Hur kan den svenska skolan bli bättre?

[BirgitS]

Förändringarna, skrev du. I så fall har de väl inte alltid funnits?

Det finns gener som är inblandade i en del fall. Olika människotyper har varit till nytta för människans överlevnad hela tiden det har funnits människor, t.ex. vissa är hyperaktiva och ger sig ut på upptäcktsfärder och bidrar till att människor har spridit sig.

 

[BirgitS]

Medelmåttor brukar inte vara problemelever. Det är de lågbegåvade i läsämnen och psykopaterna som ställer till det för övriga. De förstnämnda är oftast praktiskt begåvade och deras begåvning ska förstås tas tillvara bättre.

Barn med ADHD kan ställa till det för andra i klassen men de behöver varken vara lågbegåvade eller praktiskt begåvade. Är man praktiskt begåvad är man ju inte lågbegåvad, man har bara en annan sorts begåvning än de barn som har lätt att lära sig från skriven text och förstå matematik.

 

[BirgitS]

Vi bör nog hålla oss till s.k. modern tid, dvs efter andra världskriget.
Ett tag var det så i grundskolans högstadium att man kunde välja mellan allmän och särskild kurs i en del ämnen.

Nu visade det sig ju att Anders Nilsson i huvudsak jämförde med en många årtionden lång tidsperiod innan 1950-talet. Då var det väl bra att jag frågade, eller hur?

 

[BirgitS]

Det är viktigare att de får lära sig sådant de har nytta av att kunna, eller sådan som intresserar dem. Skolan skulle nog behöva satsa mer på undervisning om influenceryrket.

Det är ju meningen att grund- och gymnasium ska lära ut vad man behöver för att klara sig i samhället och med en specialisering mot olika yrken.

Jag läste nyligen att allt färre vill bli influencer, och att allt färre unga är intresserade av vad sådana skriver. Det kan vara så att det är på väg ut.

 

[pmd]

För 30-40 år sedan talade man om MBD, Minor Brain Damage. Numera använder man mer politiskt korrekta uttryck men du har rätt i det du skriver.

Jag kände vagt igen det där, men mitt minne (som är mer än minimalt dåligt i vanliga fall) spottade ur sig "minimal brain damage" istället, som tolkning av MBD. Jag googlade och hittade mycket riktigt det, men även "minimal brain dysfunction". Jag tror att jag nästan minns det senare också.

Varför är NPF en mer politiskt korrekt benämning?

MBD och NPF beskriver inte samma sak, f.ö. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning säger inget om vad funktionsnedsättningen beror på, medan minimal brain damage syftar på en skada, men säger inte så mycket om vilka problem skadan medför. NPF är kanske en mer användbar term.

 

[Anders_Nilsson]

Det är ju närmare 75 år sen enhets/grundskolan började införas och det har kommit fram många högpresterande under den tiden. Det går alltså alldeles utmärkt, trots att alla barn går i skolan i 9 år utan att delas upp i olika begåvningsgrupper. Men det finns numera spetsutbildningar i t.ex. en del kommunala skolor.

Barns utveckling har alltid berott på föräldrarna.

Som du vet har skolan ett kompensatoriskt uppdrag ås det där med att barns utveckling alltid berott på föräldrarna köper jag inte. Vissa föräldrar har råd att köpa läxhjälp men för de som inte har råd skall skolan kompensera.

Sedan är det ju meningslöst att säga att de kommit fram många begåvade trots att eleverna varit blandade. Jag, men hur många fler hade det varit om alla fått utvecklas? Dessutom hade man förr allmän och särskild kurs vilket hjälpte i viss mån.

För 40-50 år sedan hade vi dessutom inte de störningar vi har idag. Enorm skillnad på om barnet går i en lugn skola med medelklassbarn som får med sig hemifrån att skola är fint, jämfört med barn som tvingas gå under stökiga förhållanden.

 

[BirgitS]

Som du vet har skolan ett kompensatoriskt uppdrag ås det där med att barns utveckling alltid berott på föräldrarna köper jag inte. Vissa föräldrar har råd att köpa läxhjälp men för de som inte har råd skall skolan kompensera.

Jag vet att det är så numera, men det var ju inte så förr i tiden och som du annars anser var bättre än dagens skola. Du verkar lite splittrad i dina åsikter.

Dessutom hade man förr allmän och särskild kurs vilket hjälpte i viss mån.

Det var ju ytterst få ämnen, typ matematik och engelska. Hjälper ju inte precis mot elever som stör i alla andra ämnen.

 

[Byggmarodören]

Förr var det mycket vanligare att elever fick gå om en klass om de inte klarade årskursen tillräckligt bra. Det var problem med det också, men hjälper ändå följande årskurser att inte behöva starta på fullt lika låg nivå.
Från dag till dag fanns OBS-klasser också. Det hjälpte också till att hålla den huvudsakliga klassen mer fokuserad.

Inget av dessa saker är lösningar, men när alternativet är alla-ska-med oavsett begåvning/kunskapsnivå så blir utbildningen ofrånkomligen lidande för den stora massan.

 

[Anders_Nilsson]

Jag vet att det är så numera, men det var ju inte så förr i tiden och som du annars anser var bättre än dagens skola. Du verkar lite splittrad i dina åsikter.

Det var ju ytterst få ämnen, typ matematik och engelska. Hjälper ju inte precis mot elever som stör i alla andra ämnen.

Jag sa inte att gårdagens skola var bättre än dagens skola och det vet du mycket väl. Jag sa att man insåg problemet med att placera alla tillsammans.

Det var onekligen så att systemet med uppdelning i olika nivåer fungerade bra för högpresterande, speciellt från mindre bemedlade hem. Idag har detta övertagits av friskolorna för kommunala skolor erbjuder rätt lite av sållning. Sedan behöver man inte tycka om uppdelning men det är en ventil för begåvade barn som inte bor i innerstaden där övre medelklassen bor.

Och hur får du att olika kurser skulle hjälpa i andra ämnen? Det hjälpte i ämnena matematik och engelska, sedan i praktiken även i B-språk där tyska var ovanligt bland de stökiga.

 

[pmd]

Det är inte ett begrepp som jag introducerade

Nejvisst, det gjorde jag. Jag försöker lista ut vilken typ av människa du menar är särbegåvad.

 

[pmd]

Ja, jag ändrade mig, variation är nog bättre, precis som det finns variation i längd, några är korta, andra långa. Detta har vad man kan se, inte helt oväntat, ändrats, det tar ju tusentals år för att evolutionen ska hinna ha påverkan.

Om det har ändrats på kort tid så har knappast evolutionen något med det att göra. Antingen är det miljöpåverkan, eller bättre mätmetoder (kanske bara annorlunda mätkriterier) som har gjort att det syns mer.

 

[pmd]

De som jobbar med detta säger inte helt oväntat att det sannolikt är många faktorer, skärmar är nog centralt

Dagens Nyheter: Ny studie visar att skärmtid inte är så farligt för barn – men det finns ett problem.
Eller för den som inte prenumererar på DN: Ny studie visar att skärmtid inte är så farligt för barn – men det finns ett problem.

 

[pmd]

Ja, hur tänker du att det är skolan som gör att barnen, som tidigare har diskuerats, inte har motorik så de klarar hopp och lek, de kan inte äta med bestick, de kan inte klippa med sax, de klarar inte att ta instruktioner längre, osv, osv, på första dagen, de glömmer ju liksom inte alla färdigheter för att de går in genom dörren?

Finns det undersökningar som visar det? Är dessa undersökningar i så fall korrigerade för socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, mm, eller har de bara undersökt skärmtid och föräldrarnas utbildning?

 

[pmd]

Ja, hur tänker du att det är skolan som gör att barnen, som tidigare har diskuerats, inte har motorik så de klarar hopp och lek, de kan inte äta med bestick, de kan inte klippa med sax, de klarar inte att ta instruktioner längre, osv, osv, på första dagen, de glömmer ju liksom inte alla färdigheter för att de går in genom dörren?

Ta instruktioner kan nog alla. Den mer intressanta frågan är om de kan följa instruktioner.
😎

 

[pmd]

Barn med ADHD kan ställa till det för andra i klassen men de behöver varken vara lågbegåvade eller praktiskt begåvade. Är man praktiskt begåvad är man ju inte lågbegåvad, man har bara en annan sorts begåvning än de barn som har lätt att lära sig från skriven text och förstå matematik.

Jag skrev "lågbegåvade i läsämnen". Skolundervisning bedrivs väl fortfarande i första hand med hjälp av böcker (eller annat att läsa på)?