K Karl Ande skrev:
rättigheten [har inte] skrivits in i fastighetsregistret/lantmäteriet.
K Karl Ande skrev:
Orginalhandlingar på servitutet finns i en akt hos Lantmäteriet.
Då undrar man ju var servitutet finns registrerat och varför det inte skrivits in (något som kräver ett faktiskt beslut).

Att det kan finnas rättigheter som inte är listade på webben är sant, men vet man att inget beslut fattats om inskrivning av det aktuella servitutet så är det ju inte ett sådant. Hur man nu ska veta det om myndigheten har undermålig dokumentation.

Att rakt upp och ner acceptera att de inte vet och att man får göra om jobbet skulle inte jag göra utan vidare, utan jag skulle i första hand begära att det fastställdes att det registrerade servitutet var ett inskrivet sådant.
 
Tack. Du har rätt i det du säger men tydligen är det däremot något annat ifall ser
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Då undrar man ju var servitutet finns registrerat och varför det inte skrivits in (något som kräver ett faktiskt beslut).

Att det kan finnas rättigheter som inte är listade på webben är sant, men vet man att inget beslut fattats om inskrivning av det aktuella servitutet så är det ju inte ett sådant. Hur man nu ska veta det om myndigheten har undermålig dokumentation.

Att rakt upp och ner acceptera att de inte vet och att man får göra om jobbet skulle inte jag göra utan vidare, utan jag skulle i första hand begära att det fastställdes att det registrerade servitutet var ett inskrivet sådant.
Tack. Du har rätt i det du säger så vi får se hur det slutar.

Jag anser att en förrättningsakt vid en avstyckning är en form av bevis, finns då ett servitut i den akten kopplad till fastigheten bör den gälla.
Att den inte skulle gälla, nu 70 år senare för att den inte finns inskrivet i fastighetsregistret skulle vara konstigt eftersom det är lantmäteriet som uppdaterar registret.
Men de kan vara som vissa i tråden säger att nytt avtal krävs.
 
T TygetBengtsson skrev:
Om fastigheten som belastas av avtalsservitutet har sålts sedan det upprättades 1959 och säljarna inte gjorde förbehåll för servitutet så är det inte självklart att det fortfarande gäller, jämför jordabalken 7 kapitlet 11 §. Kanske därför någon svarade att det var vettigt att upprätta ett nytt avtal och skriva in det. Inskrivning av avtalsservitutet gör ju att man inte behöver göra sådana förbehåll.
Förstår vad du menar, det som dock är i det här fallet är att servitutet finns i en förrätningsakt, och har styckats av. Vilket innebär att vägen som servitutet gäller var nödvändig ens för att kunna göra en avstyckning.

Om det skulle innebär att man nu cirka 70 år senare behöva upprätta ett nytt servitut enbart för det gamla inte finns i registrerat i fastighetsregistret skulle vara sjukt.
1959, är vad jag förstår, vid den tiden inte obligatoriskt att det skall skrivas in i ett fastighetsregister.
Vi får se hur de slutar, vi orkar inte hålla på att jaga människor för att skapa ett nytt servitut för ett torp vi knappt är på...
 
K Karl Ande skrev:
Jag anser att en förrättningsakt vid en avstyckning är en form av bevis
Så är det iofs., men har avstyckningen skett genom lantmäteriförrättning borde det vara ett officialservitut då. Om det inte är det antyder det att fastigheten är styckad på annat vis, exempelvis genom avsöndring (som var ett äldre sätt att dela fastigheter på utan Lantmäteriets inblandning). Men avsöndring förbjöds 1928, så just det kan det inte ha varit om det skedde för 70 år sedan.
 
  • Gilla
Karl Ande och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Kan man inte se det så att eftersom det gamla avtalsservitutet finns i en förrättningsakt som ligger i fastighetsregistret tillgängligt för tjänande fastighet så borde dess ägare känna till det. Det riskerar därmed inte att sluta gälla vid ägarbyte av tjänande fastighet.
 
  • Gilla
Henningelvis och 1 till
  • Laddar…
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Så är det iofs., men har avstyckningen skett genom lantmäteriförrättning borde det vara ett officialservitut då. Om det inte är det antyder det att fastigheten är styckad på annat vis, exempelvis genom avsöndring (som var ett äldre sätt att dela fastigheter på utan Lantmäteriets inblandning). Men avsöndring förbjöds 1928, så ju
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Kan man inte se det så att eftersom det gamla avtalsservitutet finns i en förrättningsakt som ligger i fastighetsregistret tillgängligt för tjänande fastighet så borde dess ägare känna till det. Det riskerar därmed inte att sluta gälla vid ägarbyte av tjänande fastighet.
Ja, det är precis det jag menar. Jag har gjort ett ärende på detta så väntar på svar från LM, jag kan återkomma sedan när jag får svar. Det enda jag fått till mig är att för de ska vara giltligt måste nya ägare kunna se servitutet, det vill säga måste vara inskrivet i fastighetsregistret, vilket möjligen är sant. Däremot finns servitutet i akten, och de handlar om en väg, därför finns de möjligheter för den tjänande fastigheten att se om ett servitut finns samt att dem bör veta om att ett servitut finns då det är den enda vägen vi kan använda för att komma till torpet.
 
Risken med din lantmäterikontakt nu gissar jag är att den bara innebär en ytlig översyn. Krävs noggrannare utredning för att reda ut sakomständigheterna lär de vilja ha betalt.
 
  • Gilla
Karl Ande
  • Laddar…
Claes Sörmland
Och detta med om det gamla avtalsservitutet är gällande mellan dig och dagens ägare av tjänande fastighet är ju inte en fråga för Lantmäteriet egentligen. Det är en civilrättslig fråga mellan er. Så länge tjänande fastighets ägare inte hävdar att det inte gäller är allt frid och fröjd tänker jag.
 
  • Gilla
Nötegårdsgubben och 1 till
  • Laddar…
Fast när man rensade bland servituten häromåret. Så sades det ju att även om servitut rensades bort så är de fortfarande gällande. Bara att man måste begära lite arkivstudier/sökande för att hitta dem.

Så jag förstår inte riktigt vad skillnaden skulle vara mellan att ett servitut är inskrivet eller "bara" tillgängligt hos LM. Jag trodde att det var just att det är tillgängligt hos LM som gör att det är inskrivet.
 
  • Gilla
vcx och 1 till
  • Laddar…
Claes Sörmland
Ja, avtalsservitut gäller även om de inte är inskrivna i fastighetsregistret. Det är mer att om en av ett avtalsservitut belastad (tjänande) fastighet säljs och köparen inte får kännedom om avtalsservitutet eller annars förväntas känna till det så slutar det gälla mot den nye ägaren. Rätten går förlorad mot den nya ägaren. Ett sätt att undvika detta är att skriva in avtalsservitutet i fastighetsregistret eftersom en köpare av en fastighet alltid anses ha den information om fastigheten som är inskriven där. (Inskrivning är en process som är reglerad i jordabalken och flera förordningar.)

Jag skulle vilje se ett rättsfall som prövar om annan information i fastighetsregistret, information som finns i akterna som i sin tur är inskrivna i fastighetsregistret betraktas på samma sätt. Att köparen anses ha kännedom om all information i akterna för fastigheten som köps.
 
  • Gilla
Karl Ande
  • Laddar…
H hempularen skrev:
Fast när man rensade bland servituten häromåret. Så sades det ju att även om servitut rensades bort så är de fortfarande gällande. Bara att man måste begära lite arkivstudier/sökande för att hitta dem.

Så jag förstår inte riktigt vad skillnaden skulle vara mellan att ett servitut är inskrivet eller "bara" tillgängligt hos LM. Jag trodde att det var just att det är tillgängligt hos LM som gör att det är inskrivet.
Jag trodde samma som dig, problemet här är att servitutet enligt dem aldrig skrivits in i fastighetsregistret, så detta "föll" inte bort vid någon rensning. Utan avtalet har legat i akten under alla år.

Inskrivet är det endast om de syns i fastighetsregistret
 
Claes Sörmland
Om man tittar på lagtexten i 7 kap jordabalken så uppstår två frågor. Först:

Bild av lagtext från 7 kap jordabalken om rättigheters ställning vid fastighetsöverlåtelse och skyldigheter vid nyttjanderätt eller servitut.

Vid överlåtelsen av en fastighet som belastas av annans rättighet som ett avtalsservitut så ska säljaren göra förbehåll om rättigheten inte är inskriven i fastighetsregistret. Eftersom inskrivningsprocessen är definierad i lag och förordning är har den inte skett i TS fall. Men frågan är om det faktum att avtalsservitutet finns i en akt för fastigheten kan ses som ett förbehåll. Det finns inga formkrav för förbehåll och de måste inte vara del av överlåtelseavtalet i skriftlig form, t ex går det utmärkt att göra förbehållet muntligt.

Nästa fråga. Om avtalsservitutet finns i en akt och då inte ses som ett förbehåll. Då gäller frågan om köparen av fastigheten kan anses vara i god eller ond tro:

Textutdrag från jordabalken, 14 §, beskriver regler för upplåtelse av fastighet vid överlåtelse och rätt till inskrivning enligt 11-17 kap.

Kan köparen vid överlåtelsen anses äga eller bort äga kännedom om avtalsservitutet med utgångspunkt från att det går att återfinna i akten?
 
  • Gilla
Karl Ande
  • Laddar…
Claes Sörmland Claes Sörmland skrev:
Om man tittar på lagtexten i 7 kap jordabalken så uppstår två frågor. Först:

[bild]

Vid överlåtelsen av en fastighet som belastas av annans rättighet som ett avtalsservitut så ska säljaren göra förbehåll om rättigheten inte är inskriven i fastighetsregistret. Eftersom inskrivningsprocessen är definierad i lag och förordning är har den inte skett i TS fall. Men frågan är om det faktum att avtalsservitutet finns i en akt för fastigheten kan ses som ett förbehåll. Det finns inga formkrav för förbehåll och de måste inte vara del av överlåtelseavtalet i skriftlig form, t ex går det utmärkt att göra förbehållet muntligt.

Nästa fråga. Om avtalsservitutet finns i en akt och då inte ses som ett förbehåll. Då gäller frågan om köparen av fastigheten kan anses vara i god eller ond tro:

[bild]

Kan köparen vid överlåtelsen anses äga eller bort äga kännedom om avtalsservitutet med utgångspunkt från att det går att återfinna i akten?
Det bör man anse, eftersom det är en asfalterad väg det handlar om och enda väg vi kan använda till torpet. Vi får se vilket besked vi får inom kort.
 
  • Gilla
Claes Sörmland
  • Laddar…
K Karl Ande skrev:
det är en asfalterad väg
Oväntat! Jag såg framför mig att ni var i bortre änden av en grusväg. Asfalterad väg innebär ofta relativt högt nyttjande och flera intressenter.

Är det bara ni och grannfastigheten inblandade eller hur ser det ut på marken?
 
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
Oväntat! Jag såg framför mig att ni var i bortre änden av en grusväg. Asfalterad väg innebär ofta relativt högt nyttjande och flera intressenter.

Är det bara ni och grannfastigheten inblandade eller hur ser det ut på marken?
Torpet ligger lite på en höjd kan man säga, så de var en grusväg innan, som asfalterats. Asfaltering gjorde en privatperson som fick bygga ett hus ovanför oss(sambons torp).

Det är grannen nedanför samt grannen rakt utanför torpet, så de är en lite snudd på cirka 70-80 kvm av asfalten som ägs av privatpersoner, sedan nedanför den vägen (fortfarande asfaltsvägen) så är det ett hus som har sin tomt och äger en bit av vägen där. Så de blir egentligen två olika fastigheter och två olika vägar, men vägen är kanske på sin höjd 100 meter ner till en allmän väg.

Ska sägas att detta är i skogen, så någon annan väg än den asfalterade finns inte för att nå vår fastighet på något annat sätt.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.