- Status
Att räkna gymnasiet blir lite knasigt då det i princip är obligatoriskt. Men visst, låt oss räkna det. Då blir det så här:N Nils82 skrev:
Elektriker: 3 år yrkeslinje. Det kunde varit två som det var förut men vänstern drev igenom att alla ska få högskolekompetens och förlängde därmed utbildningen. Praktik (enligt dig) 4-6 år på jobbet innan man når full effektivitet. Därefter karriärbyte på ett eller annat sätt (chef eller vidareutbildning).
Ingenjör: 3 år teoretisk linje (NV i praktiken, eller vad det nu heter idag). Studietempo som inte någonstans är jämförbart med yrkesutbildningarna. Därefter 3-4,5 år på teknisk högskola (högskole- resp civilingenjör). Därefter kan man börja med praktiken som du pratar om. Det är inte så att ingenjören heller är fullt effektiv direkt ut från utbildningen utan har motsvarande praktikperiod som elektrikern, minst.
Notera också att man försörjer sig själv genom högskoleutbildningen. Under gymnasiet är föräldrarna fortfarande försörjningsskyldiga under 2/3 (normalt). Detta innebär att de flesta går ut med stora lån. För att kompensera för att elektrikern under tiden tjänat pengar så behöver man kliva in på en högre lön. Det tar också ett ganska bra tag att betala tillbaka detta. För ingenjörerna får man i alla fall tillbaka pengarna. Detta är inte sant för många andra akademiska yrken, bästa exemplet är lärare där alla varianterna betalar sig sämre än att bara läsa ett yrkesprogram på gymnasiet.
Apropå att det inte finns tillräckligt med hantverkare så tror jag att det beror på multipla faktorer. Dels anses arbetet inte "fint" av någon anledning, dels har man lyckats inbilla stora grupper i samhället att de måste läsa vidare när man kanske inte borde. Dessa som läser vidare går sedan ut med en rätt meningslös akademisk examen efter många år och stora skulder och får sen inte ens jobb. Exempel på detta är ett stort antal humanistiska utbildningar men även vissa samhällsvetenskapliga.
Det finns också andra faktorer i lönesättningen som man måste väga in. Många ingenjörer, jurister, sjuksköterskor och läkare jobbar rätt mycket för att få upp sin lön. Det är oftast inte frågan om några 40-timmarsveckor i början av karriären. För ingenjörer och jurister är det dessutom vanligt att man inte får någon övertidsersättning. Pressen i arbetet skiljer sig också rätt väsentligt. Att utsätta sig för den kräver lite ersättning, annars kan man lika gärna jobba med något annat. Troligen finns det annat som motiverar många som har en akademisk utbildning än rena pengar (så är det definitivt för mig) men det fungerar bara till en viss gräns. Blir lönespridningen för liten kommer färre att utsätta sig för den pressen det innebär att t.ex. arbeta som sjuksköterska (vilket ändå är en förlustaffär).
För min egen del så har jag enligt saco gjort det ekonomiskt mest gynnsamma valet, i snitt. Så jag är nöjd. https://www.saco.se/vara-fragor/lon-och-livslon/livsloner-for-olika-utbildningar/
richardtenggren
Ingen-gör
· Norrlandet
· 6 615 inlägg
richardtenggren
Ingen-gör
- Norrlandet
- 6 615 inlägg
Jag fick iaf plugga 5 år för min, men det beror på om man är gubbe eller inte 
Högskolereformen skedde 07, vilket var en anpassning till Bolognaprocessen(?).
Så att säga en Bachelor och en Master motsvarar idag en Civilingenjörsexamen(kom ihåg att inte direktöversatta detta ).
Nu blev det lite OT, men gillar att man glömmer att vi ingenjörer också behövde läsa de där tre åren på gymnasiet, om de är jämförbara är upp till var och en
Högskolereformen skedde 07, vilket var en anpassning till Bolognaprocessen(?).
Så att säga en Bachelor och en Master motsvarar idag en Civilingenjörsexamen(kom ihåg att inte direktöversatta detta
).Nu blev det lite OT, men gillar att man glömmer att vi ingenjörer också behövde läsa de där tre åren på gymnasiet, om de är jämförbara är upp till var och en
Civilingenjörsutbildningarna är 5 år sen många år tillbaka.tommib skrev:
Sedärja. Det var länge sedan jag kollade tydligen. Glömde bort det där med Bologna (eller förträngde möjligen).
En elektriker som enbart gått gymnasiet får inte driva egen firma utan måste jobba under nån ansvarig som också ska ha betalt. Tror för övrigt inte att ingenjörer eller sjuksköterskor jobbar fler timmar än många hantverkare eller andra med låg utbildning gör. Stora firmor som följer reglerna stupar ju på regelverket angående arbetstid veckovila och dylikt men på mindre firmor jobbas det hur mycket man vill.
Nej, men hur många ingenjörer startar eget direkt efter gymnasiet? Det var inte heller det vi pratade om utan längden på utbildningen för de olika grupperna.
Arbetstiden för elektriker kan jag inte uttala mig om. Inom ex.vis juristbranschen jobbar man mycket och utan övertidskompensation. Samma för många civ.ing jag känner. Inom vården, som jag känner till väl, jobbas det väldigt mycket övertid, med usel ersättning.
Arbetstiden för elektriker kan jag inte uttala mig om. Inom ex.vis juristbranschen jobbar man mycket och utan övertidskompensation. Samma för många civ.ing jag känner. Inom vården, som jag känner till väl, jobbas det väldigt mycket övertid, med usel ersättning.
Har ingen koll på hur många ingenjörer som startar eget men det har en viss betydelse för debiteringen mot kund om man kan gå 3 år i gymnasiet och starta elfirma eller om man behöver mera studier för att lagligt kunna driva en elfirma. Även inom vården har dom väl arbetstids regler att följa även om läkarna fuskar genom att jobba åt olika firmor annars brukar det vara nånstans vid 200 timmar det krävs dispens och max runt 350 tim övertid har jag för mig.
Vi har inom vården massa sätt att runda reglerna för dygnsvila. Övertid är det ofta lite marigare med men även där finns det avarter. Oftast är det inte frivilligt...S smurfen72 skrev:
Ingen har någonsin påstått att man kan starta elfirma efter gymnasiet.
Det är en väldigt hög lön jämfört med studiebidraget som man får när man pluggar.U Uffe A skrev:
Det är individuellt. Man får det bara om man tar ett visst antal poäng per termin (kommer inte ihåg exakt hur mycket, men i ligan 50-75%) så om man inte klarar sina tentor blir det inga pengar. Samma gäller lånet. Du har inte heller någon sjukförsäkring om du drabbas av något som gör att du behöver vara borta från studierna (till skillnad från anställda). Att vara student är betydligt mer osäkert än att jobba. De andra "bidragen" du refererar till vet jag inte något om. Bostadsbidrag var aldrig aktuellt för mig när jag pluggade, jag tjänade för mycket eftersom jag jobbade på somrarna.E elmont skrev:
Det är svindyrt på universitet/högskola om man ska betala själv, tack vare skatter så slipper vi det i Sverige.
Faktum kvarstår dock att det inte alls är en särskilt dålig deal ekonomiskt att bara skita i studier och börja jobba efter gymnasiet. Ja, det finns vissa grupper som tjänar mer men då får man oftast jobba rätt hårt för det. Det finns grupper som tjänar betydligt mindre trots att de jobbar hårt (ssk exempelvis). När man slutar belöna ansträngning så kommer folk att sluta anstränga sig.
Nu har jag tre barn som utnyttjat möjligheten att studera på högskolan och klarat av sina studier. Deras begåvningsnivå är väl rätt "normal" och jag är övertygad om att alla "normalbegåvade" klarar av studierna bara dom har en viss motivation. Alla tre har nästan oförskämt bra betalt bara för att "vanliga och outbildade" knegare betalar sina skatter. Hade inte dom "vanliga" lönearbetarna betalat deras skolgång hade dom knappast fått den fina och gratis utbildning dom fick. Bidrag är väl även den av samhället betalda undervisningen som i vissa länder kostar mycket stora pengar.
Ingen kan väl påstå att dom som studerar på högskolenivå betalar sina studier själv.
Ingen kan väl påstå att dom som studerar på högskolenivå betalar sina studier själv.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 23 334 inlägg
Jodå. Hade inte studier varit gratis hade det krävts betydligt högre löner efter avslutade studier för att locka studenterna. Nu har vi istället generellt sett väldigt små löneskillnader mellan akademiker och andra.E elmont skrev:
Sen finns det förstås akademiska utbildningar som nationalekonomiskt alls inte lönar sig, men på det stora hela kan man mycket väl påstå att kostnaden för högre studier bärs av de studerande själv – även om det delvis är dolt.
Jag kan ju garantera att den av mina barn som arbetar som IT arkitekt och har ohemult bra betalt inte har lagt ner mer "arbete" och pengar på sin utbildning än sina syskon. MEN alldeles som med hantverkare råder det en viss brist och därav en högre lön, men det kanske bara är hos högre studerade som det är OK med höga löner pga för lita folk med "rätt" utbildning.