Fakturering från elektriker

[Nötegårdsgubben]

What!? Hur betalar en högskolestudent/akademiker för sin utbildning menar du? Genom dålig lön i sitt yrke, eller vad?

Nej, genom en produktivitetsökning som i sin tur ger högre skatteintäkter. Denna produktivitetsökning syns dock inte fullt ut direkt på akademikerns lön, just eftersom att vi har relativt sammanpressade löner pga. att staten står för så mycket.

 

[richardtenggren]

Då vi halkat in på CSN, så ligger det till så här:

Första året är kravet 36/60
Resterande år 45/60

Det svåra är att inte tjäna för bra på sommaren, gäller att få första lönen i Juni, då CSN har brytdatum i månadsskiftet för nästa termin.

Bidraget funkar bara om man bor hemma, bor man på annan ort får man jobba eller föräldrar/lån/cash osv.
Tror lån+bidrag låg på ca 11 kkr mitt sista år.

Sen kan man diskutera svårighetsgraderna mellan olika utbildningar

 

[elmont]

Men ingen pratar om vad utbildningen kostar och som dom arbetande skattebetalarna solidariskt betalar och det oavsett om den skolade i framtiden kommer att betala nått i skatt eller ej

 

[Nils82]

Nej, genom en produktivitetsökning som i sin tur ger högre skatteintäkter. Denna produktivitetsökning syns dock inte fullt ut direkt på akademikerns lön, just eftersom att vi har relativt sammanpressade löner pga. att staten står för så mycket.

Jag är en sketen snickare, därav fattar jag inte ett smack av vad du menar!

 

[Nyfniken]

Jag är en sketen snickare, därav fattar jag inte ett smack av vad du menar!

En civilingenjör bidrar till att landet som helhet producerar mer. Ofta kan resultatet av en ingenjörs arbete sätta ett helt batteri av människor i arbete.

Den största delen av den förtjänsten är dock inget som hamnar i ingenjörens lönekuvert utan i statskassan.

 

[elmont]

Hur man bidrar är lika olika oberoende av vilken utbildning man har. Jag känner en civilingenjör i grannbyn som är knapp 40 år gammal som inte jobbat på nästan 5 år och troligen inte kommer i arbete under överskådlig tid. Han har gått in i någon vägg, vad det innebär vet jag inte riktigt för i min generation fans det ingen vägg att gå in i. Som tur är så satte han undan lite pengar på den tiden han kunde lyfta lön, för att fylla ut sjukkassans ersättning. för nått måste han ju leva av när han är ute och jagar o fiskar.

 

[mr_bygg]

Hur man bidrar är lika olika oberoende av vilken utbildning man har. Jag känner en civilingenjör i grannbyn som är knapp 40 år gammal som inte jobbat på nästan 5 år och troligen inte kommer i arbete under överskådlig tid. Han har gått in i någon vägg, vad det innebär vet jag inte riktigt för i min generation fans det ingen vägg att gå in i. Som tur är så satte han undan lite pengar på den tiden han kunde lyfta lön, för att fylla ut sjukkassans ersättning. för nått måste han ju leva av när han är ute och jagar o fiskar.

Självklart är det inte beroende av utbildning hur mycket man bidrar men eftergymnasial utbildning har varit och är en viktig del i det stora perspektivet för Sveriges produktivitet.

När det gäller begreppet "gå in i väggen" så är du inte ensam om att inte förstå vad det innebär utan det finns en stor okunskap kring vad man vanligtvis kallar utbrändhet eller utmattningssyndrom men det finns massor med information att hitta om man söker på nätet.

 

[Nötegårdsgubben]

Jag är en sketen snickare, därav fattar jag inte ett smack av vad du menar!

Tråkig självbild du har, jag känner nog så kloka snickare. I övrigt tror jag att @Nyfniken förklarade ungefär vad jag menade bättre än jag.

 

[Nyfniken]

Hur man bidrar är lika olika oberoende av vilken utbildning man har.

Du har rätt. Jag var otydlig. En civilingenjörsexamen är ingen garanti för att göra stor samhällsnytta. Det finns det gott om exempel på.

Man skulle kunna jämföra det med funktionerna på ett företag. Det kanske är stjärnsäljaren som genererar de stora affärerna och ligger bakom företagets framgångar. Lönekontoret eller reklamationsavdelningen bidrar inte på samma sätt till framgångarna men är likväl lika nödvändiga för att få det hela att gå runt.

 

[Mikael_L]

Du har rätt. Jag var otydlig. En civilingenjörsexamen är ingen garanti för att göra stor samhällsnytta. Det finns det gott om exempel på.

Man skulle kunna jämföra det med funktionerna på ett företag. Det kanske är stjärnsäljaren som genererar de stora affärerna och ligger bakom företagets framgångar. Lönekontoret eller reklamationsavdelningen bidrar inte på samma sätt till framgångarna men är likväl lika nödvändiga för att få det hela att gå runt.

Visst kan man säga att stjärnsäljaren är viktig, eller viktigast. Men både företaget likväl som ett land är en kedja som måste fungera hela vägen.
Om säljaren får in fina kontrakt, men sen håller inte utvecklingsavdelningen kvalitén, eller förnyar och förbättrar produkterna tillräckligt, eller att fabriken inte klarar kvalitén, eller att man strular med leveranser osv osv.
Då kommer snart stjärnsäljaren ändå inte kunna få till några guldkantade kontrakt.

Nu tror jag inte att du ansåg något annat, detta inlägg var bara för att visa på att även om duktiga civilingenjörer är viktiga för landet så är även duktiga sketna snickare viktiga. Annars är det ingen som bygger fabrikerna där ingenjörens fina konstruktioner kan produktifieras.

Men nu råkade även detta inlägg bli ett som visade på att ingenjörens jobb kan generera fler arbeten i underliggande värdekedja.


Det är dock dåligt att tappa en del av kedjan till annat land. Jag tycker det är tråkigt förstås, men på sikt skadligt att fler och fler företag lägger ut sin utvecklingsverksamhet i andra billigare länder (främst Indien just nu, Kina på gång), då tappas inte bara just de ingenjörsjobben, utan även hela värdekedjan efter.

Lika dåligt är det för länder som Estland, Polen m.fl, som har en relativt stor del av sina hantverkare jobbande i andra länder, som Sverige. De missar ju också både värdekedjor och egen växande ekonomi. Utan dessa arbetare bidrar till Sveriges växande ekonomi istället, och värdekedjor här.

 

[lars_stefan_axelsson]

Och hur mycket behöver man jobba för studiebidraget och alla andra "bidrag" man har för sin utbildning. Vad kostar ett år på högskola om man skulle betala själv.

Tja, på Chalmers så är man normerad efter en 50-timmars arbetsvecka. Tio månader om året i fem år. Men det är som sagt få som klarar utbildningen till civ.ing. på fem år, utan man tar i snitt 5 1/2 år på sig. (Motsvarande universitetsutbildning kan inte riktigt mäta sig, den är enklare. Ja, detta påstående leder ofelbar till en massa kommentarer, men faktum kvarstår.)

Kostnaden kan räknas på lite olika sätt. När staten betalar så kostar en civ.ing. i runda slängar 440000 över fem år. (En läkare kostar mer än det dubbla. Teater och dans skall vi bara inte tala om. De är riktigt dyra. De kostar i storleksordningen som en civ.ing per år. Men få studenter, så låg totalkostnad.).

Om du skall betala själv så kostade det 635000 totalt för en civ.ing. på KTH för några år sedan. (Det får utomeuropeiska studenter som bekant numera).

Nu är naturligtvis arbetsuppgifterna för en elektriker och en civilingenjör (ja, jag har arbetat som båda) så olika att de är svåra att jämföra i övrigt. Men generellt så bör ersättningen för en civilingenjör eller motsvarande vara högre än för en elektriker. Av en massa olika skäl. Eller sagt på annat sätt.

Om den inte är det, så är något fel. Och det kan det naturligtvis vara. Samhället och ekonomin går fel titt som tätt.

 

[lars_stefan_axelsson]

Det är dock dåligt att tappa en del av kedjan till annat land. Jag tycker det är tråkigt förstås, men på sikt skadligt att fler och fler företag lägger ut sin utvecklingsverksamhet i andra billigare länder (främst Indien just nu, Kina på gång), då tappas inte bara just de ingenjörsjobben, utan även hela värdekedjan efter.

Ja, detta är katastrofalt på sikt. Om man inte har "toppen" kvar. Så förpassas man med automatik och snabbhet ner till lägsta pinnhålet. Det är nämligen i toppen av värdekedjan som värdet samlas. (På gott och ont). Jämför textilindustrin i Boråstrakten, som idag tjänar mer pengar än innan teko-krisen. Men utan någon större massproduktion. Man har istället siktat in sig på höga värden i kunskapsintensiva textilier typ krockkuddar osv. med höga marginaler, färre konkurrenter och lägre produktionskrav. Samma med stålindustrin, som svarade på växande konkurrens med specialstål osv.

Samtidigt så kan man inte ha en bra topp utan en botten (bredd) att stå på. Men generellt så klarar man sig bättre med en smalare bas, än utan topp. Även om idealet naturligtvis är en bastant och stadig pyramid.

 

[Nils82]

Tråkig självbild du har, jag känner nog så kloka snickare. I övrigt tror jag att @Nyfniken förklarade ungefär vad jag menade bättre än jag.

Slutsats: Akademiker betalar inte för sin utbildning.

 

[Mikael_L]

Slutsats: Akademiker betalar inte för sin utbildning.

Inte mer än för sitt eget uppehälle under utbildningstiden (de åren i sitt liv tjänar hantverkaren pengar istället, kanske sämre betald lärlingstid men ändock pengar , tar inga CSN-lån).
Man kan säga att akademikerna inte betalar för sin utbildning, utan lånar till den.

Helt korrekt sagt är att de lånar till sina levnadsomkostnader under utbildningen.


Men utbildningen i sig självt betalas utav skattemedel. Och staten räknar nog kallt med att få tillbaka utbildningskostnaderna i form av framtida exportintäkter från produkter som de utbildade har varit med och tagit fram.
Just nu är t.ex. Svensk dataspelsindustri framgångsrik, dit går många mjukvaruingenjörer och datadesigners och lite annat löst folk.

 

[Kane]

Nej, utbildningen i sig är som skrivet gratis. Men livsinkomsten kan bli sämre beroende på utbildning jämfört med att starta sin yrkeskarriär när man är 19 år.
En av många artiklar här, http://www.gp.se/nyheter/ekonomi/utbildning-kan-bli-förlustaffär-1.3885305