Det är därför man vill att barnen ska få sina diagnoser så att de kan få hjälp att klara skolan, tex med anpassningar eller resursskola. Ett exempel: många av det gamla gardet som blev hantverkare m.m. för att de var ”korkade” i skolan har egentligen dyslexi, och det kan man hantera så mycket bättre nu. Numera kan man till och med plugga på universitet med dyslexi (om man vill) istället för att vara begränsad till manuella yrken.pacman42 skrev:
Det handlar inte bara om ansökningsprocessen. Själva jobben kräver de facto ofta mer idag, ffa förmågan att ta till sig skrivna instruktioner. Mängden enkla jobb har stadigt minskat i många år.
Så är det. Jag har lyft det i andra trådar här i forumet tidigare. Bristen på enkla jobb är en av huvudorsakerna till att de som inte har svenska som modersmål har så hög arbetslöshet.tommib skrev:
Och det blir inte bättre med AI, AI ersätter många "enkla jobb" inom administration också. Kan man använda AI-verktygen så klarar man sig, men de som inte har denna kompetens slås ut därifrån också.
Nej. Däremot tror jag, tyvärr, att det gör skillnad för 2 och 3.
Nja, mer än då faktiskt, men inte tillräckligt.K karlmb skrev:
Det gör det definitivt. Både positivt och negativt. De som klarar av att ha #1 i klassen gynnas i praktiken (inte skolmässigt, men de klarar sig nog rätt bra ändå - däremot bär de med sig erfarenheter av detta), men de som inte klarar av att störas av #1 får det sämre.
Om jag personligen skall gissa vad den största skillnaden är rörande de idag sämre skolresultaten i framförallt tekniska ämnen är, så är det borttagandet av särskild matte på högstadiet. Redan när jag gick på högskolan så kom den första generationen in som inte hade haft särskild matte. Resultaten på "proppen" (repetitionskurs i matte som avslutades med ett kunskapsprov) störtdök från året då alla hade haft särskild matte. Det rasade ännu mer året efter detta. Studenterna hade kraftigt försämrade mattekunskaper. Detta kan inte skyllas på gymnasiet då deras utbildning var densamma, utan det var bristande grunder från högstadiet. Min syster hade 2:a i särskild matte i åttan och bytte till allmän matte i 9:an och fick direkt en 4:a utan ansträngning...
Men nu var det inte det vi diskuterade, utan hur man bäst hjälper de andra eleverna. Jag ser dock ingen lösning på det faktiskt...
GAAAAHHHH!!!
Läste just höjden av dumheter.
Pendel åt 98 från Stockholm till Ekerö har låst toalett, anledningen är att alla inte kan använda den, uppfyller inte tillgänglighetskraven.
Så för att det inte ska bli orättvis är den låst.
Läste just höjden av dumheter.
Pendel åt 98 från Stockholm till Ekerö har låst toalett, anledningen är att alla inte kan använda den, uppfyller inte tillgänglighetskraven.
Så för att det inte ska bli orättvis är den låst.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 203 inlägg
Anpassar de arbetsplatserna livet ut också då?mrsnhp skrev:
Jag tycker det verkar djupt oetiskt att låtsas som att teoretisk oförmåga är något som kan kompenseras med mer tid, ”lyssneläsning” eller liknande skolanpassningar. Har man inte förmåga att hantera akademiska studier är det förstås bättre att få chans att bli en duktig hantverkare än att luras bli en dålig teoretiker.
Att ha svårt att läsa text eller att fokusera i bullrig miljö är inte att ha teoretisk oförmåga. Man är inte korkad bara för att man har dyslexi eller ADHD.
Att klara tentor på en viss tid eller klämma 500 sidor lärobok på tre dagar behövs sällan i verkligheten. Det enda man bevisar med högt betyg på en tenta är att man är bra på att skriva tentor. Däremot kan man ha stor nytta av själva kunskaperna som lärs ut, bara man lyckas ta till sig dem. Då är det ju bra om så många som möjligt kan ta del av kunskaperna.
När du sedan kommer ut i verkligheten finns ett brett spann med yrken och arbetsuppgifter, till och med inom en och samma bransch. Där finns utrymmen för alla styrkor (och svagheter), bara man har fått lite förkunskaper.
Självklart ska man få jobba med hantverkaryrken om man på riktigt tycker att det är trist med teori, men man ska inte bli automatiskt hänvisad dit bara för att man tex har svårt att fokusera på en viss sorts undervisning, eller för att bokstäverna hoppar runt när man försöker läsa.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 203 inlägg
Nåja. Jag är iofs. av uppfattningen att vi överakademiserat en stor del av arbetslivet, men en inte obetydlig kovarians finns ändå mellan förmåga att klara tentor på likvärdiga villkor och intellektuell förmåga.
Nej, men vi ska inte heller låtsas som att det bara är ett hinder att hantera i skolan.
Hur definierar du likvärdiga villkor? Ska man inte ha glasögon på tentan eftersom majoriteten ser bra utan? Ska vänsterhänta tvingas skriva med höger? Eller ska man släcka alla lampor och dra för mörkläggningsgardinerna, det är ju ändå lika för alla?
Att kunna klara en salstenta på angiven tid är ungefär lika användbart som att kunna klara den i totalt mörker. Tentor är kostnadseffektiva och man har färdiga traditionella rutiner kring dem, men det universitetet egentligen ska ta reda på är om studenten har uppnått studiemålen. Där står det iblnd att studenten ska ”kunna redogöra för” något, men aldrig att det ska ske med papper och penna i en sal mellan klockan åtta och tolv på förmiddagen. Redan när jag pluggade första gången på 90-talet hade man tex rätt att få muntlig examination om man körde tentan flera gånger. En studiekamrat berättade att han hade gjort sin munta över ett par öl på krogen. Det kan funka alldeles utmärkt, men det är inte särskilt tidseffektivt eller nyttigt för examinatorns lever om alla skulle göra så.