Tack, jag trodde att den beräknades så att den motsvarade en nettodaglön, men så är det tydligen inte.Violina skrev:
Tack!
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 245 inlägg
Skulle tro (utan att ha undersökt saken) att man även schablonmässigt tar bort boendekostnad. Så utifrån bruttolönen räknar man bort en tredjedel skatt och en tredjedel boendekostnad och tar den sista tredjedelen som dagsbot. Typ.harry73 skrev:
En vägförening har normalt inget att göra med träd som växer utanför vägområdet.jade_wys38 skrev:
Där blev mycket bränsle av dom trädenRedaktionen skrev:
En gång i tiden var det dödsstraff för att ha fällt en ek. Dessa tillhörde kungen och användes för att bygga krigsfartyg, så en miljon är kanske billigt...
Jag erkänner villigt att jag har syndat, då jag kom in i tråden nu. Jag har läst merparten av inläggen, men inte alla, men jag såg inget som berörde denna del:
Att skadeståndet skall hålla den drabbade skadeslös, genom att typiskt ersätta det förlorade värdet, dvs det minskade värdet på fastigheten anser jag vara rimligt i de flesta fall.
Men, i det här fallet så kan ju åtgärden mycket väl inneburit att grannens fastighet ökade i värde (pga utsikten) mer än vad den drabbades minskade. Då faller ju hela samtycket och äganderätten om man på det viset kan köpa sig till en bättre situation.
Ja, det ska generellt regleras i straffet, inte skadeståndet.
Men jag anser det närmast oskäligt att skadeståndet inte baserar sig på en kombination av den skada som gjorts och den vinst som någon dragit av det när det är lägen som detta där man inte kan återställa skadan med en likvärdig lösning som tidigare utan istället helt måste förlita sig på en ekonomisk kompensation.
Låt säga att det varit ett plank som grannen hade sågat ned. Då hade ju skadeståndet varit baserat på att återställa det, vilket både hade lett till att den drabbade blivit skadeslös samt att gärningsmannen blivit av med den vinst som den gjort redan i skadeståndsprocessen när åtgärden återställts.
Därefter kan det egenmäktiga förfarandet etc. få en straffrättslig prövning vid behov för den avskräckande aspekten.
Att skadeståndet skall hålla den drabbade skadeslös, genom att typiskt ersätta det förlorade värdet, dvs det minskade värdet på fastigheten anser jag vara rimligt i de flesta fall.
Men, i det här fallet så kan ju åtgärden mycket väl inneburit att grannens fastighet ökade i värde (pga utsikten) mer än vad den drabbades minskade. Då faller ju hela samtycket och äganderätten om man på det viset kan köpa sig till en bättre situation.
Ja, det ska generellt regleras i straffet, inte skadeståndet.
Men jag anser det närmast oskäligt att skadeståndet inte baserar sig på en kombination av den skada som gjorts och den vinst som någon dragit av det när det är lägen som detta där man inte kan återställa skadan med en likvärdig lösning som tidigare utan istället helt måste förlita sig på en ekonomisk kompensation.
Låt säga att det varit ett plank som grannen hade sågat ned. Då hade ju skadeståndet varit baserat på att återställa det, vilket både hade lett till att den drabbade blivit skadeslös samt att gärningsmannen blivit av med den vinst som den gjort redan i skadeståndsprocessen när åtgärden återställts.
Därefter kan det egenmäktiga förfarandet etc. få en straffrättslig prövning vid behov för den avskräckande aspekten.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 210 inlägg
Njae. Så fungerar inte svensk rätt i praktiken. Det finns alltid ett (låt oss kalla det) "minimiskadestånd", dvs vad man generellt anser att en sak är värd, osett vad det aktuella föremålet faktiskt skulle vara värt.Dowser4711 skrev:
Om du bränner upp grannens bil så kommer vederbörande alltid att få en ersättning som vida överstiger värdet om det nu skulle vara så lågt att det är noll, eller negativt. (T ex rent skrot som man skulle behöva frakta bort. Jag har inte hängt med i om man får någon skrotpremie idag...) Så i det fallet så kan jag nästan lova att grannen kan "byta upp sig" med pengarna från skadeståndet. Kanske inte till en fungerande bil, men ändå ett fall framåt.
Nu kan man tänka sig att grannfastigheten ändå ökar mer i värde, och det är därför vi som sagt har straffrätten. Och den trädde ju in i Halmstadsfallet.
Att det sedan nästan alltid kan finnas folk som kan "komma undan" rättsväsendet oavsett om vi talar straffrätt eller civilrätt, det är något man tyvärr får lära sig att leva med i en demokratisk rättsstat. Går inte att komma undan.
När det gäller hundraåriga ekar och andra träd så är det omöjligt eller svårt att ersätta dem samtidigt som de kan ha ett mycket högt värde för ägaren. Då är det en ren oförskämdhet för från rättsväsendets sida att bara medge en struntersättning. Kan de omöjligen tänka sig att höja skadestånden så får de väl se till att i stället utdöma så stränga straff (t.ex. minst ett års fängelse OCH mycket höga böter) för utförande eller anstiftan till detta nesliga brott så att det blir avskräckande.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 210 inlägg
Bara ett år!!! Det är ju TRÄDMORD vi talar om!!! Då måste det ju röra sig om 10 år; 14 år vid försvårande omständigheter, eller livstid. Tom livstid som normalstraffet om vi skall följa rådande trender.F FGLIN skrev:
Nej, vi har ju redan avhandlat det här 100 gånger, och vi kommer inte att komma så värst mycket längre. Som sagt: Jag förstår inte trädmänniskor, och har förlikat mig med tanken att jag inte kommer att göra det...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 245 inlägg
Det handlar inte så mycket om att tycka att det inte funkar som att ha en annan uppfattning om hur brott ska viktas sinsemellan. När straffen för även mer än ringa våldsbrott mot person ofta har straff som räknas i månader snarare än år och därtill ofta löses med annat än fängelse så ser vissa av oss det som oproportionerligt med långa och/eller hårda straff för denna typ av brott.
Visst kan man tycka att all brottslighet borde bestraffas hårdare också, men man har en viss bevisbörda för att övertyga om att det är bra och positivt på totalen.
Och det säger jag utifrån positionen att jag tror på straff, och ibland också väldigt hårda sådana. Men bara ibland.
Visst kan man tycka att all brottslighet borde bestraffas hårdare också, men man har en viss bevisbörda för att övertyga om att det är bra och positivt på totalen.
Och det säger jag utifrån positionen att jag tror på straff, och ibland också väldigt hårda sådana. Men bara ibland.
Kanske kunde varit lite tydligare... Mitt inlägg ovan var inte en reaktion på inlägget innan, utan kom till efter att jag läst rätt många inlägg i tråden (och andra trådar) som kan sammanfattas med "det funkar så här, det går absolut inte att ändra på". Ja, visst har vi lagar och regler som talar om hur saker och ting funkar NU, men det hindrar ju inte att man uttrycker sin önskan om att det skulle kunna funka på något annat sätt. Det kan bli rätt givande och trevliga diskussioner av det, om man låter det hända.
