"Hard times create strong men. Strong men create good times. Good times create weak men. And, weak men create hard times."
Jag vet inte om det finns nån forskning som säger annorlunda, men min uppfattning är att psykisk ohälsa och koncentrationsproblem till stor del kommer av att vi egentligen har det för lätt. Vi har aldrig haft mer fritid tack vare alla hjälpmedel (robotklippar, dammsugare, maskiner...), så meningsfulla (viktiga) saker görs mer sällan och folk tenderar leta kickar för kompensera att tillvaron känns lite tom (saker som likes på sociala medier, tik-tok videos etc har mekaniker som påminner om spelberoende). Det är inte nåt nytt fenomen, men jag tycker det började märkas på allvar för en 25 år sen nåt när sms blev stort och alla började hänga i mobiler istället för prata med varandra.
Det blir extra besvärligt i skolan när såna här saker är så lätttillgängliga via surfplattor, mobiler, datorer.
Det var ju bara häromveckan nån förälder som klagade i tidningen när den upptäckt att sonen spenderat ett helt år med kolla youtube på skoltid.
Jag vet inte om det finns nån forskning som säger annorlunda, men min uppfattning är att psykisk ohälsa och koncentrationsproblem till stor del kommer av att vi egentligen har det för lätt. Vi har aldrig haft mer fritid tack vare alla hjälpmedel (robotklippar, dammsugare, maskiner...), så meningsfulla (viktiga) saker görs mer sällan och folk tenderar leta kickar för kompensera att tillvaron känns lite tom (saker som likes på sociala medier, tik-tok videos etc har mekaniker som påminner om spelberoende). Det är inte nåt nytt fenomen, men jag tycker det började märkas på allvar för en 25 år sen nåt när sms blev stort och alla började hänga i mobiler istället för prata med varandra.
Det blir extra besvärligt i skolan när såna här saker är så lätttillgängliga via surfplattor, mobiler, datorer.
Det var ju bara häromveckan nån förälder som klagade i tidningen när den upptäckt att sonen spenderat ett helt år med kolla youtube på skoltid.
Såvitt jag minns måste man ha läst särskild kurs i vissa ämnen för att få söka till vissa gymnasielinjer.A Anders_Nilsson skrev:
Jag tror ju inte att det var orsaken till att det fanns folkskola, realskola, läroverk, gymnasium etc. utan det var ju ren ren fråga om att inte kosta på barn som kunde börja jobba vid 13 eller 15 års ålder mer än nödvändigt för att de skulle klara av att leva i samhället. Numera behöver i stort sett alla mer kunskap för att klara sig i samhället, dvs. fler år med allmän kunskap.A Anders_Nilsson skrev:
Friskolor får inte sålla. Men de kan ställa krav på eleverna genom ordningsregler, men jag tror ju inte att det är ordningsreglerna som gör att många inte söker sig till friskolor. Friskolor har absolut elever med NPF och andra problem.A Anders_Nilsson skrev:
Som sagt det finns åtminstone kommunala högstadieskolor med spetsutbildningar, men då gäller det ju verkligen duktiga inom det område som skolan/klassen är inriktad på. Det är utbildningar man får söka till och det sållas hårt.
Precis, jag menade just att man inte ska tillmäta de timmarna för stor betydelse på hur väl en klass fungerar.A Anders_Nilsson skrev:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Intellektuell_särbegåvningP pmd skrev:
Delvis ställer samhället krav på högre kunskap i många ämnen, vilket gör att det syns mer när elever inte fungerar. Sen har ju diagnoskriterierna för t.ex. autism ändrats väldigt mycket de senaste årtionden, det gör ju att även små avvikelser nu diagnosticeras, och därmed stiger antalet med en diagnos väldigt mycket.P pmd skrev:
Det har ju visat sig att skolorna inte vill sätta in extra resurser om inte en elev har en diagnos, vilket gör att föräldrar ligger på att deras barn ska diagnosticeras.
Du skrev även om att medelmåttor inte ställer till med problem. Det jag menade var att det kan de visst göra.P pmd skrev:
Det har varit mycket diskutioner om att det är feldiagnostiserat. Statistiken att bortåt 40% fler födda i december istället för januari skulle ha en diagnos är rätt märklig trots allt.BirgitS skrev:
Rimligen tas det inte tillräcklig höjd för att ett barn fött sent på året är upp till ett år efter i utveckligen och därmed får det lite svårare i skolan.
Är det för särbegåvade barn som särskolor inrättades? 😎😉
Ja, det kan de nog, det skrev du inte om, och dessa barn torde ha något slags annat problem än problem med sin begåvning.
Att vara medelmåttig är ju att vara som de flesta andra.
Det finns oändligt med sådana, över hela världenP pmd skrev:
Det är oerhört stora skillnader från kommun till kommun och från skola till skola.
Sedan ganska länge kan man ha 17 betyg i grundskolan, max är alltså 340 poäng. På den kommunala skola där jag jobbar har vi 5 na-klasser per år, totalt 160 elever. I år hade vi 317,5 poäng som lägsta antagning och 329 poäng i medel.
Ser man inget problem här så har man nog aldrig träffat de grundskoleelever som tokpressar sig för att komma in på just den skola de vill. "Wild and crazy, gå sin egen väg?" - de blir färre och färre för varje år, nästan inga har råd med risken.
Sen finns det andra skolor i kommunen (friskolor) som har na-program med så få sökande att man får ta in många elever vars förkunskaper gör att de redan från början har svårt att ta till sig undervisningen. För att inte tala om skolor i en del elevers hemkommuner som får lägga ner gymnasieprogram pga för få sökande. Bristande kvalitet? Väldigt sällan. Men när eleverna börjar söka sig till andra skolor så startar en ond spiral som är svår att bryta.
Man kan säga mycket om det fria skolvalet, men konsekvenserna av det är långt ifrån problemfria.
Sedan ganska länge kan man ha 17 betyg i grundskolan, max är alltså 340 poäng. På den kommunala skola där jag jobbar har vi 5 na-klasser per år, totalt 160 elever. I år hade vi 317,5 poäng som lägsta antagning och 329 poäng i medel.
Ser man inget problem här så har man nog aldrig träffat de grundskoleelever som tokpressar sig för att komma in på just den skola de vill. "Wild and crazy, gå sin egen väg?" - de blir färre och färre för varje år, nästan inga har råd med risken.
Sen finns det andra skolor i kommunen (friskolor) som har na-program med så få sökande att man får ta in många elever vars förkunskaper gör att de redan från början har svårt att ta till sig undervisningen. För att inte tala om skolor i en del elevers hemkommuner som får lägga ner gymnasieprogram pga för få sökande. Bristande kvalitet? Väldigt sällan. Men när eleverna börjar söka sig till andra skolor så startar en ond spiral som är svår att bryta.
Man kan säga mycket om det fria skolvalet, men konsekvenserna av det är långt ifrån problemfria.
Redigerat:
Det betyder högsta betyg A i minst 13 ämnen och då B i 4 ämnen. Eller bättre i medel. Eller hur?D D_Anders skrev:
Imponerande höga betyg. För 100-150? elever totalt.
Det var fråga 1) när de börjar gymnasiet.
Fråga nr 2) är meritpoängen när de går ut.
Fråga 3) är hur de klarar sig på universitet/högskola.
Jag känner till ett mindre antal elever med välutbildade föräldrar som fokuserade på fråga 3) och baserat på svaret valde den stora kommunala skolan istället för de populärare friskolorna. Det var ca 10år sedan. Utvecklingen har tydligen fortsatt.
Vilka rekommenderar du?D djac skrev:
Jodå. Jag gick i allmän engelska. Där var det mer av en lekstuga med serietidningsläsning men väldigt lite grammatik. I särskilt matte, var det tvärs om. De klent begåvade lärde sig det basala och de andra lärde sig mer.
Alla vann!
De störande gick i OBS-klass och störde därför inte de som ville lära sig.
Är du emot att eleverna delas upp efter förmåga och allmän studiero?