Hur fixar vi prissättningen på elhandelsmarknaden?

[jawen]

I en stor mängd europeiska länder värmer man husen med gas

https://www.lth.se/article/europa-kan-slippa-naturgasen-och-vaermas-med-spillvaerme-i-staellet/

 

[Nötegårdsgubben]

Verkar finnas ett ljummet intresse, eller vad säger du?

 

[Zodde]

Ja, artikeln var ju inte het… nästan 2 år gammal.

 

[Fairlane]

Det är lite grejen med radhus, ofta är uppvärmning, vatten, el, gemensamt draget.. Men om man har plats på gräsmattan så. Å andra sidan bör väl radhus vara lite bättre effektivitet i, de flesta har 2 ytterväggar mindre att värma.

Ja, så kan det vara, men det är inte så alltid.
Har man inte vattenburet så har man knappast gemensam värme.

Skulle jag tro. Har tittat på en hel del hus i Skåne. Minns inte ett enda tror jag där det inte satt någon fläkt.

OK, jag har en annan bild. Hade det varit så hade inte så många frusit.

Det är väl tom fortfarande en minoritet som har timpris?

Det finns en variant förutom timpris och fastpris, nämligen rörligt pris.

I princip allihop tar ju hjälp av elvärmen när det blir riktigt kallt. I den gamla tiden så brydde sig ingen, det var ju bara några dagar som det var så kalt och elen kostade inte mer de dagarna än vanligt.
Lite grann det problemet vi skulle lösa här, eller?

Ja, men, inte till vilket pris som helst anser jag.

Med COP3, försumbart

Vad ligger en vettig luft/luftvärmepump för Coop under en skånevinter?

Inte just när elen är dyr, då kan vi kanske räkna COP 1.5 på dessa hus idag.

Så lågt tror jag inte det hamnar normalt i de södra delarna. Visst någon/några enstaka dagar kanske, men under en stor del av året spar en luft/luft-värmepump massor med pengar.

Och jag är inte sugen på att betala halvmsyrer som ändå inte hjälper till att få ner elpriset när det behövs.
Dessutom har som sagt även fattiga redan installerat en l/l idag.

Nej alla fattiga har inte installerat en l/l idag. Jag ser det inte heller som nödvändigt att man måste få ner priset när det är som högst. Det viktiga är vad en person betalar per år, inte en enskild dag.

Jag är verkligen inte ett fan av att gödsla med pengar. Kan säkert räkna upp 10 andra bidrag som vi skulle kunna ta bort istället.
Och det är ju så de tänkt i andra länder. De kanske har alla bidrag vi har, men detta ser de som viktigt iaf.

De gör som de vill, Sverige gör som de vill. Själv tycker jag inte staten ska betala 50%+ av privatpersoners förbättrade hus, förbättringar som gör att ägarna vid en försäljning tjänar kanske 100' kronor.

 

[Boilerplate4U]

Svenska kraftnät: ”Vi har larmat i fem år – behövs mer baskraft”​

https://www.tn.se/inrikes/41157/svenska-kraftnat-vi-har-larmat-i-fem-ar-behovs-mer-baskraft/

Mårten Bergman, enhetschef på Svenska kraftnät, försvarar beslutet att införa elområden i Sverige. Han menar också att de varnade när kärnkraftsreaktorer lades ner och att myndigheten har larmat om bristen på baskraft. ”Känns som ett mantra vi nämnt i alla debatter de senaste fem åren”, säger han och påpekar att Svk inte kan ansvara för beslut som politiken tagit.

Elområdena hade aldrig behövt införas och när de väl hade införts hade de inte behövt resultera i de extrema prisskillnader som Sverige fått de senaste åren.

 

[jawen]

Verkar finnas ett ljummet intresse, eller vad säger du?

Ja, jag vart mer "imponerad" att man undersöker alternativ.
Sedan visste jag inte att det var så stor "rest värme, att det skulle räcka för hela Europas bostäder.

 

[tveksamt]

Det finns en variant förutom timpris och fastpris, nämligen rörligt pris.

För fem år sedan såg det ut såhär:

	2020M01
Riket
Anvisat avtal	10,1
Avtal om rörligt pris	49,9
Avtal med avtalslängd på 1 år	9,9
Avtal med avtalslängd på 2 år	3,2
Avtal med avtalslängd på 3 år	14,1
Timprisavtal	..
Övriga avtalsformer	12,8

Klart flest hade alltså rörligt elpris.
Källa: SCB

I december såg det ut såhär:

	2024M12
Riket
Anvisat avtal	7,8
Avtal om rörligt pris	58,5
Avtal med avtalslängd på 1 år	5,4
Avtal med avtalslängd på 2 år	0,6
Avtal med avtalslängd på 3 år	4,0
Timprisavtal	13,6
Övriga avtalsformer	10,1

Det är alltså fler som har timpriser än fastprisavtal, och klar majoritet för rörligt.

 

[karlmb]

I en stor mängd europeiska länder värmer man husen med gas. Att påstå att dessa har ett incitamentssystem för effektiv uppvärmning som är bättre än vårt faller på sin egen orimlighet.

Därmed inte sagt att de inte har större bidrag för det ena eller andra. Bara att dessa inte funkar i så fall.

https://www.googleadservices.com/pa...hUKEwi7kt79xaiLAxXWgSoKHQ13HNUQpigoAnoECBMQEg

 

[karlmb]

Ja, så kan det vara, men det är inte så alltid.
Har man inte vattenburet så har man knappast gemensam värme.

Det skrev jag inte. Utan att det inte är något konstigt att ägarna organiserar sig så, vid byggnation eller senare.

OK, jag har en annan bild. Hade det varit så hade inte så många frusit.

Det är ju ren gissning, jag har iaf ett statistiskt underlag. Det är inte speciellt orimligt att även fattiga någon gång de senaste 10 åren köpt en l/l på Jula iaf och satt upp själv. Den är ju intjänad på något år redan för flera år sedan. Och därmed är ju den sortens bidrag rätt menlösa.

Det finns en variant förutom timpris och fastpris, nämligen rörligt pris.

Det var väl det jag tänkte på..

Vad ligger en vettig luft/luftvärmepump för Coop under en skånevinter?

Beror ju på utetempen. Du kan nog iaf räkna 1 steg sämre än vid samma väder, en bvp.

 

[karlmb]

Så lågt tror jag inte det hamnar normalt i de södra delarna. Visst någon/några enstaka dagar kanske, men under en stor del av året spar en luft/luft-värmepump massor med pengar.

Där har jag räknat att eftersom inte effekten räcker och elelementen går in och stöttar så drar sig COP ner mot 1.

Nej alla fattiga har inte installerat en l/l idag. Jag ser det inte heller som nödvändigt att man måste få ner priset när det är som högst. Det viktiga är vad en person betalar per år, inte en enskild dag.

Det är trots allt inte så många som inte har råd med en billig från Jula.
Det viktiga är inte vad de betalar totalt ur statens (vår) synvinkel här, utan hur mkt de kan sänka sina toppeffekter när det är kallt. Därav skulle vi ge bidraget.

De gör som de vill, Sverige gör som de vill. Själv tycker jag inte staten ska betala 50%+ av privatpersoners förbättrade hus, förbättringar som gör att ägarna vid en försäljning tjänar kanske 100' kronor.

Ja, det verkar vara där skon klämmer, tänk om någon ej helt utfattig människa i detta land skulle få någon slags förmån ifht till de som kanske inte ens har något hus? Hemska tanke!

 

[Nötegårdsgubben]

[länk]

Nu ifrågasatte jag inte om det fanns bidrag i andra länder, utan om de funkar och hur saker utvecklats hittills.

”Most households (73%) in the UK [under 2021 och 2022, sedan dess verkar andelen gått ner pga. de skenande gaspriserna; min anm.] said mains gas was their only central heating source.” https://commonslibrary.parliament.uk/constituency-data-central-heating-2021-census/

Så vi är redan miltals före exempelvis britterna som din helt okommenterade länk gäller.

Vårt system har gjort att vi sedan länge är på en plats som de nu använder massiva bidrag för att komma till. Lärdomen av det är inte att vi ska härma dem.

 

[Fairlane]

Där har jag räknat att eftersom inte effekten räcker och elelementen går in och stöttar så drar sig COP ner mot 1.

12 december 2014 låg elpriset högt i SE4. Temperaturen låg runt noll och då ger en luftvärmepump betydligt över 1.

Det är trots allt inte så många som inte har råd med en billig från Jula.

Kanske intressantare då att hjälpa folk till en bättre pump. Jag vet en av dessa fattiga som vi talat om, som har en luftvärmepump. Den ger nog ungefär 1 i COP konstant, så ja personen har en luftvärmepump, men den hjälper inte ekonomin.

Det viktiga är inte vad de betalar totalt ur statens (vår) synvinkel här, utan hur mkt de kan sänka sina toppeffekter när det är kallt. Därav skulle vi ge bidraget.

Diskussionen kom från att hjälpa de som inte hade råd att hålla sitt hem varmt. Det du vill är istället att pressa andra elpriset i Europa genom bättre uppvärmning i Sverige. Sådant inflytande över elpriserna har nog inte svenska egnahemsägare.

Ja, det verkar vara där skon klämmer, tänk om någon ej helt utfattig människa i detta land skulle få någon slags förmån ifht till de som kanske inte ens har något hus? Hemska tanke!

Delvis ja, jag tycker inte man ska skänka bort pengar i någon tro att det kan pressa ner spotpriser. Att hjälpa folk till en dräglig temperatur hemma kan jag köpa.

 

[karlmb]

Det är ju rörande hur en socialist och en liberal förenas i att "the swedish way" nu plötsligt är det enda rätta!
Ni oroar er över missriktade bidragspengar och ren orättvisa, ja, så kan vi inte ha det!
Snacka om att sila mygg. Kan ni inte såga detta nu istället, inlägg #8000 med den äran! :
https://www.byggahus.se/forum/threa...-aer-baettre-aen-nagonsin.481983/post-6098352

 

[bjorn.abelsson]

Tvättmaskinen (eventuella torktumlaren med ifall det är andra omgången tvätt) går samtidigt som ugnen/spisen kanske även vattenkokaren. Sen slår varmvattenberedaren igång slumpmässigt. Fattas bara att någon passar på att dammsuga lite innan maten är klar. TVn står på i bakgrunden (ingen storförbrukare förvisso).

Att det kan hända några gånger per månad är inte särskilt otroligt.

Det finns effektvakter som kan se till att inte alltför många elkrävande applikationer går igång samtidigt. Man kan programmera dem så att de kopplar bort det man tycker är minst viktigt först. Varmvattenberedaren är väl en sådan last. Även värmen kan i de flesta fall kopplas bort någon timme innan det börjar märkas.

De sista megawatten i vår totala effektanvändning blir väldigt dyra, hur vi än producerar dem. Vintern 2022-2023 använde vi 23,6 GW under timmen med högst belastning. Men det var bara drygt 170 timmar som låg över 20,6 GW.

Under de 170 timmar som vi hade högst elanvändning importerade vi el (netto) under 90 timmar. Men totalt under de 170 timmarna exporterade vi 34 GWh. De 90 importtimmarna var aldrig fler än 17 timmar i sträck. I genomsnitt producerade vindkraften 4,4 GW och kärnkraften 5,3 GW under de 90 timmarna.

Att ha produktion för 3 GW (två stora kärnreaktorer) som bara behövs enstaka timmar utspridda under 4 vintermånader är orimligt dyrt. Det måste vara bättre att importera el dessa timmar eller att låta priset per kWh bli så högt att tillräckligt många användare väljer att koppla bort en del av sin förbrukning. Med obligatorisk timdebitering kommer kunderna att anpassa sig. Med stora prisvariationer blir dessutom energilagring lönsam, vilket i sin tur minskar prisskillnaderna.

Detta är inte märkligare än att fjällstugan kostar dubbelt så mycket under påskveckan som veckorna innan påsk. Vilken kommersiell aktör skulle komma på tanken att bygga fjällstugor som bara används två - tre veckor per år bara för att alla som vill ska kunna åka skidor just under påskveckan?

(7 dagar i Åre,2 vuxna och 2 barn kostar 11695 kr om man vill bo där under Stockholms påsklovsvecka 12-19 april. Om man i stället som i Sundsvall, har påsklov veckan efter påsk, kostar 7 dagar 4350 kr).

 

[karlmb]

Det finns effektvakter som kan se till att inte alltför många elkrävande applikationer går igång samtidigt. Man kan programmera dem så att de kopplar bort det man tycker är minst viktigt först. Varmvattenberedaren är väl en sådan last. Även värmen kan i de flesta fall kopplas bort någon timme innan det börjar märkas.

De sista megawatten i vår totala effektanvändning blir väldigt dyra, hur vi än producerar dem. Vintern 2022-2023 använde vi 23,6 GW under timmen med högst belastning. Men det var bara drygt 170 timmar som låg över 20,6 GW.

Under de 170 timmar som vi hade högst elanvändning importerade vi el (netto) under 90 timmar. Men totalt under de 170 timmarna exporterade vi 34 GWh. De 90 importtimmarna var aldrig fler än 17 timmar i sträck. I genomsnitt producerade vindkraften 4,4 GW och kärnkraften 5,3 GW under de 90 timmarna.

Att ha produktion för 3 GW (två stora kärnreaktorer) som bara behövs enstaka timmar utspridda under 4 vintermånader är orimligt dyrt. Det måste vara bättre att importera el dessa timmar eller att låta priset per kWh bli så högt att tillräckligt många användare väljer att koppla bort en del av sin förbrukning. Med obligatorisk timdebitering kommer kunderna att anpassa sig. Med stora prisvariationer blir dessutom energilagring lönsam, vilket i sin tur minskar prisskillnaderna.

Detta är inte märkligare än att fjällstugan kostar dubbelt så mycket under påskveckan som veckorna innan påsk. Vilken kommersiell aktör skulle komma på tanken att bygga fjällstugor som bara används två - tre veckor per år bara för att alla som vill ska kunna åka skidor just under påskveckan?

(7 dagar i Åre,2 vuxna och 2 barn kostar 11695 kr om man vill bo där under Stockholms påsklovsvecka 12-19 april. Om man i stället som i Sundsvall, har påsklov veckan efter påsk, kostar 7 dagar 4350 kr).

Men tänk om man inte kan duscha....🤣