290 399 läst ·
1 732 svar
290k läst
1,7k svar
Hur har ”alla” råd att köpa hus?
Det är en politisk fråga snarare än en teknisk fråga.Kristian Ask skrev:
Ja men då spar vi ju pengar om ribban sätts så att bara få skulle få bidraget. 140 kr per utbetalat bidrag till en liten bråkdel istf 8 kr per utbetalning till alla. Frågan är väl hur många avslag det blir att behandla. Efter ett tag borde rimligen de som inte har rätt till bidraget sluta söka det. Precis som omvänt att jag inte söker bostadsbidrag eftersom jag inte kommer att få det. Slöseri med både min och myndigheternas tid.
Vi får diskutera vidare i en ny tråd ”hur har alla råd att skaffa barn”.
Tveeggad till ränteavdragen. Jag är i grunden helt emot dom, då statlig sponsring av skuldsättning verkligen känns fel för det minskar med all säkerhet viljan hos många att amortera mer än precis vad som krävs. Sätter man sig i båten får man ro den iland. Men med de otroligt uppskruvade huspriserna på begegnat och byggpriserna för nyproduktion som råder nu, kan de vara avgörande för många att ha råd att skaffa sig ett eget boende alls och hyresrätter råder det ju brist på, och att unga vuxna inte släpper kjoltyget och flyttar ut när de gått ut gymnasiet har ju sin baksida. Så inte givet vad som är sundast för individen och samhället i denna fråga
Håller helt med om att det är en politisk fråga. Det är ju kanske så att vid behovsprövning bara de 10% rikaste inte får barnbidrag och då blir det dyrare istället.P Pin skrev:Det är en politisk fråga snarare än en teknisk fråga.
Ja men då spar vi ju pengar om ribban sätts så att bara få skulle få bidraget. 140 kr per utbetalat bidrag till en liten bråkdel istf 8 kr per utbetalning till alla. Frågan är väl hur många avslag det blir att behandla. Efter ett tag borde rimligen de som inte har rätt till bidraget sluta söka det. Precis som omvänt att jag inte söker bostadsbidrag eftersom jag inte kommer att få det. Slöseri med både min och myndigheternas tid.
Vi får diskutera vidare i en ny tråd ”hur har alla råd att skaffa barn”.
Ja eller 10% fattigaste som får det och de stigmatiseras vilket var skälet att ha ett allmänt bidrag från början. Och att uppmuntra barnafödande vilket inte behövs längre.Kristian Ask skrev:
Någon undersökning som stöder rörlighetsteorin har jag hittills inte läst. Men den kanske finns.C cpalm skrev:Om rörligheten verkligen ökat har jag ingen uppfattning om. Men jag menar att det är så man resonerat från politiskt håll och jag antar att man stödjer sig på något utredningsunderlag. Givetvis är det då inte rörligheten ägd bostad -> hyresrätt vi pratar om
Man skall i sammanhanget komma ihåg att bostadslöshet inte definieras av hur många som bor i en kartong på gatan och är bokstavligen bostadslösa, utan det handlar om att man inte har den bostad man vill ha.
Nog finns det en mindre grupp hemlösa också.
Men framförallt unga som bor på pojk/flick/hen?-rummet istället för en egen bostad. Vidare är trångbodheten relativt utvredd i fattigare delar av stan.
Kollar vi bara på ungdomarna så rör det sig om en hel del människor som skulle kunna betala hyra någonstans istället för att bo hemma.
"Enligt Hyresgästföreningens undersökning; Unga vuxnas boende i Stockholmsregionen 2019, bor cirka 78 000 unga mellan 20–27 år kvar hemma. Hela 67 000 av de som bor hemma skulle vilja flytta. 2017 var denna siffra 60 000." - https://www.mynewsdesk.com/se/hyres...msregionen-bor-ofrivilligt-kvar-hemma-2943506
Det är ju samma i studentstäderna, folk får svårt att flytta dit eftersom det är fullt.
Det är dåligt för hela ekonomin över tid om bostadsbristen försvårar studier och företags möjlighet att rekrytera långväga.
Gällande den där heliga rörligheten på bostadsmarknaden som verkar vara så ideologiskt viktig i Sverige:
Från finländskt perspektiv sett så är det en klar fördel med mindre rörlighet. Det innebär att när man kommer så långt att man slutar bo på hyra och köper en bostad så är tanken i allmänhet att behålla den livet ut eller låta den gå som förtida arv och själv flytta till hyreslägenhet när kroppen är slut någon gång i 80årsåldern. Inte går livet alltid som planerat men grundtanken är ändå att bygga/köpa och behålla.
En fördel är att eftersom man i allmänhet planerar att behålla huset tills man dör så är chansen större att man skaffar en bostad som passar behoven. Det blir inte lika mycket skrytbyggen när man inte redan från början planerar huset för att vara lättsålt utan det blir oftare hus som är funktionella och anpassade till en familjs behov i livets olika skeden.
En annan fördel är att eftersom det är färre som rantar runt och köper och säljer hus fram och tillbaka i syfte att göra spekulationsvinst så drivs inte priserna upp på samma sjuka vis.
En tredje fördel är att när nationalekonomin inte i lika hög grad bygger på fastighetsspekulation och lånade pengar som kommer i omlopp så blir hela nationalekonomin stabilare.
En fjärde fördel är att eftersom man planerar att bo kvar så kan man unna sig att bygga en fungerande omvärld med sådant som man vill ha. Vill man ha ett uthus med verkstad kan man bygga den för man har den hela livet. Vill man ha en bit skog kan man köpa för man bor ju kvar på orten. Vill man ha fruktträd kan man plantera och veta att man sannolikt kan skörda om 30 år. Framför allt så kan man ha riktiga vänner när man inte räknar med att alla ändå skall flytta vidare.
Från finländskt perspektiv sett så är det en klar fördel med mindre rörlighet. Det innebär att när man kommer så långt att man slutar bo på hyra och köper en bostad så är tanken i allmänhet att behålla den livet ut eller låta den gå som förtida arv och själv flytta till hyreslägenhet när kroppen är slut någon gång i 80årsåldern. Inte går livet alltid som planerat men grundtanken är ändå att bygga/köpa och behålla.
En fördel är att eftersom man i allmänhet planerar att behålla huset tills man dör så är chansen större att man skaffar en bostad som passar behoven. Det blir inte lika mycket skrytbyggen när man inte redan från början planerar huset för att vara lättsålt utan det blir oftare hus som är funktionella och anpassade till en familjs behov i livets olika skeden.
En annan fördel är att eftersom det är färre som rantar runt och köper och säljer hus fram och tillbaka i syfte att göra spekulationsvinst så drivs inte priserna upp på samma sjuka vis.
En tredje fördel är att när nationalekonomin inte i lika hög grad bygger på fastighetsspekulation och lånade pengar som kommer i omlopp så blir hela nationalekonomin stabilare.
En fjärde fördel är att eftersom man planerar att bo kvar så kan man unna sig att bygga en fungerande omvärld med sådant som man vill ha. Vill man ha ett uthus med verkstad kan man bygga den för man har den hela livet. Vill man ha en bit skog kan man köpa för man bor ju kvar på orten. Vill man ha fruktträd kan man plantera och veta att man sannolikt kan skörda om 30 år. Framför allt så kan man ha riktiga vänner när man inte räknar med att alla ändå skall flytta vidare.
Arbetsgivaren betalar redan full arbetsgivaravgift över taket ändå, så borde inte egentligen blir dyrare för dem. Men eftersom de pengarna i dagsläget bara blir extra skatteinkomster utan motsvarande utgifter behövs pengarna i så fall ta någon annanstans ifrån.T Träkåk skrev:Avgiften till A-kassan och kostnader för arbetsgivare för att finansiera sjukpenningssystemet skulle så klart skena isåfall. Låginkomsttagare skulle inte anse sig ha råd att va med i A-kassan. Har man 38tkr/mån så anses man nog kunna ha en buffert själv också, vilket jag spontant kan hålla med om. Vill man ha ett påkostat boende eller lyxbil osv, kan man före dess lägga undan en buffert att toppa A-kassan med i händelse av oförutsedd utebliven ordinarie inkomst en period, till förmån för att bibehålla ett grundskydd som inte utesluter vissa, eller tynger arbetsgivarna med ännu högre sociala kostnader. Nivån för gränsen må diskuteras men en gräns är nog sund tycker jag.
Så i realiteten betalar alla som är över brytpunkten än högre marginalskatt än vad som redovisas eftersom det döljs som arbetsgivaravgifter utan att motsvarande pengar går till individens försäkringar och pension
Det skulle nog aldrig hända i dagens Sverige. ”rätt ska vara rätt”, typ. Även om det är idioti både ekonomiskt och mänskligt.H heimlaga skrev:Jag kom att tänka på en fattig fiskare som under många år var befriad från kommunalskatt. Replot kommun som det var på den tiden visste att den enda säljbara och utmätningsbara egendom han hade var båten och näten. Det var billigare för kommunen att inte göra en utmätning och förlora litet skattepengar än att göra den fattige fiskaren egendomslös och utan möjlighet att tjäna sitt uppehälle och därmed bidragsberoende.
Det är väl framförallt politiker som använder rörligheten som ett argument för att inte bygga fler bostäder.H heimlaga skrev:
I sin helhet brukas det sägas "det finns ingen bostadsbrist, det är bara för låg rörlighet på bostadsmarknaden. Framförallt äldre sitter kvar i sina hus [i onödan] vilket gör att barnfamiljer inte kan flytta dit.".
Det upprepas så ofta att det nog finns en stor mängd människor som nu tror att vi har mer tillräckligt med bostäder, trots alla uppenbara tecken på att det inte är så.
Men hela frågan är väldigt infekterad och den svenska bostadsmarknaden i sin helhet är gravt dysfunktionell. Samtidigt så finns det flera intressenter som tjänar pengar på denna marknad så förändring som potentiellt minskar dessa inkomster är ett känsligt ämne.
Av det du beskriver så verkar den finländska situationen absolut mer önskvärd.
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Oj 10-20%! Lite väl pessimistiskt men okej. Bilåkeriet håller jag med om. Syftet med mina inlägg var rent ekonomiskt, under rådande förhållanden idag.T Träkåk skrev:
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Har inte bankerna idag en prövning som innebär 7% som man ska fixa? Likaså max 6x bruttoårslönen i skuldkvot. Jag förstår inte riktigt vilka alla dessa människor är som måste flytta när räntan går upp?P Peter_Bromma skrev:det låter ju inte så illa. frågan är väl hur många som ligger i riskzon att tvingas sälja om räntan går upp till säg 3-4%. säker rätt hög andel i storstadsregionerna. vad händer då med marknaden när det kommer ut extra hus o lgh på marknaden inom kort tid? säg dubbelt så många hus till salu under1-2 år. det måste ju påverka budandet en del och att priser inte drar iväg så pass mycket, iallafall på en del typer av boende.
Vet att det var på tapeten för några år sedan där man fuskade, minns inte hur, så man fick betydligt större lån än vad inkomsten tillät. Kanske blev ordning på det efter Mona Salins livvaktsaffär
Jo de ska ha det. Sen blir visst folk priviligerade och kan ha hur mycket andra lån som helst. Det drabbar ju bara banken om de till sist blir skuldsanering. Vilket väl är ganska ovanligt ändå för de som har lån för x antal miljoner för mycket.M Markarbetaren skrev:Har inte bankerna idag en prövning som innebär 7% som man ska fixa? Likaså max 6x bruttoårslönen i skuldkvot. Jag förstår inte riktigt vilka alla dessa människor är som måste flytta när räntan går upp?
Vet att det var på tapeten för några år sedan där man fuskade, minns inte hur, så man fick betydligt större lån än vad inkomsten tillät. Kanske blev ordning på det efter Mona Salins livvaktsaffär![]()
M
Markarbetaren
Medlem
· Halland
· 4 370 inlägg
Markarbetaren
Medlem
- Halland
- 4 370 inlägg
Exakt, jag skrev "storstad" vilket brukar innebära Sthlm, Gbg, Malmö som är våra storstadsregioner.SågspånPappspikEternit skrev:
Nej, din poäng kanske inte går fram, eller så gör den det, men det finns andra sätt att se på saken.
Till att börja med är det mycket snäva premisser; antingen bo i Göteborg eller också 5 mil utanför. Andra alternativ, t ex att bo 120 mil från Göteborg, gives icke. Med 'stad' menade du tydligen inte vilken stad som helst, utan specifikt Göteborg.
Du jämförde också kostnaden för att bilpendla 10 mil per dag med att istället låna 10 miljoner och köpa hus för att slippa pendla. För en stor del av de svenska hushållen är inte ett bolån på 10 miljoner ett realistiskt alternativ. De kanske skulle ha råd med räntan nu när den är låg, men månadsamorteringen på det lånet är vid 3% amortering 25 000 kr. Dessutom krävs det att hushållet har en årsinkomst på minst 1.67 miljoner mtp skuldkvotstaket. Så det blir nog till att fortsätta köra de där milen för de flesta av de hypotetiska personerna i ditt exempel...
Dessutom är det väl inte så det går till när folk letar bostad? Istället brukar man komma fram till i vilket härad man vill bo, räkna på vad man har råd att betala, söka på Hemnet, gå på visning och sedan fundera över vill vi bo här? Det handlar i slutändan om den egna viljan och tyckandet, gillar vi stället eller inte? Den superrationella människan som väljer boende enbart efter ekonomiska parametrar är knappast någon majoritet. De flesta av oss begränsas av ekonomiska realiteter när vi letar bostad, absolut, men det är inte boendekostnadskalkylen (som mäklaren putsat till) som fäller avgörandet om vi vill bo i en viss bostad eller ej.
Jag påpekade också att det inte är verklighetsanknutet att låna 10Msek, jag skrev att det är idag vad en motsvarande kostnad skulle täcka med ett bilåkande på 6-7000kr/mån, vilket är vad det i underkant kostar att åka 10 mil per dag i privatbil.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
Det skulle bli en månadskostnad på 32 000 kr i ränta och amortering för ett lån på 10 miljoner i ditt exempel. Långt ifrån månadskostnaden för att bilpendla 10 mil/arbetsdag.M Markarbetaren skrev:Exakt, jag skrev "storstad" vilket brukar innebära Sthlm, Gbg, Malmö som är våra storstadsregioner.
Jag påpekade också att det inte är verklighetsanknutet att låna 10Msek, jag skrev att det är idag vad en motsvarande kostnad skulle täcka med ett bilåkande på 6-7000kr/mån, vilket är vad det i underkant kostar att åka 10 mil per dag i privatbil.