Jag vet inte, kanske djac vet, men skulle kunna tänka mig att ett intyg från läraren gällande hur eleven har problem i klassen, är något som vården skulle vilja ha in under utredningen för att kunna ställa en bättre diagnos.P pmd skrev:
Vad jag förstår förekommer det även att föräldrar hotar lärare för att de ska ge barnet bättre betyg.
Den rimliga gången vore att vården ber om sådana intyg av skolan.BirgitS skrev:
Polisanmäl direkt!
Rent praktisk så är barnet oftast i kontakt med skolpsykologen som även såklart pratar med läraren och kan rekommendera föräldrarna i frågan. När det sen blir en utredning så kontaktar vården läraren, både genom ganska omfattande formulär som ska fyllas i och intervjuer, det är väl en bit i utredningen, hemmiljön en annan.P pmd skrev:
Det hindrar ju inte att föräldrarna försöker få läraren att beskriva situationen som värre än vad läraren uppfattar den.P pmd skrev:
Det händer hela tiden, de säger att barnet kan inte det ena och det andra hemma, medan i skolan är det inga problem. Ledarskapet i hemmet är inte alltid kanon heller
Föräldrar som gör så är nästan värre än stökiga barn. Föräldrarna kanske själva är i behov av en psykiatrisk utvärdering?
Om det inte är några problem i skolan behöver väl inte den psykiska vårdapparaten involveras?D djac skrev:
Det är inte skolans uppgift att göra något åt barnens stökighet hemma.D djac skrev:Ledarskapet i hemmet är inte alltid kanon heller
Skolan bestämmer inte om föräldrar ska söka vård eller inte och lärare har anmälningsplikt, så om man misstänker att det finns brister i hemmiljön kan man inte bortse från detta.P pmd skrev:
Nej, diagnos eller inte ska inte spela roll.Alfredo skrev:
Man ska inte utsätta sitt barn för en utredning bara för att tillfredsställa en skola som gör fel utan stå på sig och kräva det stöd som behövs.
Inte lika enorma som Kina.
Sveriges Ginikoefficient enligt FN är 25.
Kinas är 46.9
Det skiljer några år mellan de båda mätningarna/beräkningarna, men knappast så många att det kullkastar hela jämförelsen.
I CIAs data skiljer det bara ett år mellan Kina och Sverige, men jag valde FNs beräkningar i första han eftersom jag misstänker att du kanske har lite fördomar om CIA. Ginikoefficienterna är nästan desamma. Sverige får lite lägre koefficient än i FNs data.
Sveriges Ginikoefficient enligt FN är 25.
Kinas är 46.9
Det skiljer några år mellan de båda mätningarna/beräkningarna, men knappast så många att det kullkastar hela jämförelsen.
I CIAs data skiljer det bara ett år mellan Kina och Sverige, men jag valde FNs beräkningar i första han eftersom jag misstänker att du kanske har lite fördomar om CIA. Ginikoefficienterna är nästan desamma. Sverige får lite lägre koefficient än i FNs data.
Redigerat: