Ingår något abonnemang i dessa 16.000 kr eller var det bara installationskostnad?
Om nätägaren har en fordran mot den som beställde installationsjobbet för över 2 år sedan och den går i konkurs, så ställs fordran mot konkursboet. Där kan då utfallet bli allt mellan 0 och 16.000 kr. Om utfallet blir 0 känns det helt orimligt att den fordran kan föras över till nästa användare.
Om nätägaren har en fordran mot den som beställde installationsjobbet för över 2 år sedan och den går i konkurs, så ställs fordran mot konkursboet. Där kan då utfallet bli allt mellan 0 och 16.000 kr. Om utfallet blir 0 känns det helt orimligt att den fordran kan föras över till nästa användare.
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Intressant fråga: Vad är egentligen "en anslutning" när man levererat den?A AndersS skrev:
Förutom tekniska installationer (en kopplingspunkt) bör det innefatta någon sorts rätt till att bruka nätets funktion. Annars skulle det ju vara meningslösa avtal om nätägarna godtyckligt kunde hindra att man nyttjade abonnerade tjänster.
Något i avtalen måste göra att "anslutningen" inte ska vara personlig, utan följa med till nya ägare av fastigheten. (Eller är det så självklart att det anses underförstått i praxis?)
Då börjar jag fundera om det är skillnad på avtal som görs med fastighetsägare resp. andra (t.ex. AB som enbart har verksamhet i lokalerna). Att man i ena fallet ansluter fastigheten med villkor som ska följa ägandet, men i andra kanske har begränsningar där.
Spelar det roll om AB var fastighetsägare eller inte 1. När fiberbeställningen gjordes 2. När anslutningen väl skedde?
Priset är under förutsättning att man under hela 24 månadersperioden har ett avtal med en tjänsteleverantör, vilket både tidigare ägare och jag själv haft.K Kane skrev:
Så nej det ingår inget abonnemang men nätavgiften betalas av tjänsteleverantören och är antagligen därför man förpliktar sig att hela tiden ha ett avtal med en sådan.
Skulle man inte ha det är priset för installationen högre.
Som sagt jag är ingen jurist och mina tyckanden är just tyckanden. Jag måste dock revidera min uppfattning lite om att nätägaren har på fötterna.
I mitt yrkesliv sysslar jag med att sälja och drifta stora ekonomisystem åt kunder i alla storlekar och inom alla områden. I våra avtal står uttryckligen med kunden att vi inte har rätt att stänga ned en tjänst på grund av utebliven betalning. Om den uteblivna betalningen beror på att vi inte är överens med kunden.
Detta specifikt för att våra kunders kunder är beroende av ett tjänsterna fungerar. Ofta har de tjänster som går via våra kunders system och vi kan inte göra något som ger tredje part problem. Om vi vill stänga ned en tjänst behöver vi visa på avtalsbrott. Ungefär som att byggbolag har inte rätt att sluta arbeta på ett bygge bara för att det finns en obetald faktura som är tvistig. Det är inte ett avtalsbrott.
Med allt det svamlet tänkte jag komma fram till att nätägarens kund i detta fall kan anses vara internetleverantören. De i sin tur betalar för att ligga på nätet och leverera tjänster. TS i sin tur betalar till internetleverantören. Om nätägaren har en tvist med beställaren får inte detta gå ut över tredje part. Vilket konstigt nog borde bli internetleverantören.
Kanske idé för TS att driva frågan via Bahnhof om att TS betalar för leverans som de inte utför. De i sin tur får gå på nätägaren. Infrastrukturen för leveransen är beställd, levererad och tagen i bruk. Tvistiga belopp med beställaren ska inte drabba tredje part. Nätägaren får ta det till domstol och bevisa avtalsbrott.
Eller så ser man till att hitta en kompromiss med nätägaren och sen får var och en gå tillbaka till säljaren och begära tillbaka det belopp som var och en anser att denne är skyldig.
I mitt yrkesliv sysslar jag med att sälja och drifta stora ekonomisystem åt kunder i alla storlekar och inom alla områden. I våra avtal står uttryckligen med kunden att vi inte har rätt att stänga ned en tjänst på grund av utebliven betalning. Om den uteblivna betalningen beror på att vi inte är överens med kunden.
Detta specifikt för att våra kunders kunder är beroende av ett tjänsterna fungerar. Ofta har de tjänster som går via våra kunders system och vi kan inte göra något som ger tredje part problem. Om vi vill stänga ned en tjänst behöver vi visa på avtalsbrott. Ungefär som att byggbolag har inte rätt att sluta arbeta på ett bygge bara för att det finns en obetald faktura som är tvistig. Det är inte ett avtalsbrott.
Med allt det svamlet tänkte jag komma fram till att nätägarens kund i detta fall kan anses vara internetleverantören. De i sin tur betalar för att ligga på nätet och leverera tjänster. TS i sin tur betalar till internetleverantören. Om nätägaren har en tvist med beställaren får inte detta gå ut över tredje part. Vilket konstigt nog borde bli internetleverantören.
Kanske idé för TS att driva frågan via Bahnhof om att TS betalar för leverans som de inte utför. De i sin tur får gå på nätägaren. Infrastrukturen för leveransen är beställd, levererad och tagen i bruk. Tvistiga belopp med beställaren ska inte drabba tredje part. Nätägaren får ta det till domstol och bevisa avtalsbrott.
Eller så ser man till att hitta en kompromiss med nätägaren och sen får var och en gå tillbaka till säljaren och begära tillbaka det belopp som var och en anser att denne är skyldig.
Enligt villkor för privatpersoner övergår ägandet av installationen till fastigheten efter 24 månader.R Räknenisse skrev:
En annan del som är intressant i mitt tycke.
Förtida upphörande av Kundens åtagande
Om Kunden önskar säga upp sitt åtagande enligt dess villkor i förtid eller om Kunden bryter sitt åtagande enligt Avtalet är Kunden skyldig att ersätta XXXX Stadsnät för den återstående tiden av bindningstiden. Den ersättning som XXXX Stadsnät i sådant fall är berättigat till uppgår till XXXX Stadsnäts nettokostnad per resterande månader av bindningstiden. Nettokostnaden är dock alltid mindre än det normala försäljningspris för den Tjänst som Kunden bundit sig att köpa av Tjänsteleverantören. Om Kunden flyttar från den fastighet/villa till vilket Kunden accepterar Avtalsalternativ1 innan bindningstiden gått ut innebär detta att Kunden önskar säga upp sitt åtagande i förtid. Kunden är därmed skyldig att ersätta XXXX Stadsnät enligt stycket ovan, såvida inte den nya ägaren skriftligen åtar sig att träda in i Kundens ställe enligt dessa villkor. Skriftlig överlåtelse krävs.
Jag har varken skriftligt eller muntligt gjort detta. Dock är ju frågan om jag gjort det indirekt genom att teckna ett avtal med en tjänsteleverantör.
Jag har kollat lite med ekonomi/juridik på ett bolag som drar och installerar fiber, där jag känner hela den avdelningen. (Både nätägare och installatör)
Efter lite diskuterande och kontroll med de ansvariga så är det för dem ett solklart fall. Nu återger jag vad de ansvariga för sådana avtal meddelade mig:
Den enda de kan kräva pengar av, är den som beställt anslutningen.
Om det är ett AB i konkurs är fordran avklarad. Om det är en privatperson får de koppla in kronofogden.
Enligt dem skulle du faktiskt kunna ställa ett skadeståndskrav av dem eftersom de har stängt av din internetförbindelse (sm praxis enligt dem likställs med samhällskritisk infrastruktur). Du bör i samma skadeståndskrav även kräva ersättning för tid du har fått spendera, med en timpenning motsvarande din bruttolön, eftersom du teoretisk skulle kunnat jobba istället för att bråka med dem.
Pratade även med några ansvariga på ett elnätsbolag. Samma veva där. Avtalet för installation av El är med förra ägaren. Du kan aldrig lastas för att en annan person inte betalar en faktura. Har inte hunnit prata med min kompis på tekniska förvaltningen än, men jag antar att VA skulle vara samma.
Plusset är att installationen följer fastigheten, så de kan inte ta bort den. Det var en artikel här på sidan för ett tag sen om ett ogift par där endast frun ägde huset. När mannen då beställde bergvärme och sedan vägrade betala försökte de kräva frun på pengar, men fick nej i tingsrätten. Hovrätten valde att inte ta upp saken. Motiveringen var att det är säljarens ansvar vem man gör avtal med. Om föreningen dessutom sålt fiber till ett AB i en bostadsfastighet, så borde de ringt klockor redan där på vem som ska vara avtalspart.
Efter lite diskuterande och kontroll med de ansvariga så är det för dem ett solklart fall. Nu återger jag vad de ansvariga för sådana avtal meddelade mig:
Den enda de kan kräva pengar av, är den som beställt anslutningen.
Om det är ett AB i konkurs är fordran avklarad. Om det är en privatperson får de koppla in kronofogden.
Enligt dem skulle du faktiskt kunna ställa ett skadeståndskrav av dem eftersom de har stängt av din internetförbindelse (sm praxis enligt dem likställs med samhällskritisk infrastruktur). Du bör i samma skadeståndskrav även kräva ersättning för tid du har fått spendera, med en timpenning motsvarande din bruttolön, eftersom du teoretisk skulle kunnat jobba istället för att bråka med dem.
Pratade även med några ansvariga på ett elnätsbolag. Samma veva där. Avtalet för installation av El är med förra ägaren. Du kan aldrig lastas för att en annan person inte betalar en faktura. Har inte hunnit prata med min kompis på tekniska förvaltningen än, men jag antar att VA skulle vara samma.
Plusset är att installationen följer fastigheten, så de kan inte ta bort den. Det var en artikel här på sidan för ett tag sen om ett ogift par där endast frun ägde huset. När mannen då beställde bergvärme och sedan vägrade betala försökte de kräva frun på pengar, men fick nej i tingsrätten. Hovrätten valde att inte ta upp saken. Motiveringen var att det är säljarens ansvar vem man gör avtal med. Om föreningen dessutom sålt fiber till ett AB i en bostadsfastighet, så borde de ringt klockor redan där på vem som ska vara avtalspart.
Står att en skriftlig överlåtelse krävs. En överlåtelse ska enligt vad jag vet dessutom vara signerad av båda parter för att vara giltig. Ta t.ex överlåtelse av mobilnr.K Kipa skrev:
Det är dock ett avtal med tjänsteleverantören, inte med fiberägaren.A andersda skrev:
Du kan ha rätt att TS inte ska betala etc, men att stämma motparten är väl sällan det första man gör särskilt inte utan att kolla läget ordentligt innan. Gör du själv så om du kommer i tvist med någon?
Redigerat:
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Jag uppfattar allt detta som att det handlar om det rabatterade priset som ges i utbyte mot bindningstid. Lever man inte upp till den delen ska mellanskillnaden i pris betalas.K Kipa skrev:
Om Kunden (= ursprungliga avtalstecknaren) flyttar och därför inte kan leva upp till åtagandet (=att ha ett abonnemang) så ska denne (=säljaren av huset) betala. Om den inte kan få inflyttaren att förbinda sig att överta återstående bindningstid.
Nu har du ju gjort det ändå, utan att skriftligt förbinda dig till det.
Men oavsett kan ju bara säljaren som kan belastas med extra betalningskrav utifrån det som står.
Saknar koppling till frågan om anslutningen i sig ska bestå eller inte (enligt mig)
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Det är intressant. Det måste ju vara därför de kommer och bråkar med dig först nu.K Kipa skrev:
Installationen ägdes inte av säljaren till fastigheten, det var bolaget som ägde den. Frågan är om ägandet automatiskt övergår efter 24 månader. Eller om det övergår under förutsättning att XXX...
T.ex. att motparten fullgjort sin del av avtalet - vari då kan ingå att ha betalat för anslutningen såsom avtalat.
Konsekvens 1. Du har inte köpt ett hus med fiber, utan ett med "option" på att få det, samt en 24 månaders "nyttjanderätt".
Konsekvens 2. Beroende på hur avtalsvillkoren är skrivna så kan det kanske vara riktigt att neka att ägandet övergår till fastigheten.
Framför allt:
En beställare som upphört att existera (avslutad KK) innebär ju att ingen avtalspart finns som kan kräva att ägandet övergår. En förpliktelse som gäller mot "ingen" kan man inte behöva fullfölja, rimligtvis. Och "ingen" kan driva en tvist om det heller.
Öppnar för att bolaget kan behålla ägandet - tills någon annan (t.ex. du) vill göra ett nytt avtal med dem...
Medlem
· Västernorrland
· 2 471 inlägg
Vid närmare eftertanke: Att träda i kundens ställe kan nog betyda att man övertar hela avtalet.R Räknenisse skrev:
Skulle då vara inkl. rätten att ägandet övergår - och skyldigheten att betala anslutningen?
Sen har ju inte kunden (=AB) flyttat. Men det är troligen annorlunda formulerat i ett företagsavtal?
Hade säljaren ens övertagit avtalet från AB? Annas hade det ju inte ens kunnat gå vidare till dig.
Han måste ha vetat (om än kanske inte reflekterat över konsekvensen?) att rätten till fibern låg och flöt.
Men de kan fortfarande inte ta betalt för en installation (grävare, blåsare, asfalt m.m.). Så även om det skulle vara uppbyggt på maffia-sättet du skrev så är det en engångskostnad. På vårt stadsnät kan man ”pausa” om man inte vill använda sin fiber. Då försvinner nätavgiften men det kostar 1295kr att ”återuppta” driften. Min installationskostnad var ungefär samma som TS men den har inget med drift att göra utan enbart för installation.
Inte kan ha, har rätt - utifrån dom två antaganden jag presenterat.Fairlane skrev:
Ja jag skulle stämma direkt i det här fallet. Fibetbolaget vill inte diskutera utan agera så ska man sätta emot med samma medel.
Första steget i en stämning är att skicka ett väldigt arg brev som säger sig jag stämmer dom och jag ger dom xx dagar på sig att svara. Låt säga en vecka.
Fiberbolaget eskalerade detta sjävla genom att egenmäktigt stänga av anslutningen.
Det gäller att få fiberbolaget att inse sitt misstag snabbt.