[
nej du har inte citerat mig korrekt. Den som är intresserad kan
skrolla tillbaka till mitt inlägg.
Mina kommentarer i den här tråden var ett försök från min sida att hjälpa
till att besvara trådskaparens fråga om artikeln i DI. Alltså: "Finns det en
risk att reformen som beskrivs i artikeln (eller liknande) kommer att
genomföras?"
För att få svar på frågan kan man först se på motiven. I bloggen som
jag länkade till (och i artiklar som den länkar) påpekas det att
huslån faktiskt utgör en stor risk för bankerna vid olika kriser. Jag
hajade till lite när jag läste det. Normalt tänker man ju på lån med
fastigheter som bombsäkra--de garanteras ju både av låntagarens
inkomst och av fastighetens värde. Men vid en mer omfattande kris
faller alla fastigheter i värde och i det läget finns ingen som är
villig att köpa.
Hur ömtåligt systemet är beror ju av hur stora lån folk har--i
förhållande till fastighetens värde och till inkomsten. Ju större lån,
desto större risker. Om du påpekar att en regeländring kan få
katastrofala följder är det förstås ett argument för försiktighet. Men
det är samtidigt ett argument för motsatsen: Dagens system är alltför
ömtåligt, vi måste sträva efter en mer återhållsam utlåning.
Idag har bara en mindre andel av låntagarna lån på mer än 70-80%
fastighetens värde, men det verkar som att tendensen är mot en större
andel. Ju större andel, desto ömtåligare system.
Det som diskuteras är metoder att bedöma risker för olika lån (från
bankens synvinkel, förstås). Då jag läser texterna får jag intrycket
av att det inte handlar om politiker som vill visa handlingskraft utan
om proffs som letar efter vettiga beräkningsmodeller. Det verkar som
att reformerna har ett visst stöd och att det mycket väl kan hända att
de genomförs. Däremot är det svårt att avgöra vilken effekten blir på
bolån i Sverige.
DIs artikel pratar om topplån och bottenlån. Idag har topplån och
bottenlån ofta samma ränta, men topplånet amorteras. En tolkning är
att förändringen bara innebär att en del av lånet måste amorteras. Sen
är det ju troligt att reglerna bara gäller nya lån.
Hej TomtenHusByggarTomten skrev:
nej du har inte citerat mig korrekt. Den som är intresserad kan
skrolla tillbaka till mitt inlägg.
Mina kommentarer i den här tråden var ett försök från min sida att hjälpa
till att besvara trådskaparens fråga om artikeln i DI. Alltså: "Finns det en
risk att reformen som beskrivs i artikeln (eller liknande) kommer att
genomföras?"
För att få svar på frågan kan man först se på motiven. I bloggen som
jag länkade till (och i artiklar som den länkar) påpekas det att
huslån faktiskt utgör en stor risk för bankerna vid olika kriser. Jag
hajade till lite när jag läste det. Normalt tänker man ju på lån med
fastigheter som bombsäkra--de garanteras ju både av låntagarens
inkomst och av fastighetens värde. Men vid en mer omfattande kris
faller alla fastigheter i värde och i det läget finns ingen som är
villig att köpa.
Hur ömtåligt systemet är beror ju av hur stora lån folk har--i
förhållande till fastighetens värde och till inkomsten. Ju större lån,
desto större risker. Om du påpekar att en regeländring kan få
katastrofala följder är det förstås ett argument för försiktighet. Men
det är samtidigt ett argument för motsatsen: Dagens system är alltför
ömtåligt, vi måste sträva efter en mer återhållsam utlåning.
Idag har bara en mindre andel av låntagarna lån på mer än 70-80%
fastighetens värde, men det verkar som att tendensen är mot en större
andel. Ju större andel, desto ömtåligare system.
Det som diskuteras är metoder att bedöma risker för olika lån (från
bankens synvinkel, förstås). Då jag läser texterna får jag intrycket
av att det inte handlar om politiker som vill visa handlingskraft utan
om proffs som letar efter vettiga beräkningsmodeller. Det verkar som
att reformerna har ett visst stöd och att det mycket väl kan hända att
de genomförs. Däremot är det svårt att avgöra vilken effekten blir på
bolån i Sverige.
DIs artikel pratar om topplån och bottenlån. Idag har topplån och
bottenlån ofta samma ränta, men topplånet amorteras. En tolkning är
att förändringen bara innebär att en del av lånet måste amorteras. Sen
är det ju troligt att reglerna bara gäller nya lån.
Felciterad?lurk12345 skrev:
"Det aktuella förslaget gäller enbart mindre kreditinstitut som använder så kallad schablonmetod för att beräkna sin finansiella stabilitet, men enligt Bankföreningen öppnar det för en liknande reglering av alla bolån.
Svenska remissinstanser har slagit bakut, enligt Uldis Cerps, avdelningschef på FI.
"Motståndet är stort mot det här förslaget", säger han.
Samtidigt ger han lugnande besked till svenska bolåntagare. Ärendet, som i oktober hotar att bli ett färdigt förslag till ett så kallat direktiv i EU-kommissionen, kommer inte att bli verklighet.
Det är inte särskilt väl underbyggt eller genomtänkt och eftersom EU-kommissionen byts ut mot slutet av året hamnar det sannolikt i papperskorgen, bedömer han."
DI - Förslaget kommer inte bli av
Det är numera Dagens Industri i ett nötskal. Uppgifterna om att det enbart gäller mindre kreditinstitut som som använder en schablon-metod och att det därmed inte är aktuellt för svenska bolåneinstitut publicerades i pappersupplagan.
Men på nätet valde Dagens Industri att utelämna dessa uppgifter i jakten på annonsintäkter, som numera nästan uteslutande är inriktat på att försöka skrämma läsarna. Sveriges svar från FI och Riksbankens svar på EU-förslaget har funnits tillgängligt sedan 7 september på Finansinspektionens hemsida och förslaget givetvis under ännu längre tid.
Svenska remissinstanser har slagit bakut, enligt Uldis Cerps, avdelningschef på FI.
"Motståndet är stort mot det här förslaget", säger han.
Samtidigt ger han lugnande besked till svenska bolåntagare. Ärendet, som i oktober hotar att bli ett färdigt förslag till ett så kallat direktiv i EU-kommissionen, kommer inte att bli verklighet.
Det är inte särskilt väl underbyggt eller genomtänkt och eftersom EU-kommissionen byts ut mot slutet av året hamnar det sannolikt i papperskorgen, bedömer han."
DI - Förslaget kommer inte bli av
Det är numera Dagens Industri i ett nötskal. Uppgifterna om att det enbart gäller mindre kreditinstitut som som använder en schablon-metod och att det därmed inte är aktuellt för svenska bolåneinstitut publicerades i pappersupplagan.
Men på nätet valde Dagens Industri att utelämna dessa uppgifter i jakten på annonsintäkter, som numera nästan uteslutande är inriktat på att försöka skrämma läsarna. Sveriges svar från FI och Riksbankens svar på EU-förslaget har funnits tillgängligt sedan 7 september på Finansinspektionens hemsida och förslaget givetvis under ännu längre tid.
HusByggarTomten skrev:
Citer mig själv då..