Det är en politisk fråga snarare än en teknisk fråga.Kristian Ask skrev:
Ja men då spar vi ju pengar om ribban sätts så att bara få skulle få bidraget. 140 kr per utbetalat bidrag till en liten bråkdel istf 8 kr per utbetalning till alla. Frågan är väl hur många avslag det blir att behandla. Efter ett tag borde rimligen de som inte har rätt till bidraget sluta söka det. Precis som omvänt att jag inte söker bostadsbidrag eftersom jag inte kommer att få det. Slöseri med både min och myndigheternas tid.
Vi får diskutera vidare i en ny tråd ”hur har alla råd att skaffa barn”.
Tveeggad till ränteavdragen. Jag är i grunden helt emot dom, då statlig sponsring av skuldsättning verkligen känns fel för det minskar med all säkerhet viljan hos många att amortera mer än precis vad som krävs. Sätter man sig i båten får man ro den iland. Men med de otroligt uppskruvade huspriserna på begegnat och byggpriserna för nyproduktion som råder nu, kan de vara avgörande för många att ha råd att skaffa sig ett eget boende alls och hyresrätter råder det ju brist på, och att unga vuxna inte släpper kjoltyget och flyttar ut när de gått ut gymnasiet har ju sin baksida. Så inte givet vad som är sundast för individen och samhället i denna fråga
Håller helt med om att det är en politisk fråga. Det är ju kanske så att vid behovsprövning bara de 10% rikaste inte får barnbidrag och då blir det dyrare istället.P Pin skrev:
Kul att gå till val med denP Pin skrev:
Någon undersökning som stöder rörlighetsteorin har jag hittills inte läst. Men den kanske finns.C cpalm skrev:Om rörligheten verkligen ökat har jag ingen uppfattning om. Men jag menar att det är så man resonerat från politiskt håll och jag antar att man stödjer sig på något utredningsunderlag. Givetvis är det då inte rörligheten ägd bostad -> hyresrätt vi pratar om
Man skall i sammanhanget komma ihåg att bostadslöshet inte definieras av hur många som bor i en kartong på gatan och är bokstavligen bostadslösa, utan det handlar om att man inte har den bostad man vill ha.
Nog finns det en mindre grupp hemlösa också.
Men framförallt unga som bor på pojk/flick/hen?-rummet istället för en egen bostad. Vidare är trångbodheten relativt utvredd i fattigare delar av stan.
Kollar vi bara på ungdomarna så rör det sig om en hel del människor som skulle kunna betala hyra någonstans istället för att bo hemma.
"Enligt Hyresgästföreningens undersökning; Unga vuxnas boende i Stockholmsregionen 2019, bor cirka 78 000 unga mellan 20–27 år kvar hemma. Hela 67 000 av de som bor hemma skulle vilja flytta. 2017 var denna siffra 60 000." - https://www.mynewsdesk.com/se/hyres...msregionen-bor-ofrivilligt-kvar-hemma-2943506
Det är ju samma i studentstäderna, folk får svårt att flytta dit eftersom det är fullt.
Det är dåligt för hela ekonomin över tid om bostadsbristen försvårar studier och företags möjlighet att rekrytera långväga.
Gällande den där heliga rörligheten på bostadsmarknaden som verkar vara så ideologiskt viktig i Sverige:
Från finländskt perspektiv sett så är det en klar fördel med mindre rörlighet. Det innebär att när man kommer så långt att man slutar bo på hyra och köper en bostad så är tanken i allmänhet att behålla den livet ut eller låta den gå som förtida arv och själv flytta till hyreslägenhet när kroppen är slut någon gång i 80årsåldern. Inte går livet alltid som planerat men grundtanken är ändå att bygga/köpa och behålla.
En fördel är att eftersom man i allmänhet planerar att behålla huset tills man dör så är chansen större att man skaffar en bostad som passar behoven. Det blir inte lika mycket skrytbyggen när man inte redan från början planerar huset för att vara lättsålt utan det blir oftare hus som är funktionella och anpassade till en familjs behov i livets olika skeden.
En annan fördel är att eftersom det är färre som rantar runt och köper och säljer hus fram och tillbaka i syfte att göra spekulationsvinst så drivs inte priserna upp på samma sjuka vis.
En tredje fördel är att när nationalekonomin inte i lika hög grad bygger på fastighetsspekulation och lånade pengar som kommer i omlopp så blir hela nationalekonomin stabilare.
En fjärde fördel är att eftersom man planerar att bo kvar så kan man unna sig att bygga en fungerande omvärld med sådant som man vill ha. Vill man ha ett uthus med verkstad kan man bygga den för man har den hela livet. Vill man ha en bit skog kan man köpa för man bor ju kvar på orten. Vill man ha fruktträd kan man plantera och veta att man sannolikt kan skörda om 30 år. Framför allt så kan man ha riktiga vänner när man inte räknar med att alla ändå skall flytta vidare.
Från finländskt perspektiv sett så är det en klar fördel med mindre rörlighet. Det innebär att när man kommer så långt att man slutar bo på hyra och köper en bostad så är tanken i allmänhet att behålla den livet ut eller låta den gå som förtida arv och själv flytta till hyreslägenhet när kroppen är slut någon gång i 80årsåldern. Inte går livet alltid som planerat men grundtanken är ändå att bygga/köpa och behålla.
En fördel är att eftersom man i allmänhet planerar att behålla huset tills man dör så är chansen större att man skaffar en bostad som passar behoven. Det blir inte lika mycket skrytbyggen när man inte redan från början planerar huset för att vara lättsålt utan det blir oftare hus som är funktionella och anpassade till en familjs behov i livets olika skeden.
En annan fördel är att eftersom det är färre som rantar runt och köper och säljer hus fram och tillbaka i syfte att göra spekulationsvinst så drivs inte priserna upp på samma sjuka vis.
En tredje fördel är att när nationalekonomin inte i lika hög grad bygger på fastighetsspekulation och lånade pengar som kommer i omlopp så blir hela nationalekonomin stabilare.
En fjärde fördel är att eftersom man planerar att bo kvar så kan man unna sig att bygga en fungerande omvärld med sådant som man vill ha. Vill man ha ett uthus med verkstad kan man bygga den för man har den hela livet. Vill man ha en bit skog kan man köpa för man bor ju kvar på orten. Vill man ha fruktträd kan man plantera och veta att man sannolikt kan skörda om 30 år. Framför allt så kan man ha riktiga vänner när man inte räknar med att alla ändå skall flytta vidare.
Arbetsgivaren betalar redan full arbetsgivaravgift över taket ändå, så borde inte egentligen blir dyrare för dem. Men eftersom de pengarna i dagsläget bara blir extra skatteinkomster utan motsvarande utgifter behövs pengarna i så fall ta någon annanstans ifrån.T Träkåk skrev:
Så i realiteten betalar alla som är över brytpunkten än högre marginalskatt än vad som redovisas eftersom det döljs som arbetsgivaravgifter utan att motsvarande pengar går till individens försäkringar och pension
Det är väl framförallt politiker som använder rörligheten som ett argument för att inte bygga fler bostäder.H heimlaga skrev:
I sin helhet brukas det sägas "det finns ingen bostadsbrist, det är bara för låg rörlighet på bostadsmarknaden. Framförallt äldre sitter kvar i sina hus [i onödan] vilket gör att barnfamiljer inte kan flytta dit.".
Det upprepas så ofta att det nog finns en stor mängd människor som nu tror att vi har mer tillräckligt med bostäder, trots alla uppenbara tecken på att det inte är så.
Men hela frågan är väldigt infekterad och den svenska bostadsmarknaden i sin helhet är gravt dysfunktionell. Samtidigt så finns det flera intressenter som tjänar pengar på denna marknad så förändring som potentiellt minskar dessa inkomster är ett känsligt ämne.
Av det du beskriver så verkar den finländska situationen absolut mer önskvärd.
Oj 10-20%! Lite väl pessimistiskt men okej. Bilåkeriet håller jag med om. Syftet med mina inlägg var rent ekonomiskt, under rådande förhållanden idag.T Träkåk skrev:
Har inte bankerna idag en prövning som innebär 7% som man ska fixa? Likaså max 6x bruttoårslönen i skuldkvot. Jag förstår inte riktigt vilka alla dessa människor är som måste flytta när räntan går upp?P Peter_Bromma skrev:
Vet att det var på tapeten för några år sedan där man fuskade, minns inte hur, så man fick betydligt större lån än vad inkomsten tillät. Kanske blev ordning på det efter Mona Salins livvaktsaffär
Jo de ska ha det. Sen blir visst folk priviligerade och kan ha hur mycket andra lån som helst. Det drabbar ju bara banken om de till sist blir skuldsanering. Vilket väl är ganska ovanligt ändå för de som har lån för x antal miljoner för mycket.M Markarbetaren skrev:Har inte bankerna idag en prövning som innebär 7% som man ska fixa? Likaså max 6x bruttoårslönen i skuldkvot. Jag förstår inte riktigt vilka alla dessa människor är som måste flytta när räntan går upp?
Vet att det var på tapeten för några år sedan där man fuskade, minns inte hur, så man fick betydligt större lån än vad inkomsten tillät. Kanske blev ordning på det efter Mona Salins livvaktsaffär
Exakt, jag skrev "storstad" vilket brukar innebära Sthlm, Gbg, Malmö som är våra storstadsregioner.SågspånPappspikEternit skrev:
Jag påpekade också att det inte är verklighetsanknutet att låna 10Msek, jag skrev att det är idag vad en motsvarande kostnad skulle täcka med ett bilåkande på 6-7000kr/mån, vilket är vad det i underkant kostar att åka 10 mil per dag i privatbil.
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 634 inlägg
Det skulle bli en månadskostnad på 32 000 kr i ränta och amortering för ett lån på 10 miljoner i ditt exempel. Långt ifrån månadskostnaden för att bilpendla 10 mil/arbetsdag.M Markarbetaren skrev: