt. 2014 fick vi dock en regering som gjorde allt för att effektivt och oåterkalleligt förstöra detta elsystem. Därför sitter vi där vi sitter idag – med det nu senaste greppet EFFEKTAVGIFTER – något vi redan betalar för genom en fast kostnad på el abonnemanget beroende på storleken på huvudsäkringen.

 

[hovapettson]

Du är välkommen i diskussionen. Jag skulle dock vilja hänga på och utveckla lite runt där du skriver ”Men lite fånigt är det, för en som var med under de 13 år vi byggde ett dussin kärnkraftverk på rekordtid och landet gick från olja till el för uppvärmning i småhusen”.

Vår elförsörjning var från början av 80-talet fram till 2015 ytterst robust och näst intill CO2-fri. Nu är det i stort sett kaos med lappande och lagande, och kostsamma reformer för elabonnenterna men framför allt också för vår industri – vårt levebröd.

Det finns därför anledning att närmare studera Sveriges TOTALA energiförbrukning från 1970 och fram till 1995 – och sedan dess förlängning fram till 2015 – med hänsyn till effektivitet.

1970 hade vi en ”elanvändning” på ca 60 TWh - i huvudsak vattenkraft, se bifogat diagram. I takt med att vi sedan tog våra kärnkraftverk i drift under 70- och 80-talet, ökade vår elanvändning ganska linjärt under de nästföljande 25 åren, för att vara uppe i ca 140 TWh 1995.
[bild]

Under dessa 25 år låg samtidigt Sveriges TOTALA energiförbrukning på runt 440 TWh (kondensorförlusterna oräknat) - se toppen på diagrammet och svängningarna vi ser där är konjunkturberoende.

Vi hade 25 år med en enorm utveckling i vårt land - UTAN att vi i princip ökade vår TOTALA energianvändning. Inte undra på att vi ligger bra till i alla jämförelser, det var då vi körde ifrån alla andra länder.

Detta gjordes möjligt genom att vi kunde växla bort o-effektiv fossil energi mot en näst intill fossilfri och effektiv elenergi. När det gäller klimatet och CO2 var vi i mål redan innan de andra hade startat – men det visste vi inte då.

Våra politiker brukar inte imponera, men vid och under denna tidsperiod bedrevs en enastående framtidsinriktad energipolitik i det här landet - och det tror jag inte många förstått – inte ens Sossarna som i huvudsak var dess initiativtagare.

Under de nästföljande 20 åren (1995–2015) hade vi visserligen bara ökat vår elanvändning från 140 till ca 160 TWh men vi har lärt oss att ANVÄNDA den befintliga elenergin säkert dubbelt så effektivt som i början av perioden. En effektivisering som lett till att vi 2015 hade en TOTAL energianvändning på ca 370 TWh, dvs. en MINSKNING med drygt 15% sedan 1995.

Vi har varit i den avundsvärda positionen att vi visste hur vi gjorde - när vi gjorde rätt. 2014 fick vi dock en regering som gjorde allt för att effektivt och oåterkalleligt förstöra detta elsystem. Därför sitter vi där vi sitter idag – med det nu senaste greppet EFFEKTAVGIFTER – något vi redan betalar för genom en fast kostnad på el abonnemanget beroende på storleken på huvudsäkringen.

Väldigt bra diagram! Svaret på några av de frågor kring detta som jag ställt. Just det att totalen är med, inte bara att vi tjafsar om elen som sådan. Tänk när sex personer i ett rum bestämde var kärnkraften skulle ligga. Curt Nicolin på ASEA-Atom och grabbarna. Barsebäck är idealiskt men vi tog bort det för att blidka vårt oroliga broderfolk. Sedan fick de problem när vi inte kunde hjälpa dem längre och de sprang till pappa EU, varvid vi fick de onaturliga elprisområdena. Sverige - bäst i klassen! Och torsk.
Nyfiken fråga: Vad har du själv i effektavgift på en månad?

 

[Martin Lundmark]

Kastar mig in i diskussionen. Jag tillhör de 95% som inte förstår effektavgiften, även om man förstår syftet. Vi liknar alltmer uländerna med sänkt standard osv - allt är politik men folk röstar ju för detta så håll tillgodo!
Ellevio tar 365 kr/mån i fast avgift och något öre i överföringsavgift ("kopparslitage" om man så vill). Inget att säga om detta. Det liknar VA-abonnemanget där merparten sedan länge är fast kostnad, dvs lyxen att ha prima dricksvatten ad lib i kranarna. Och suverän spillvattenhantering och därtill dagvattenavledning.
Nå, min effektavgift blir 60-100 kr/mån. Och jag är en lågförbrukare om än inte asketisk. Att styra om så att jag inte kör ugn och dammsugare samtidigt är en inskränkning man kan leva med. Men lite fånigt är det, för en som var med under de 13 år vi byggde ett dussin kärnkraftverk på rekordtid och landet gick från olja till el för uppvärmning i småhusen. Var hamnar en familj med duschande tonåringar, elbil och bastu vad gäller effektskatten?

Hej hovapettson
Jag ser inte att du gör en skillnad mellan elgenereringen som hanteras via elhandelsbolagen och transporten av el som hanterar elnätsbolagen, och som nu inför effektavgifter.

Under många år har bland annat i media mängder med tips strömmat hur vi skall sänke elenergianvändningen (antalet kWh). Tipsen har väldigt sällan innehållit synpunkter att inte samtidigt införa effekttoppar vid användandet.

Den som lärt sig att dimensionera elnät vet att effekttoppar kan vara mycket besvärliga, och kosta stora summor att hantera. Det dyker nu till exempel upp bekymmer med effekttillgången, när nuvarande bensinstationer skall försöka erbjuda elbilsladdning, och då snabbladdning.

Jag har ännu inte effektavgift (kommer snare i år) inte heller elbil använder inte elbastu, så ännu vet jag inte villkoren och utfallet av effektavgiften. Men eftersom jag har en bakgrund med elkraftkunskaper så har jag sedan ett tjugutal år sett till att sänka elenergibehovet utan att införa effekttoppar vid användandet.

 

[hovapettson]

Hej hovapettson
Jag ser inte att du gör en skillnad mellan elgenereringen som hanteras via elhandelsbolagen och transporten av el som hanterar elnätsbolagen, och som nu inför effektavgifter.

Under många år har bland annat i media mängder med tips strömmat hur vi skall sänke elenergianvändningen (antalet kWh). Tipsen har väldigt sällan innehållit synpunkter att inte samtidigt införa effekttoppar vid användandet.

Den som lärt sig att dimensionera elnät vet att effekttoppar kan vara mycket besvärliga, och kosta stora summor att hantera. Det dyker nu till exempel upp bekymmer med effekttillgången, när nuvarande bensinstationer skall försöka erbjuda elbilsladdning, och då snabbladdning.

Jag har ännu inte effektavgift (kommer snare i år) inte heller elbil använder inte elbastu, så ännu vet jag inte villkoren och utfallet av effektavgiften. Men eftersom jag har en bakgrund med elkraftkunskaper så har jag sedan ett tjugutal år sett till att sänka elenergibehovet utan att införa effekttoppar vid användandet.

Nej, bra påpekande. Elhandeln är någonstans 60 öre, förstås, utöver detta. Elnätsbolagets effektavgift är förståelig (effekttoppar som du nämner), men en "störning" för oss vanliga konsumenter. F ö sa jag fel; det ska vara runt 80 spänn per kW och månad, dvs i slutändan blev det för mig drygt 240 på en räkning för april-maj. Jag föreställer mig att för en storförbrukare i en stor villa kan det lätt bli fyrsiffrigt och man tvingas styra användningen ganska ordentligt. Vi räknar alla på kronor. Man uppnår kvickt just det man ville, men egentligen mest för hushållen. Storförbrukare inom industri har inget alternativ. Håller du med?

 

[Boggi]

Väldigt bra diagram! Svaret på några av de frågor kring detta som jag ställt. Just det att totalen är med, inte bara att vi tjafsar om elen som sådan. Tänk när sex personer i ett rum bestämde var kärnkraften skulle ligga. Curt Nicolin på ASEA-Atom och grabbarna. Barsebäck är idealiskt men vi tog bort det för att blidka vårt oroliga broderfolk. Sedan fick de problem när vi inte kunde hjälpa dem längre och de sprang till pappa EU, varvid vi fick de onaturliga elprisområdena. Sverige - bäst i klassen! Och torsk.
Nyfiken fråga: Vad har du själv i effektavgift på en månad?

Hej Hovapettson,

Du frågade vad jag har i effektavgift på en månad? Svaret är att jag inte vet – skall tydligen bli drabbad av denna fantastiska ”EU-innovation” i september. Det är därför jag är inne på den här tråden, för att få tips från personer som begriper bättre än jag hur man skall räkna på Effektavgiften.

Jag håller med dig om att ”Curt Nicolin på ASEA och grabbarna på ASEA-Atom” var oerhört viktiga för att utveckla den Svenska kärnkraftflottan. Jag har själv i lite olika positioner och omfattning varit med och byggt ca hälften av våra kärnkraftverk.

Utan att gå in på detaljer skulle jag vilja säga att ”kärnkraftsmotståndet” som fanns på den tiden – till en del bör ta åt sig äran av att våra kärnkraftverk blev så bra som de blev. Inför varje beslut/aktivitet som jag var delaktig i – tog jag alltid ett extra varv för att kolla att det här verkligen skulle fungera – och jag tror att många med mig gjorde det samma.

Så skall vi börja bygga ny kärnkraft, bör nog dagens ”kärnkraftsmotståndare” damma av ”förstoringsglasen” – så blir kanske nästa kärnkraftgeneration lika framgångsrik som den förra.

Det måste alltid finnas de som tycker/tänker annorlunda – det måste finnas en fungerande opposition - för att det skall bli bra.

 

[hovapettson]

Saxat från näträkningen:
Effektavgiften grundar sig i genomsnittet av periodens tre högsta
uppmätta effektvärden under föregående månad, maj 2025. Du kan
följa din effekt och förbrukning på ellevio.se/minasidor.
Läs mer om effektavgiften på ellevio.se/effekt.

Lätt att ha toppar på många kW. Tre sådana toppar ger ett snitt på säg 8 kW, då blir det en avgift på 8x80=640 kr. Det gäller att kapa spetsarna...
Fantastiskt roligt att höra att du varit med och utvecklat kärnkraft i landet. Heder åt det! Och din synpunkt att motståndarna har drivit på säkerhetstänkandet stämmer med hur jag föreställt mig det hela också. Det finns ingen säkrare (eller CO2-snålare) energikälla räknat per producerad energienhet, även om sol nästan kan konkurrera.
Ibland påpekar jag hur Tjernobyl blivit ett biologiskt reservat helt fritt från mänsklig påverkan, som miljökillarna vill ha det. Kommentaren uppskattas inte.