96 098 läst ·
209 svar
96k läst
209 svar
Grannfastigheten ska bomma igen vår parkering/uppfart
Problemet verkar ju inte vara att förstå att man kan köra in på sin tomt genom en smal öppning och sen anlägga hur bred parkering man nu behöver utan att TS hellre använder någon annans mark för att lösa sina problem. Klart roligare att ha södersidan fri och parkera på norrsidan.
Det finns inget som hindrar TS att utföra detta, enbart oviljan. Äger man två fastigheter men inte har råd till några ton stenkross så bör man ju se över ekonomin och kanske sälja.
Om TS vill använda någon annans mark, trots att det inte finns något behov så är det bara att öppna plånboken och förhandla! Man kan ju erbjuda grannen att parkera det antal bilar som utfartsvägen upptar på TS tomt.
Det finns inget som hindrar TS att utföra detta, enbart oviljan. Äger man två fastigheter men inte har råd till några ton stenkross så bör man ju se över ekonomin och kanske sälja.
Om TS vill använda någon annans mark, trots att det inte finns något behov så är det bara att öppna plånboken och förhandla! Man kan ju erbjuda grannen att parkera det antal bilar som utfartsvägen upptar på TS tomt.
Det kan finnas en öppning i Väg- och anläggningslagen. Andemeningen i del av lagen är att varje fastighet har rätt tillgänglighet via väg. Oklart om det är tillämpligt i ert fall. Det torde bero på de exakta förutsättningarna och därmed vilka alternativ ni har. Det kan vara värt att titta på möjligheten till ett official servitut via Lantmäteriet. /FredClaes Sörmland skrev:
Frågan är ju om det finns servitut i alla fall. Muntliga servitut kunde ges fram till 1972, så en möjlighet är ju att ni har servitutsrätt fast ett muntligt sådant. En annan möjlighet är att om er fastighet bildades genom avsöndring, alltså den äldre fastighetsbildningsmetiod som var vanlig fram till sista december 1927. Om huset byggdes 1929 så är det ju nära till hands att fastigheten kanske kom till i sista året för avsöndring. I så fall kan det finnas servitut i avsöndringsavtalet som räknas som officialservitut, de syns ofta inte i fastighetsregistrets digitala del men är fullt gällande.
Om ni inte har servitut så är det rätt kört. Då har i praktiken grannen sagt upp ett rullande nyttjanderättsavtal och är i sin fulla rätt att göra det. Den enda rätten ni har är att få skälig tid att lösa er utfart på annat sätt. Kanske ett antal månader.
Om det går att ordna en egen utfart lär ni heller inte kunna tvinga på grannen ett utfartsservitut eller en gemensamhetsanläggning via anläggningslagen.
Det bästa är att rådfråga en jurist så du får reda på om det är lönt att kriga eller ej..Englai skrev:
Hej,
Vi hade förra veckan besök av personen som äger grannfastigheten som gränsar mot vår. Det är en stor asfalterad parkering till hyresgästerna i ett närliggande hyreshus.
Han ville berömma oss för hur fint vi hade gjort med nytt grus och staket (på vår tomt) runt vår parkering.... för att sedan droppa bomben.
Vid tomtgränsen har vi vår 2-bilsparkering och korsar därför hans asfalterade parkering för att nå dit. Vi parkerar alltså på vår tomt, men korsar grannens.
Såhär verkar det ha varit sedan "urminnes" tider. Det har aldrig funnits en infart på framsidan, utan man har alltid använt baksidan. Äldsta kartan jag hittar är från 1943 (huset byggdes 1929) och där syns öppningen mot granntomten som vi idag använder som in/utfart.
Det finns inga servitut inskrivna om rättigheter för oss att korsa denna väg och det var vårt första husköp någonsin så det var ingenting vi reflekterade över vi ens behövde kolla upp - vi trodde marken var kommunens.
Nu har grannen fått för sig att han ska sätta upp en tujahäck längs med tomtgränsen, vilket direkt blockerar vår enda möjlighet till att parkera på vår egen fastighet.
Han går inte att resonera med, allt är vårat fel och det är vårt problem att fastigheten helt plötsligt står utan parkering - inte hans. Hotar med att sätta upp staket omgående.
Visst, det är inte hans "problem", men då detta har varit fastighetens parkering i minst 50 år, så hade man kanske önskat sig lite mer empati för att en alternativ lösning ska kunna hittas inom skälig tid.
Möjligheten finns att anlägga en utfart på framsidan, men det krävs schaktning och ett omfattande markarbete då det är en ca 50cm nivåskillnad mellan vägen och tomten. Plus diverse tillstånd.
Och tyvärr har vi inte de ekonomiska resurserna för ett sådant plötsligt arbete just nu på grund av livets olika omständigheter.
Är det värt att dra in jurist och försöka kämpa eller ska vi bara lägga ner direkt?
Vi kan inte åberopa urminnes hävd på grund av att det inte brukats i 2 manstider innan 1972 då jordabalken infördes.
Det finns inga servitut så långt vi eller lantmäteriet kan se.
Fastighetsägaren står på sig, så att försöka resonera med honom är lönlöst.
Råd? Tips? Hur hanterar man en sån här situation?
Tacksam för hjälp framåt, snarare än käftsmällar för vad vi INTE gjorde när vi köpte huset. Den läxan har vi uppenbart redan lärt oss.
Tillägg: Vi köpte huset 2021.
Hej och välkommen till till Byggahus!F Fredrik Smaila skrev:Det kan finnas en öppning i Väg- och anläggningslagen. Andemeningen i del av lagen är att varje fastighet har rätt tillgänglighet via väg. Oklart om det är tillämpligt i ert fall. Det torde bero på de exakta förutsättningarna och därmed vilka alternativ ni har. Det kan vara värt att titta på möjligheten till ett official servitut via Lantmäteriet. /Fred
Det är väl uppenbart att TS inte komme få nått servitut över den asfalterade ytan/ grannens tomt eftersom det finns möjlighet till utfart på framsidan av TS fastighet ( bara TS får ekonomi och "tummen ur" och fixar den egna utfarten)
Har du ringt Lantmateris avdelning som för register över servitut? Den enda åtkomsten till vår gård är en 700 meter lång grusväg som ägs av en man som äger skogsfastigheten mellan oss och allmänna vägar. Efter fyra år av att ha bott här förklarade grannen att vi inte hade någon servitut. Jag kontrollerade online-register som INTE visade någon registrerad servitut. Jag ringde Lantmateri som kontrollerade deras papperskopia. Vår fastighet har faktiskt permanenta servituträttigheter beviljade av myndigheten - eftersom detta gjordes före 1972 syntes inte registren online.
Ifall grannen vill utöka parkeringsmöjligheterna på sin mark så kan det kräva bygglov. Kanhända att stängningen av er infart och grannens angivna skäl i sig räknas som en utökning av parkeringen. Tipsa grannen om att inte glömma söka bygglov, han kanske ändrar sig då? Om inte så kan ni anmäla parkeringen för tillsynEnglai skrev:
Kontakta en advokat som är expert på Fastighetsbildning etc.Englai skrev:
Utan hjälp och noggrann motivering så har ni inte en chans pg av att utfart finns markerad på detaljplan.
Vad gäller ny avloppsanläggning så är det direkt olämplig att ha den under en parkeringsplats, den typen av tryck påverkar jordens genomsläpplighet.
Men går det inte att placera anläggningen på annat ställe pg av brunnar etc så har ni väldigt goda chanser att få igenom en ändring då grannens mark inte får bebyggas.
Om din fastighet saknar rimlig vägförbindelse kan du ansöka om att Lantmäteriet inrättar ett officialservitut (via en fastighetsreglering eller servitutsbildning). Det kallas ibland “nödvägrätt” och regleras i Fastighetsbildningslagen. Lantmäteriet kan alltså tvinga fram en rätt för dig att korsa granntomten – mot ersättning till grannen.Englai skrev:
Hej,
Vi hade förra veckan besök av personen som äger grannfastigheten som gränsar mot vår. Det är en stor asfalterad parkering till hyresgästerna i ett närliggande hyreshus.
Han ville berömma oss för hur fint vi hade gjort med nytt grus och staket (på vår tomt) runt vår parkering.... för att sedan droppa bomben.
Vid tomtgränsen har vi vår 2-bilsparkering och korsar därför hans asfalterade parkering för att nå dit. Vi parkerar alltså på vår tomt, men korsar grannens.
Såhär verkar det ha varit sedan "urminnes" tider. Det har aldrig funnits en infart på framsidan, utan man har alltid använt baksidan. Äldsta kartan jag hittar är från 1943 (huset byggdes 1929) och där syns öppningen mot granntomten som vi idag använder som in/utfart.
Det finns inga servitut inskrivna om rättigheter för oss att korsa denna väg och det var vårt första husköp någonsin så det var ingenting vi reflekterade över vi ens behövde kolla upp - vi trodde marken var kommunens.
Nu har grannen fått för sig att han ska sätta upp en tujahäck längs med tomtgränsen, vilket direkt blockerar vår enda möjlighet till att parkera på vår egen fastighet.
Han går inte att resonera med, allt är vårat fel och det är vårt problem att fastigheten helt plötsligt står utan parkering - inte hans. Hotar med att sätta upp staket omgående.
Visst, det är inte hans "problem", men då detta har varit fastighetens parkering i minst 50 år, så hade man kanske önskat sig lite mer empati för att en alternativ lösning ska kunna hittas inom skälig tid.
Möjligheten finns att anlägga en utfart på framsidan, men det krävs schaktning och ett omfattande markarbete då det är en ca 50cm nivåskillnad mellan vägen och tomten. Plus diverse tillstånd.
Och tyvärr har vi inte de ekonomiska resurserna för ett sådant plötsligt arbete just nu på grund av livets olika omständigheter.
Är det värt att dra in jurist och försöka kämpa eller ska vi bara lägga ner direkt?
Vi kan inte åberopa urminnes hävd på grund av att det inte brukats i 2 manstider innan 1972 då jordabalken infördes.
Det finns inga servitut så långt vi eller lantmäteriet kan se.
Fastighetsägaren står på sig, så att försöka resonera med honom är lönlöst.
Råd? Tips? Hur hanterar man en sån här situation?
Tacksam för hjälp framåt, snarare än käftsmällar för vad vi INTE gjorde när vi köpte huset. Den läxan har vi uppenbart redan lärt oss.
Tillägg: Vi köpte huset 2021.
TS har högst rimliga möjligheter till att bygga utfart.M Move105 skrev:Om din fastighet saknar rimlig vägförbindelse kan du ansöka om att Lantmäteriet inrättar ett officialservitut (via en fastighetsreglering eller servitutsbildning). Det kallas ibland “nödvägrätt” och regleras i Fastighetsbildningslagen. Lantmäteriet kan alltså tvinga fram en rätt för dig att korsa granntomten – mot ersättning till grannen.
Knappast. Lantmäteriets beslutsskäl är inte sällan outgrudliga och oförståeliga.F fribygg skrev:
Kontakta advokat? Nej nej, TS behöver dom pengarna för sten & grus till sin nya uppfart.A annieday skrev:Kontakta en advokat som är expert på Fastighetsbildning etc.
Utan hjälp och noggrann motivering så har ni inte en chans pg av att utfart finns markerad på detaljplan.
Vad gäller ny avloppsanläggning så är det direkt olämplig att ha den under en parkeringsplats, den typen av tryck påverkar jordens genomsläpplighet.
Men går det inte att placera anläggningen på annat ställe pg av brunnar etc så har ni väldigt goda chanser att få igenom en ändring då grannens mark inte får bebyggas.
Om det inte finns servitut inskrivet så är uppförsbacken enorm att få igenom att du MÅSTE åka över grannens mark när det uppenbart finns en möjlighet till infart på egen mark.
Uhm olagligt ?Cheesen skrev:
Jag backar ut från min infart varje dag f.ö.