Intressant tråd som även innehåller en del subjektiva tyckanden
Nu har jag samma problem som TS. Har en fin vintage hifi, från 70-talet. Bara jordat i huset, ojordad hifi. Att löda och byta kondensatorer kan jag fixa, men tänker i inte ens försöka jorda eller dubbelisolera .
Nu har jag samma problem som TS. Har en fin vintage hifi, från 70-talet. Bara jordat i huset, ojordad hifi. Att löda och byta kondensatorer kan jag fixa, men tänker i inte ens försöka jorda eller dubbelisolera .Flera verkar vara ense om att det här svaret är det bästa o säkraste om man bortser från pris. Det med isolationstransformator lät intressant, hade aldrig hört talas om det. Då kan man alltså gladigen koppla i en ojordad apparat genom den till jordade uttag utan risk för liv vid fel? Har någon tips om några lämpliga sådan att köpa, t.ex. på Conrad eller liknande, för jag antar att det finns en mängd användningsområden och varianter av dessa?B b_hasse skrev:
Redigerat:
Skyddstransformator är nog rätt term att söka på. Conrad verkar inte ha några i kapsling dock.
https://www.conrad.se/sok?price_max...search=skyddstransformator&searchType=regular
Elfa har ett gäng i olika storlekar, dock ingen med ett direkt uttag vad jag kan se.
https://www.elfa.se/sv/stroemfoerso...che=true&filter_Category3=Skyddstransformator
Jo, söker man på isolationstraformator verkar de ha några till inte alltför hutlösa priser.
https://www.elfa.se/sv/stroemfoerso...true&filter_Category3=Isolationstransformator
https://www.conrad.se/sok?price_max...search=skyddstransformator&searchType=regular
Elfa har ett gäng i olika storlekar, dock ingen med ett direkt uttag vad jag kan se.
https://www.elfa.se/sv/stroemfoerso...che=true&filter_Category3=Skyddstransformator
Jo, söker man på isolationstraformator verkar de ha några till inte alltför hutlösa priser.
https://www.elfa.se/sv/stroemfoerso...true&filter_Category3=Isolationstransformator
Medlem
· Blekinge
· 9 686 inlägg
Är det någon i denna nörd-skaran som vill köpa en gammal rörradioapparat märke Neckermann, modell Brilliant? Klassisk modell från troligen sen 50-tal eller tidig 60-tal med FM mellanvåg, kortvåg långvåg, Den har tre högtalare, en framme, två på sidorna. Tysk text på reglage och våglängstavlan.
Bild: https://www.radiomuseum.org/r/neckermann_brillant_82120.html
Senast provkörd för 5 år sedan, utan problem. Sedan läste jag att man ska behöva byta kondensatorer innan provkörning.
Bild: https://www.radiomuseum.org/r/neckermann_brillant_82120.html
Senast provkörd för 5 år sedan, utan problem. Sedan läste jag att man ska behöva byta kondensatorer innan provkörning.
Både Conrad och Elfa har en egen kategori för isolationstransformatorer:N Nerre skrev:
https://www.conrad.se/o/isolertransformatorer-2170410
https://www.elfa.se/sv/stroemfoerso...solationstransformator/c/cat-DNAV_PL_10010305
Sök på en fristående med stickpropp och uttag och som ger 230V ut och har tillräckligt hög effekt för att driva apparaten.
Men priserna är som sagts på en nivå som kanske inte direkt lockar.
100% riskfritt blir det inte även om risken minskar avsevärt. Isolationstransformatorn hindrar ström att flyta från apparaten till en yttre jordpunkt, t.ex. en radiator, ett rör, eller höljet på en annan jordad apparat. Men det är fortfarande 230 V mellan polerna.H Husnerden skrev:
Hittade ett företag som säljer EU-tillverkade skyddstransformator från Breve Tufvansson, ända upp till 800VA (230/230) PFS för rätt ok pris, beroende på hur hög effekt/W/VA man behöver.C cpalm skrev:
Lista: https://www.tme.eu/se/katalog/skyddstransformatorer_112515/?visible_params=2,444,1752,445,449,82,178,457,101,317,74,436,522,456,18,424&mapped_params=2:338;445:1445082;449:1445505;
Tillverkaren hemsida med dataspecs: https://www.brevetrafo.com/catalog/transformers-all/single-phase-transformers/pfs-p117.html
Sek.lind.term.:
- uttag PCE 104-0b (PFSxx0/230/230V) vilket tillåter ojordad vad jag kan se.
Redigerat:
Moderator
· Stockholm
· 51 203 inlägg
Jag var med om en rätt obehaglig elolycka i min ungdom där en isolertransformator var inblandad.
Jag arbetade extra som TV reparatör under min gymnasietid på 70 talet. Det var en rätt stor verkstad.
Dåtidens TV apparater hade inte galvaniskt isolerad nätdel. Så "jord" för elektroniken, ex. plåtchassit var direktanslutet till nätkabeln. fas eller nolla var kopplad via nätdelen som försåg elektroniken med diverse spänningar från 3V till 27 000V. den andra nättråden (fas eller nolla) var direktansluten till metallchassit, som samtidigt är signaljord.
Därför hade vi en stor central isolertrafo för hela verkstaden som försörjde 25 reparationsplatser. Där kopplades apparaterna som skall repareras in på uttag som kommer från isolertrafon. Men mätinstrumenten kopplades på vanliga uttag. Det satt en skylt på varje uttag som indikerade om den var skyddad eller inte. Ett uttag var felskyltat. Min chef stod där och höll ett en del av TVns plåtchassi i handen, samtidigt som han höll en antennkabel i andra handen, för att injicera signal i de olika förstärkarstegen vid antenningången (man vill avgöra vilken transistor av 5 som slutat förstärka). Och höll därmed i den jordade delen av antennkontakten.
Han fick så kraftig strömgenomgång att han "fastnade" kunde inte komma loss. Jag hade en nödbrytare två meter ifrån mig, men en skog av kablar mellan mig och den, medan jag sprang mot nödbrytaren så lyckades han vifta med armarna så mycket att kablarna till delen han höll i handen slets av. Sedan låg han på golvet med okontrollerade ryckningar i hela kroppen, jag trodde han var döende. Men innan jag hann ringa efter ambulans så kvicknade han till och förbjöd mig att ringa (idag i mogen ålder hade jag vägrat lyda). Jag lyckades iallafall få kontakt med de andra som var ute och körde på stan, (detta var före mobiltelefonerna, vi hade komradio till alla bilar, men nödbrytaren bröt all el i lokalen, även till radion). De kom in, men chefen vägrade åka till sjukhus.
Elektrikern som hade gjort installationen och skyltningen, fick komma in och kontrollera allt en gång till. Det var lite spänd stämning då... Men då hade vi själva också kontrollerat redan, att det inte fanns fler fel.
Jag arbetade extra som TV reparatör under min gymnasietid på 70 talet. Det var en rätt stor verkstad.
Dåtidens TV apparater hade inte galvaniskt isolerad nätdel. Så "jord" för elektroniken, ex. plåtchassit var direktanslutet till nätkabeln. fas eller nolla var kopplad via nätdelen som försåg elektroniken med diverse spänningar från 3V till 27 000V. den andra nättråden (fas eller nolla) var direktansluten till metallchassit, som samtidigt är signaljord.
Därför hade vi en stor central isolertrafo för hela verkstaden som försörjde 25 reparationsplatser. Där kopplades apparaterna som skall repareras in på uttag som kommer från isolertrafon. Men mätinstrumenten kopplades på vanliga uttag. Det satt en skylt på varje uttag som indikerade om den var skyddad eller inte. Ett uttag var felskyltat. Min chef stod där och höll ett en del av TVns plåtchassi i handen, samtidigt som han höll en antennkabel i andra handen, för att injicera signal i de olika förstärkarstegen vid antenningången (man vill avgöra vilken transistor av 5 som slutat förstärka). Och höll därmed i den jordade delen av antennkontakten.
Han fick så kraftig strömgenomgång att han "fastnade" kunde inte komma loss. Jag hade en nödbrytare två meter ifrån mig, men en skog av kablar mellan mig och den, medan jag sprang mot nödbrytaren så lyckades han vifta med armarna så mycket att kablarna till delen han höll i handen slets av. Sedan låg han på golvet med okontrollerade ryckningar i hela kroppen, jag trodde han var döende. Men innan jag hann ringa efter ambulans så kvicknade han till och förbjöd mig att ringa (idag i mogen ålder hade jag vägrat lyda). Jag lyckades iallafall få kontakt med de andra som var ute och körde på stan, (detta var före mobiltelefonerna, vi hade komradio till alla bilar, men nödbrytaren bröt all el i lokalen, även till radion). De kom in, men chefen vägrade åka till sjukhus.
Elektrikern som hade gjort installationen och skyltningen, fick komma in och kontrollera allt en gång till. Det var lite spänd stämning då... Men då hade vi själva också kontrollerat redan, att det inte fanns fler fel.
Om man är lite audiofil, så kan man motivera priset för en isolertransformator med att den tar bort en del störningar från elnätet
Det kanske inte märks alls, men det kan ju kännas lite bättre när det svider i plånboken
Det kanske inte märks alls, men det kan ju kännas lite bättre när det svider i plånboken
Utöver det som sagts om isolationstransformationer skall man väl också passa på att notera att transistorbaserade apparater från 70-talet och framåt inte alls är lika problematiska. Ofta sitter det bara en säkring och nätströmbrytaren på primärsidan av nättransformatorn, som är en fulltransformator. Inte alls de riskkonstruktioner som (oftast av nödvändighet) förekommer i rörbaserade apparater. Faktum är att de nog generellt sett oftast är dubbelisolerade och har en stickpropp utan skyddsjord. Så jag skulle inte oroa mig så mycket i det fallet.H Husnerden skrev:
Jag har gjort i ordning X antal gamla apparater genom åren. Ambitionsnivån har varierat...
Börja att läsa det här: http://privat.bahnhof.se/wb285228/radio/restaurering.html
Så här har JAG resonerat:
Räkna alltid med att en gammal apparat är åldrad och kan ha diverse fel men också att fel kan dyka upp när som helst på grund åldern. En hel del felkällor är (ö)kända i gamla radioapparater och ska åtgärdas. Tillämpa aldrig någonsin den vansinniga principen att låta bli att åtgärda sådant som inte är trasigt. Risken är stor att det kommer att haverera förr eller senare och det är bättre att ligga före och undvika välkända risker som andra redan drabbats av. Kända saker: gamla kondensatorer, söndervittrande isolering på ledningar, selenlikriktare.
Starta aldrig en okänd apparat genom att stoppa stickproppen i väggen, hoppas på det bästa, och slå till
strömbrytaren. Vad som helst kan hända. Läs på hur man ska starta en gammal radio (eller vad den nu är).
Jag struntar alltid i om apparaten inte längre är "original". Den ska vara säker och fungera.
Jag bryr mig aldrig om ifall någon S-märkning upphör att gälla eller om någon skulle gnälla för att köksradion inte har ett CE-märke. Men jag vill inte att det ska börja brinna eller att någon ska skadas. I praktiken betyder det att dagens regler för elsäkerhet ska gälla. Det är ofta inte möjligt att uppnå med rimliga medel i en gammal apparat så en del avsteg måste nog till. Men då ska man vara medveten att man alltid själv är ansvarig för sin pryl. Eftersom jag bara fixar apparaterna för mitt eget bruk sätts de aldrig på marknaden och man behöver inte bekymra sig om någon CE-märkning.
Städa apparaten invändigt från damm, spindelvävar och döda insekter.
Allströmsapparater (ofta rörtyper som börjar med "U") brukar jag aldrig bry mig om, enbart sådana med "riktig" nättrafo. Nätsladd och stickpropp byts ut. Eftersom jag har jordade uttag hemma blir det alltid skyddsjordning. Gamla apparater saknar ofta säkringar, det kan vara bra att lägga till.
Jag har svårt att tro att bara en isolationstrafo är en bra lösning. Radion kan vara precis lika benägen att börja brinna ändå. Ofta är en gammal radio med trähölje nästan att betrakta som dubbelisolerad så det är nog inget grovt fel att byta till en jordad stickpropp, jag har gjort det flera gånger med vetskap att det inte är helt rätt men jag tar det fulla ansvaret för den saken. (Jag har även filat gamla stickproppar för att passa i jordade uttag - säg inte det till någon). En platt stickpropp tycker jag är en "ohederlig" lösning, den kan förleda någon att tro att radion är dubbelisolerad. Ser man en jordad stickpropp på en ojordad kabel ser man direkt att det inte är helt hundra. Här bör man ta bort radions S-märke.
Ett exempel på vad som ofta händer: Det sitter en kondensator mellan anod på LF-försteget och styrgallret (ingången) på röret som utgör radions slutsteg. På förstegets (ofta en triod, kanske C i ett EABC80) anod är det förutom ljudsignalen också flera hundra volt likspänning. Den likspänningen får absolut inte under några omständigheter ta sig vidare till det efterföljande röret (kanske EL84, 6V6...). Därför sitter en kondensator där som släpper igenom växelspänning (ljudet) men spärrar för likspänning. Det är extremt vanligt i gamla radioapparater att den kondensatorn blir felaktig och börjar släppa igenom likspänning. Konsekvensen blir att det efterföljande röret börjar dra kopiöst mycket ström. Det är inte alls säkert att man märker det förrän komponenter blir förstörda, rökutveckling eller brand uppstår. Googla på "that capacitor". En annan vanlig felkälla är den stora elektrolytkondensator som finns i nätdelen. Har man tur ger den bara upphov till ett kraftigt brum i radions högtalare om den är dålig, har man otur överbelastar den nätdelen med brand som följd. Eller exploderar och fyller radion med stinkande kletigt papper.
Där nätsladden går in sitter ofta någon sorts avstörningskondensator som kan haverera, är det inte en riktig säkerhetsklassad kondensator så börjar den brinna eller också kan den, beroende på hur det är kopplat, göra att radions chassi blir strömförande.
Börja att läsa det här: http://privat.bahnhof.se/wb285228/radio/restaurering.html
Så här har JAG resonerat:
Räkna alltid med att en gammal apparat är åldrad och kan ha diverse fel men också att fel kan dyka upp när som helst på grund åldern. En hel del felkällor är (ö)kända i gamla radioapparater och ska åtgärdas. Tillämpa aldrig någonsin den vansinniga principen att låta bli att åtgärda sådant som inte är trasigt. Risken är stor att det kommer att haverera förr eller senare och det är bättre att ligga före och undvika välkända risker som andra redan drabbats av. Kända saker: gamla kondensatorer, söndervittrande isolering på ledningar, selenlikriktare.
Starta aldrig en okänd apparat genom att stoppa stickproppen i väggen, hoppas på det bästa, och slå till
strömbrytaren. Vad som helst kan hända. Läs på hur man ska starta en gammal radio (eller vad den nu är).
Jag struntar alltid i om apparaten inte längre är "original". Den ska vara säker och fungera.
Jag bryr mig aldrig om ifall någon S-märkning upphör att gälla eller om någon skulle gnälla för att köksradion inte har ett CE-märke. Men jag vill inte att det ska börja brinna eller att någon ska skadas. I praktiken betyder det att dagens regler för elsäkerhet ska gälla. Det är ofta inte möjligt att uppnå med rimliga medel i en gammal apparat så en del avsteg måste nog till. Men då ska man vara medveten att man alltid själv är ansvarig för sin pryl. Eftersom jag bara fixar apparaterna för mitt eget bruk sätts de aldrig på marknaden och man behöver inte bekymra sig om någon CE-märkning.
Städa apparaten invändigt från damm, spindelvävar och döda insekter.
Allströmsapparater (ofta rörtyper som börjar med "U") brukar jag aldrig bry mig om, enbart sådana med "riktig" nättrafo. Nätsladd och stickpropp byts ut. Eftersom jag har jordade uttag hemma blir det alltid skyddsjordning. Gamla apparater saknar ofta säkringar, det kan vara bra att lägga till.
Jag har svårt att tro att bara en isolationstrafo är en bra lösning. Radion kan vara precis lika benägen att börja brinna ändå. Ofta är en gammal radio med trähölje nästan att betrakta som dubbelisolerad så det är nog inget grovt fel att byta till en jordad stickpropp, jag har gjort det flera gånger med vetskap att det inte är helt rätt men jag tar det fulla ansvaret för den saken. (Jag har även filat gamla stickproppar för att passa i jordade uttag - säg inte det till någon). En platt stickpropp tycker jag är en "ohederlig" lösning, den kan förleda någon att tro att radion är dubbelisolerad. Ser man en jordad stickpropp på en ojordad kabel ser man direkt att det inte är helt hundra. Här bör man ta bort radions S-märke.
Ett exempel på vad som ofta händer: Det sitter en kondensator mellan anod på LF-försteget och styrgallret (ingången) på röret som utgör radions slutsteg. På förstegets (ofta en triod, kanske C i ett EABC80) anod är det förutom ljudsignalen också flera hundra volt likspänning. Den likspänningen får absolut inte under några omständigheter ta sig vidare till det efterföljande röret (kanske EL84, 6V6...). Därför sitter en kondensator där som släpper igenom växelspänning (ljudet) men spärrar för likspänning. Det är extremt vanligt i gamla radioapparater att den kondensatorn blir felaktig och börjar släppa igenom likspänning. Konsekvensen blir att det efterföljande röret börjar dra kopiöst mycket ström. Det är inte alls säkert att man märker det förrän komponenter blir förstörda, rökutveckling eller brand uppstår. Googla på "that capacitor". En annan vanlig felkälla är den stora elektrolytkondensator som finns i nätdelen. Har man tur ger den bara upphov till ett kraftigt brum i radions högtalare om den är dålig, har man otur överbelastar den nätdelen med brand som följd. Eller exploderar och fyller radion med stinkande kletigt papper.
Där nätsladden går in sitter ofta någon sorts avstörningskondensator som kan haverera, är det inte en riktig säkerhetsklassad kondensator så börjar den brinna eller också kan den, beroende på hur det är kopplat, göra att radions chassi blir strömförande.
Nej, isolationstransformatorn skyddar ju inte mot brand, det är mot elchock den skyddar.
Även om höljet på apparaten är av trä så kan det finnas mycket små metalldelar som är berörbara och kan bli spänningsförande.
Har man lite koll på hur man bygger dubbelisolerade apparater så kan man kanske i många fall förbättra isolationen, t.ex. genom att fästa upp ledningar som kan lossna, byta ut nån metallaxel eller stoppskruv mot plast etc. Helt enkelt se till att allt som man bil spänningsförande vid nån form av fel är skyddat mot beröring. Enklaste sättet är ju att anse att hela innanmätet är spänningsförande och livsfarligt. Och sen anpassa isolationen efter det.
Men brandskyddet får man lösa på annat sätt. Att aldrig gå ifrån apparaten påslagen t.ex.
Även om höljet på apparaten är av trä så kan det finnas mycket små metalldelar som är berörbara och kan bli spänningsförande.
Har man lite koll på hur man bygger dubbelisolerade apparater så kan man kanske i många fall förbättra isolationen, t.ex. genom att fästa upp ledningar som kan lossna, byta ut nån metallaxel eller stoppskruv mot plast etc. Helt enkelt se till att allt som man bil spänningsförande vid nån form av fel är skyddat mot beröring. Enklaste sättet är ju att anse att hela innanmätet är spänningsförande och livsfarligt. Och sen anpassa isolationen efter det.
Men brandskyddet får man lösa på annat sätt. Att aldrig gå ifrån apparaten påslagen t.ex.
Sen kan man ju minska risken för brand genom minutiös rengöring från allt damm, samt byta ut alla kablar med tveksam isolering (Och kondensatorer såsom någon nyss nämnde, kanske några transistorer också?)
