Ja att gå från underhållsfri fjärrvärme till det här är ett nedköp i bekvämlighet. Lite att skruva på när två system nästan motverkar varandra.
Om det är vattenburen värme så borde man ju satt en pump med utedel och kombinerad FLVP. Istället för att ha satt en luft-luft
Om det är vattenburen värme så borde man ju satt en pump med utedel och kombinerad FLVP. Istället för att ha satt en luft-luft
Stort tack för förklaring och tips! En fråga, när jag kör upp termostaterna till max / alternativt tar bort dom. Om jag höjer till max i rummet där jag har LLVP för att få golvvärmen också som kombination sticker inte driften väldigt mycket då igen? Samt vad händer om jag tar bort dom, blir inte golven för dessa rum kalla då?DonPablo skrev:
Nu när jag bränt på ganska bra med LLVP i ett par dygn samt sänkt värmekurvan något, men har ändå fortsatt skön värme med 22.5 grader inomhus, har kwh per dygn nästan halverats ifrån ca 90-100kwh per dygn till runt 55-60 kwh… Så det går åt rätt håll i alla fall! 😊
Funderar lite. En FLVP använder frånluften för att återvinna värmen men den tillför lika mycket kall luft till fastigheten. Det borde då vara viktigt att dimensionera luftflödet korrekt. Är din pump injusterad enligt 0.35l/s/m2 ?
Om du kollar på temp in och ut ur värmepumpen(luften). Om du tex har 21 grader inne och tempen ut ur vp är ca 2 grader så vet du att kompressorn jobbar som den ska. Endel ställer ned normal hastighet till lägre än 65%.Solhemsgatan skrev:
Brukar funka med 55% med men ju lägre den är ställd ju fler avfrostningar blir det. Och då det är passiv avfrostning tar det en stund och då ökar ju användningen av elpatronen.
E Emanuel01 skrev:
Vitsen med att ta bort termostaterna på golvvärmen är att de får en större volym att jobba mot, och du kan sänka framledningstempen på golvvärmen (lägre kurva/framledning) i värmepumpen, när llvp jobbar hårt, och samtidigt nyttjar din flvp kompressor till fullo och kanske mindre elpatron.R robbieswe skrev:
Jag har drygt 20 grader inne. Avluft 2,4 graderE Emanuel01 skrev:
Indikerar att kompressorn gör sitt jobb, att kolla är att filter inte är tilltäppta med damm och att flänsarna för kompressorn inte har lager damm på sig som försämrar värmeupptag och hindra flödet.
---
Om man gör enkel analys på tex 100 m² boyta och 0,35 liter/m² ger att ett flöde på 35 liter i sekunden om det är efter boverkets normer.
luft antas här väga 1,2 kg/m³ och det är ca 1000 J/kg/grad K temperaturskift i termisk värmeinnehåll eller om man vill 1,2 Joule per grad och liter luft - eller om man vill 1,2 Ws per grad och liter luft som kyls/värms
energiflödet blir då 35 l/s * 1,2 * 20 grader temperaturskift = 840 J/s = 840 Ws/s eller 840 Watt.
Med detta förstår man att det inte fins så mycket värme att hämta ur ventilationsluften i en FLVP som man kanske önskar vid kallväder och varför kompressordelens uppvärmningseffekt kanske inte har mer än 2 kW som mest i uppvärmningseffekt inkluderat sin egna elförbrukning i värmen.
Att kyla frånluften mer till betydligt lägre än 0 grader C ger lägre COP på systemet pga. det större temperaturdiffen mot den varma sidan, men framförallt att går man under 0 grader C så blir det is och frost på evaporatorn av fukten i luften och kompressorn måste stoppas för att avfrosta och producerar ingen egen värme under den tiden samt passiv avfrostning med värmen från rumsluften vilket kan ta längre tid än hetgasavfrostning som görs med LLVP.
---
Om man gör enkel analys på tex 100 m² boyta och 0,35 liter/m² ger att ett flöde på 35 liter i sekunden om det är efter boverkets normer.
luft antas här väga 1,2 kg/m³ och det är ca 1000 J/kg/grad K temperaturskift i termisk värmeinnehåll eller om man vill 1,2 Joule per grad och liter luft - eller om man vill 1,2 Ws per grad och liter luft som kyls/värms
energiflödet blir då 35 l/s * 1,2 * 20 grader temperaturskift = 840 J/s = 840 Ws/s eller 840 Watt.
Med detta förstår man att det inte fins så mycket värme att hämta ur ventilationsluften i en FLVP som man kanske önskar vid kallväder och varför kompressordelens uppvärmningseffekt kanske inte har mer än 2 kW som mest i uppvärmningseffekt inkluderat sin egna elförbrukning i värmen.
Att kyla frånluften mer till betydligt lägre än 0 grader C ger lägre COP på systemet pga. det större temperaturdiffen mot den varma sidan, men framförallt att går man under 0 grader C så blir det is och frost på evaporatorn av fukten i luften och kompressorn måste stoppas för att avfrosta och producerar ingen egen värme under den tiden samt passiv avfrostning med värmen från rumsluften vilket kan ta längre tid än hetgasavfrostning som görs med LLVP.
Jag förstår inte riktigt detta resonemang? Menar du att när man står i valet att välja att köpa en ny, eller ersätta sin befintliga, FLVP, så är det bättre ekonomiskt att välja en FLVP som inte ger minusgrader på avluften, för att den ger bättre COP, och därmed också alltid komplettera med en LLVP för att minska behovet av rent eltillskott när värmebehovet är stort och FLVP inte räcker till? Finns det inga tillfällen när en FLVP som kan kyla avluften till exempelvis -15 är mer fördelaktigt ekonomisk än en pump som bara kan kyla avluften till 0?X xxargs skrev:
X xxargs skrev:
Han räknar med passiv avfrostning och då blir det inte lönsamt. Vet inte hur de funkar med ts värmepump om den har aktiv eller passiv avfrostning. Blir ju bara ett kort stopp med aktiv avfrostning även om man plussar på den totala elförbrukningen.H hakfre skrev:
Provade att köra lite coolpack och simulera lite i vad som är skillnaden mellan en hypotetisk FLVP som sänker 35 l/s 20 gradig frånluft till 0 respektive -20 grader i utloppstemperatur och arbetar mot 35 grader elementvattentemperatur.
Detta ger inga siffror som kan överföras för datablad för en produkt utan mer en känsla i hur det påverkar, då det beror på stora brister och antagande i använda modeller.
En av de svåra faktorerna att bedöma i sådana beräkningar är kompressorns faktiska isentropiska verkningsgrad - för kompressorer under 1 kW-klassen så är de ofta inte bra, ofta får man vara glad att komma över 0.5 - dvs bara halva energimängden man matar in i kompressorn blir nyttig arbete för Carnot-cykeln, resten blir extra (el)värme på hetgasen.
Coopack har 0.7 som isentropisk defaulvärde, men dit närmar man sig först när kompressorn är på ganska många kW på sin motor - storleken räknas då den pumpade volymen ökar fortare än vad läckorna ökar och friktionerna växer med storleken på kompressorn
Tillgänglig mängd värme vid 35 l/s vid 20 grader kan räknas som tidigare till 840 Watt vid 20 grader sänkning till 0 grader och 1680 Watt när det kyls från 20 grader C till -20 grader C med 40 grader temperatursänkning.
köldmedel som används i simuleringen är R134a
Och för att slippa skriva in alla siffror och det blir felskrivet i dessa så används screenshot.
fallet med 20 grader till 0 grader och 840 Watt uttaget ur från luften så ser det ut:
Förbrukning 300 Watt från elnätet, 1142 Watt producerad värme på 35-graderssidan, kompressorn måste suga 1,55 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 0,4 liter i sekunden kyl-COP är 2,8 vilket räknat som värme-COP blir 3,8
fallet 20 grader C till -20 grader C 35l/s frånluft:
Förbrukning 1073 Watt från elnätet, 2744 Watt producerad värme på 35-graderssidan, kompressorn måste suga 7,26 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 2,02 liter i sekunden kyl-COP är 1,55 vilket räknat som värme-COP blir 2,55
---
För fallet att tillverka 50 gradig vatten och 20 -> 0 grader på frånluften:
Förbrukning 464 Watt från elnätet, 1303 Watt producerad värme på 50-graderssidan, kompressorn måste suga 1,82 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 0,506 liter i sekunden kyl-COP är 1,81 vilket räknat som värme-COP blir 2,81
för 20 - -20 grader kylning i frånluften:
Förbrukning 1532 Watt från elnätet, 3197 Watt producerad värme på 50-graderssidan, kompressorn måste suga 8,68 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 2,41 liter i sekunden kyl-COP är 1,1 vilket räknat som värme-COP blir 2,1
---
Nu kommer inte sugförmågan av fix-varvtalskompressor för gaser från evaporator att ökas bara för att kondensorn blev varmare, utan tvärt om att värmeupptaget i evaporatorn kommer att minska för att kompressorn inte orka pumpa lika mycket gas som innan pga. den större tryckdiffrensen mellan högtrycksidan och lågtrycksidan - mer intern läcka, mer viskösa förluster inne i kompressorn och dess pumpade kapacitet och isentropiska verkningsgrad sjunker lite till.
---
Verkligheten brukar vara betydligt sämre än ovanstående och att kompressorns isentropiska verkningsgrad i systemet tex. inte når upp mer än 0,45 är inget att bli förvånad över.
Skall man förbättra modellen i Coolpack så behöver man få in faktiska mätvärden temperaturmässigt på rätt ställe ur en fysisk maskin, veta dess effektförbrukning just då och något som verkligen skulle underlätta men är utanför räckhåll för privatpersoner (legalt sett) är att mäta trycken under drift på kondensor och evaporatorsidan.
Detta ger inga siffror som kan överföras för datablad för en produkt utan mer en känsla i hur det påverkar, då det beror på stora brister och antagande i använda modeller.
En av de svåra faktorerna att bedöma i sådana beräkningar är kompressorns faktiska isentropiska verkningsgrad - för kompressorer under 1 kW-klassen så är de ofta inte bra, ofta får man vara glad att komma över 0.5 - dvs bara halva energimängden man matar in i kompressorn blir nyttig arbete för Carnot-cykeln, resten blir extra (el)värme på hetgasen.
Coopack har 0.7 som isentropisk defaulvärde, men dit närmar man sig först när kompressorn är på ganska många kW på sin motor - storleken räknas då den pumpade volymen ökar fortare än vad läckorna ökar och friktionerna växer med storleken på kompressorn
Tillgänglig mängd värme vid 35 l/s vid 20 grader kan räknas som tidigare till 840 Watt vid 20 grader sänkning till 0 grader och 1680 Watt när det kyls från 20 grader C till -20 grader C med 40 grader temperatursänkning.
köldmedel som används i simuleringen är R134a
Och för att slippa skriva in alla siffror och det blir felskrivet i dessa så används screenshot.
fallet med 20 grader till 0 grader och 840 Watt uttaget ur från luften så ser det ut:
Förbrukning 300 Watt från elnätet, 1142 Watt producerad värme på 35-graderssidan, kompressorn måste suga 1,55 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 0,4 liter i sekunden kyl-COP är 2,8 vilket räknat som värme-COP blir 3,8
fallet 20 grader C till -20 grader C 35l/s frånluft:
Förbrukning 1073 Watt från elnätet, 2744 Watt producerad värme på 35-graderssidan, kompressorn måste suga 7,26 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 2,02 liter i sekunden kyl-COP är 1,55 vilket räknat som värme-COP blir 2,55
---
För fallet att tillverka 50 gradig vatten och 20 -> 0 grader på frånluften:
Förbrukning 464 Watt från elnätet, 1303 Watt producerad värme på 50-graderssidan, kompressorn måste suga 1,82 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 0,506 liter i sekunden kyl-COP är 1,81 vilket räknat som värme-COP blir 2,81
för 20 - -20 grader kylning i frånluften:
Förbrukning 1532 Watt från elnätet, 3197 Watt producerad värme på 50-graderssidan, kompressorn måste suga 8,68 m³/h köldmedelånga från evaporatorn vilket motsvarar 2,41 liter i sekunden kyl-COP är 1,1 vilket räknat som värme-COP blir 2,1
---
Nu kommer inte sugförmågan av fix-varvtalskompressor för gaser från evaporator att ökas bara för att kondensorn blev varmare, utan tvärt om att värmeupptaget i evaporatorn kommer att minska för att kompressorn inte orka pumpa lika mycket gas som innan pga. den större tryckdiffrensen mellan högtrycksidan och lågtrycksidan - mer intern läcka, mer viskösa förluster inne i kompressorn och dess pumpade kapacitet och isentropiska verkningsgrad sjunker lite till.
---
Verkligheten brukar vara betydligt sämre än ovanstående och att kompressorns isentropiska verkningsgrad i systemet tex. inte når upp mer än 0,45 är inget att bli förvånad över.
Skall man förbättra modellen i Coolpack så behöver man få in faktiska mätvärden temperaturmässigt på rätt ställe ur en fysisk maskin, veta dess effektförbrukning just då och något som verkligen skulle underlätta men är utanför räckhåll för privatpersoner (legalt sett) är att mäta trycken under drift på kondensor och evaporatorsidan.
Redigerat:
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 195 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 195 inlägg
Vet ej hur parametern ang temp från kompressor som värmer vattnet i tanken påverkar resultatet .X xxargs skrev:
Men 50 gr jag såg är mycket lågt .
När vatten ska värmas i en FLVP eller LVVP så är hetgasslingan i min IVT 490 (FLVP) 80 - 85 gr ibland .
Lite beroende på uttag av värme/varm vatten från VP .
Tomture61
Självbyggare
· Född i Luleå
· 6 195 inlägg
Tomture61
Självbyggare
- Född i Luleå
- 6 195 inlägg
Så Nibe ljuger om tex S735-7 när de uppger SCOP kallt klimat, 35 °C / 55 °C 4,75 / 3,81 .X xxargs skrev:
Eller har energiklassning A++ (55 gr) A+++ (35 gr) på uppvärmning , A för varmvatten .
🤔
Tack för förklaringen, jag gillar konkreta siffror!X xxargs skrev:
Det jag egentligen var ute efter är väl någon form av SCOP beräkning för totallösningen. D.v.s. sett över ett helår, vilken lösning är mest kostnadseffektiv, liten FLVP med LLVP som komplement, eller en stor FLVP utan LLVP. Men jag inser att det är en komplex beräkning med många antaganden, och om man ska ge sig in på det spåret är det nog en egen tråd och inget som tillför TS något i detta läge.