T
M Markarbetaren skrev:
Tätortsnära landsbyggdskommuner till Göteborg är Mark, Bollebygd, Ale, Vårgårda, Lilla Edet, Tjörn, Orust, för att nämna några.
Källa : SAS Output (jordbruksverket.se)

Jag vet inte om min poäng går fram! Jag känner många som bor i dessa landsbyggdskommuner som pendlar in till Göteborg varje dag med bil. Tar ungefär 1 timme lite beroende på exakt hur långt in i smeten dom måste ta sig och vid vilken tid dom åker. Poängen är fortfarande att jag tror att det hade varit mer ekonomiskt fördelaktigt att bosätta sig närmare arbetet än att pendla +5 mil/+1 timme enkel väg varje dag. Även om bostadspriserna ökar ju närmare storstaden man kommer så tror jag kostnaden för bilåkandet överstiger räntekostnaden på ett högre bostadslån om man kan skippa bilen helt o hållet.

Precis som jag preciserade i mina siffror i tidigare inlägg så får man ganska mycket bolån för vad det kostar att åka bil 10 mil varje dag.
När boräntorna sticker till 10-20% som de gör i cykler, pendlar man glatt. Ett liv utan bil finns inte på kartan för mig, att inte kunna ta en spontan tur precis vart som helst så bilägandekostnad kommer jag alltid att ha, från flera fordon bara för att det kul med fordon dessutom.
 
T
S Staffan-N skrev:
Räkna in timlönen det "kostar" att bränna två timmar varje dag på att sitta i en bil....det blir ju kanske hundra tusen om året.
Menar du att du hellre jobbar ytterligare ett par timmar/dag då eftersom du värderar fritiden i pengar? Tiden man pendlar kan man göra mycket, prata med goda vänner i telefon, lyssna på ljudbok och studera saker den vägen, eller bara landa och koppla av så att man är taggad och pigg när man kommer hem.
 
T
M Markarbetaren skrev:
Att amortera bort lånen på en bostad, idag, kommer nog på plats 3 i ekonomiskt feltänk i min bok, följt av att spara till pension på lönekontot till 0% ränta, och där Ebberöds bank ligger på första plats:D.
Har man inte väldigt kostsamma hobbys och inte är väldigt engagerad och påläst i att investera i värdepapper såsom aktier, då är väl friheten att bli skuldfri en väldig drivkraft om man har möjligheten. Dom som har 500 i gammalt huslån kvar och samtidigt tagit ett billån på 500 och samtidigt har 500 ihopsparade kontanter i madrassen för att det är gött att ha dom där bara liggande passiva i madrassen för att känna sig rik, förstår jag mig inte på alls. Köp bilen utan lån eller betala av huset istället och ta ett lån först när det kniper nån gång, men minska skuldbördan för höga räntor kommer alltid, bara frågan när.
 
  • Gilla
Anna_H
  • Laddar…
AndersMalmgren AndersMalmgren skrev:
Det finns de som tror räntan kommer gå upp till 3 procent. Det kommer nog påverka priset då många lever på gränsen. Dock har man ju sagt samma sak i många år nu utan att något händer.
Det finns säkert många som lever på gränsen men faktum är att dom flesta hushållen inte har mer än 2 miljoner i skuld på sina fastigheter och jag tror dom flesta hushållen fixar en räntestigning.
 
  • Gilla
Johan456
  • Laddar…
T Träkåk skrev:
Har man inte väldigt kostsamma hobbys och inte är väldigt engagerad och påläst i att investera i värdepapper såsom aktier, då är väl friheten att bli skuldfri en väldig drivkraft om man har möjligheten. Dom som har 500 i gammalt huslån kvar och samtidigt tagit ett billån på 500 och samtidigt har 500 ihopsparade kontanter i madrassen för att det är gött att ha dom där bara liggande passiva i madrassen för att känna sig rik, förstår jag mig inte på alls. Köp bilen utan lån eller betala av huset istället och ta ett lån först när det kniper nån gång, men minska skuldbördan för höga räntor kommer alltid, bara frågan när.
Om du inte har gått i pension då. Pengar i madrassen kan du alltid använda, men pengar bundna i huset kommer du nästan bara åt genom att sälja det. Men man bör naturligtvis inte ha högre skulder än att man klarar av ökade räntor även som pensionär då.
 
  • Gilla
Markarbetaren och 1 till
  • Laddar…
C Carl Johansson skrev:
Det finns säkert många som lever på gränsen men faktum är att dom flesta hushållen inte har mer än 2 miljoner i skuld på sina fastigheter och jag tror dom flesta hushållen fixar en räntestigning.
det låter ju inte så illa. frågan är väl hur många som ligger i riskzon att tvingas sälja om räntan går upp till säg 3-4%. säker rätt hög andel i storstadsregionerna. vad händer då med marknaden när det kommer ut extra hus o lgh på marknaden inom kort tid? säg dubbelt så många hus till salu under1-2 år. det måste ju påverka budandet en del och att priser inte drar iväg så pass mycket, iallafall på en del typer av boende.
 
M Markarbetaren skrev:
Tätortsnära landsbyggdskommuner till Göteborg är Mark, Bollebygd, Ale, Vårgårda, Lilla Edet, Tjörn, Orust, för att nämna några.
Källa : SAS Output (jordbruksverket.se)

Jag vet inte om min poäng går fram! Jag känner många som bor i dessa landsbyggdskommuner som pendlar in till Göteborg varje dag med bil. Tar ungefär 1 timme lite beroende på exakt hur långt in i smeten dom måste ta sig och vid vilken tid dom åker. Poängen är fortfarande att jag tror att det hade varit mer ekonomiskt fördelaktigt att bosätta sig närmare arbetet än att pendla +5 mil/+1 timme enkel väg varje dag. Även om bostadspriserna ökar ju närmare storstaden man kommer så tror jag kostnaden för bilåkandet överstiger räntekostnaden på ett högre bostadslån om man kan skippa bilen helt o hållet.

Precis som jag preciserade i mina siffror i tidigare inlägg så får man ganska mycket bolån för vad det kostar att åka bil 10 mil varje dag.
Nej, din poäng kanske inte går fram, eller så gör den det, men det finns andra sätt att se på saken.
Till att börja med är det mycket snäva premisser; antingen bo i Göteborg eller också 5 mil utanför. Andra alternativ, t ex att bo 120 mil från Göteborg, gives icke. Med 'stad' menade du tydligen inte vilken stad som helst, utan specifikt Göteborg.
Du jämförde också kostnaden för att bilpendla 10 mil per dag med att istället låna 10 miljoner och köpa hus för att slippa pendla. För en stor del av de svenska hushållen är inte ett bolån på 10 miljoner ett realistiskt alternativ. De kanske skulle ha råd med räntan nu när den är låg, men månadsamorteringen på det lånet är vid 3% amortering 25 000 kr. Dessutom krävs det att hushållet har en årsinkomst på minst 1.67 miljoner mtp skuldkvotstaket. Så det blir nog till att fortsätta köra de där milen för de flesta av de hypotetiska personerna i ditt exempel...

Dessutom är det väl inte så det går till när folk letar bostad? Istället brukar man komma fram till i vilket härad man vill bo, räkna på vad man har råd att betala, söka på Hemnet, gå på visning och sedan fundera över vill vi bo här? Det handlar i slutändan om den egna viljan och tyckandet, gillar vi stället eller inte? Den superrationella människan som väljer boende enbart efter ekonomiska parametrar är knappast någon majoritet. De flesta av oss begränsas av ekonomiska realiteter när vi letar bostad, absolut, men det är inte boendekostnadskalkylen (som mäklaren putsat till) som fäller avgörandet om vi vill bo i en viss bostad eller ej.
 
  • Gilla
Tvålen och 2 till
  • Laddar…
T Träkåk skrev:
Menar du att du hellre jobbar ytterligare ett par timmar/dag då eftersom du värderar fritiden i pengar? Tiden man pendlar kan man göra mycket, prata med goda vänner i telefon, lyssna på ljudbok och studera saker den vägen, eller bara landa och koppla av så att man är taggad och pigg när man kommer hem.
Jag väljer inte att jobba 10 timmar om dagen på regelbunden basis bara för att jag bor nära kontoret, om det var frågan :) Men jag har tidigare i arbetslivet, innan jag ägde mitt egna bolag, arbetat sextimmarsdagar och njutit av den extra fritiden. Med den lönenedsättning som det innebar.
Och det finns ju definitivt sådana överväganden som "hinner jag bättringsmåla fönstren själv eller ska jag ta in hantverkare för att göra jobbet?" Två timmar eget hantverk om dagen sparar man ganska mycket pengar på :)
 
Redigerat:
  • Gilla
Kristian Ask och 2 till
  • Laddar…
Unikt namn
J JohanLun skrev:
Skatten på boendet kommer påverka priset på boendet. Högre skatt = lägre priser på nästa boende.

Pratar vi skatt på mat, bilar eller cigaretter så är det en annan sak då man köper och förbrukar dessa varor.
Boendet, för de flesta, köper man sällan och säljer samtidigt. Om plötsligt alla fick skatta bort 30% av vinsten kommer alla ha 30% mindre att lägga in på nästa boende, då kommer priset på boende gå ned ~30% och efter nåt år kommer även färre göra vinst vilket gör att skatten kommer gå ned. Med den logiken kan man även säga att det spelar mindre roll vad skatten är eftersom den inte kommer vara betydande om inte priserna rusar.

Men för den nye på marknaden som inte gjort stora vinster tidigare kan det spela en stor roll.

Problemet med ränta och finansiering är att det slår på andra investeringar. Det man kan göra är som Anders skriver, kraftigt öka kravet på egen insats. Problemet där är att det slår väldigt hårt på de som är nya på marknaden och inte slår alls på de som redan har en bostad. Skatt på försäljning skulle göra att priserna gick ned utan att de på marknaden som köper nåt lika dyrt egentligen skulle påverkas.

För egen del har jag själv nog inte tjänat massor på mitt boende (men en villa i en bra Stockhomsförort har ju förstås gått upp endel trots allt, men jag var lite för sen in på marknaden för att kamma hem många miljoner på värdeökning), men mina föräldrar har fastigheter som nog kommer generera en stor vinst den dag de säljs. Så "egenintresset" för mig i detta är förstås att det inte är skatt på vare sig fastighetsförsäljning eller arvsskatt. Men för mina och andras barn som ska in på marknaden framöver tycker jag bostadspolitiken är helt kass. Kanske kan de som har egna fastigheter eller mor och farföräldrar med fastigheter göra att barnen kan köpa boende med det i ryggen. Men systemet är helt kass. Politikerna har misslyckats kapitalt med att låta priserna rusa. Jag trodde att Lehman-kraschen i USA skulle ändra kartan, men det tycks inte ha påverkat. Troligen kommer både pandemier och miljökatastrofer bara mötas med ännu lägre ränta, även om Nederländerna blir ett Atlantis kommer nog denna bubbla fortsätta växa... Tyvärr är det nog bara köra huvudet i sanden och försöka göra det så bra för sig själv och sina barn man kan utifrån givna förutsättningar.
Staten har dock "fixat" att vinstskatten skulle ha en bromsade effekt på de skenande bostadspriserna genom att slopa avgiften för uppskov, dessutom retroaktivt(!).

Alla incitament till att betala/realisera vinstskatten för de som byter bostad är borta. Det som belönas är att maxbelåna sig och köpa så dyrt som möjligt.
Ränteavdrag, reporänta kring 0an och ingen avgift på uppskov.... det finns ingen hejd.

Man vill gärna inbilla sig att man gör klipp när X-miljoner på pappret byter ägare vid bostadsskiften, men missar att banken blir defakto hyresvärd åt alla eftersom ingen äger någonting längre.

Det är så dubbelt med de rusande bostadspriserna. Staten talar högt om bromsande effekter, men fortsätter hälla bränsle på elden.

Jag antar att staten är livrädd att den bolånedrivna konsumptionen ska upphöra och ekonomin ska vända ner i depression när industrin inte längre är motorn i landet. Men förr eller senare borde ju baksmällan komma?

Oavsett går det ju inte att vara utanför karusellen om man vill leva och bo i storstan, så man hoppar på och håller sig fast så gott det går. Blundar gärna lite istället för att analysera allt för mycket på vad som pågår runtomkring. :p
 
  • Gilla
Träkåk och 2 till
  • Laddar…
J
Unikt namn Unikt namn skrev:
Staten har dock "fixat" att vinstskatten skulle ha en bromsade effekt på de skenande bostadspriserna genom att slopa avgiften för uppskov, dessutom retroaktivt(!).

Alla incitament till att betala/realisera vinstskatten för de som byter bostad är borta. Det som belönas är att maxbelåna sig och köpa så dyrt som möjligt.
Ränteavdrag, reporänta kring 0an och ingen avgift på uppskov.... det finns ingen hejd.

Man vill gärna inbilla sig att man gör klipp när X-miljoner på pappret byter ägare vid bostadsskiften, men missar att banken blir defakto hyresvärd åt alla eftersom ingen äger någonting längre.

Det är så dubbelt med de rusande bostadspriserna. Staten talar högt om bromsande effekter, men fortsätter hälla bränsle på elden.

Jag antar att staten är livrädd att den bolånedrivna konsumptionen ska upphöra och ekonomin ska vända ner i depression när industrin inte längre är motorn i landet. Men förr eller senare borde ju baksmällan komma?

Oavsett går det ju inte att vara utanför karusellen om man vill leva och bo i storstan, så man hoppar på och håller sig fast så gott det går. Blundar gärna lite istället för att analysera allt för mycket på vad som pågår runtomkring. :p
Håller med, därför borde man stega upp beskattningen på ett klokt sätt...
 
C
Unikt namn Unikt namn skrev:
Staten har dock "fixat" att vinstskatten skulle ha en bromsade effekt på de skenande bostadspriserna genom att slopa avgiften för uppskov, dessutom retroaktivt(!).
Resonemanget är väl att det leder till en större rörlighet på bostadsmarknaden och därmed också ett effektivare utnyttjande av bostäderna vilket har en positiv effekt på bostadsbristen. Och tror man på att det är bostadsbristen som skapar de skenande priserna så torde det också ha en dämpande effekt på prisutvecklingen. Inte för att jag själv tror att det sambandet är särskilt starkt, men...
 
J
C cpalm skrev:
Resonemanget är väl att det leder till en större rörlighet på bostadsmarknaden och därmed också ett effektivare utnyttjande av bostäderna vilket har en positiv effekt på bostadsbristen. Och tror man på att det är bostadsbristen som skapar de skenande priserna så torde det också ha en dämpande effekt på prisutvecklingen. Inte för att jag själv tror att det sambandet är särskilt starkt, men...
Med en skatt som inte är inflationsjusterad eller går att skjuta upp blir det ett hinder för de som bott väldigt länge då de kunde sälja ett dyrt hus, få skatta bort mycket och sen inte ha råd med ett billigare boende och inte få lån pga låg pension.

Om skatten skulle minska om man bott länge så vore detta problem mindre. Troligen är det övergående fenomen då man inte gärna kan genom sänkta räntor göra boendet billigare än idag. De som tjänat riktigt mycket köpte billigt när ränta och inflation var tvåsiffriga.
 
Unikt namn
C cpalm skrev:
Resonemanget är väl att det leder till en större rörlighet på bostadsmarknaden och därmed också ett effektivare utnyttjande av bostäderna vilket har en positiv effekt på bostadsbristen. Och tror man på att det är bostadsbristen som skapar de skenande priserna så torde det också ha en dämpande effekt på prisutvecklingen. Inte för att jag själv tror att det sambandet är särskilt starkt, men...
Ökar verkligen rörligheten?
Jag ser bara att det sänker incitamentet till att realisera vinsten och flytta till en hyresrätt.
(Även om billiga hyresrätter är lika utrotade som dinosaurierna.)

Med låg ränta och låga lån (eftersom inflationen ätit upp allt) så har du i princip inga ekonomiska incitament till att flytta från huset. Det finns ingen billigare stans att ta vägen.

Att du kan skjuta upp vinstskatten om du flyttar till en BRF gör det dessutom ännu svårare för ungdomar och unga vuxna att vinna den budgivningen, vilket också driver upp priserna ytterligare.
 
Unikt namn
J JohanLun skrev:
Håller med, därför borde man stega upp beskattningen på ett klokt sätt...
Ett bra första steg vore väl att fasa ut räntebidraget, eller åtminstone sänka maxtaket ordentligt.
 
Unikt namn Unikt namn skrev:
Ett bra första steg vore väl att fasa ut räntebidraget, eller åtminstone sänka maxtaket ordentligt.
alla bidrag borde vara behovsprövade. då skulle en hel del sparas.
 
  • Gilla
Träkåk
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.