Det gör jag inte, och jag tror inte modellen kommer ligga kvar, men om man lyckas nolla sin effektavgift och köper all el vid lågpris kanske man faktiskt kan gå plus, vilket aldrig varit fallet när jag sett uträkningar baserat på bara elpris.C cpalm skrev:
Du kommer inte kunna nolla effektavgiften om du inte sluta är köpa el. Så fort du förbrukar någon el du köper in så kommer du få en effektavgift. Du kan du ändå gå plus, jämför med innan effektavgiften infördes, genom att andra avgifter sänkts. Om de sänkts mer än vad du ska betala i effektavgift så är du en vinnare, jämför med tidigare.A ajn82 skrev:
Alla nätbolag har sina egna villkor, vissa kör dygnet runt årets alla dagar. Vissa kör morgon till kväll men räknar ej natten, vad som är morgon och kväll varierar. Vissa räknar halv effekt på natten…Fairlane skrev:
Så om de som vårt nätbolag räknar 7-21 som tillämpbar för effekttariff och vi enbart köper utanför de tiderna så näst intill nollar vi.
Mina egna parametrar för de senaste 12 månaderna är:A ajn82 skrev:
Total effektavgift (om nuvarande prislista hade gällt): 3 887 kr (59,25 kr/kW)
Max dagsförbrukning höglasttid: 103 kWh
Med verkningsgrad på 90% och utnyttjad SoC 60% skulle jag behöva ett 190 kWh batteri(?)
Pris installerat cirkus 2 Mkr om jag fattat det rätt? (Hur mycket bidrag kan man få?)
Men pressar man batterierna de riktigt kalla dagarna och/eller accepterar att batteriet inte räcker alla månader, säg 150 kWh á 1,5 Mkr.
Delat med 3 887 kr = 386 års återbetalningstid.
Då har jag givetvis enbart tagit hänsyn till effektavgiften och inte att elpriset är lägre nattetid.
Men även om jag så skulle få elen gratis blir det typ 40-50 års återbetalningstid.
😢
Redigerat:
Det var ett svar på det här inlägget, som verkar ha 0 kr / kWh nattid, vilket verkar vara en ovanlig modell, därav min skepsis till att den kommer vara långvarig.
https://www.byggahus.se/forum/threa...r-det-slagit-mot-kunderna.568676/post-6549518
Samtidigt så finns det vissa forummedlemmar som menar att framtiden för elproduktion är sol- och vindkraft kombinerat med batterier för prisarbitrage, jag ställer mig skeptisk och tror mer på din verklighet.C cpalm skrev:
Redigerat:
Ah, missade det.A ajn82 skrev:
Det är jag medveten om.Kvackatore skrev:
Ja då klarar man sig, men jag skulle tro att det är väldigt ovanligt. Missade dock att inlägget som ajn82 svarade på.
Tvärtom är det vanligare, Vattenfall och Elon tar inte ut under natten. Ellevio tar 50% natten. Tillsammans står de för över 50% av anslutna kunder i Sverige.A ajn82 skrev:
Det är elen du aldrig behöver köpa som besparingen ligger i, alltså behöver du solceller. Har du solceller är batterier en mycket bra investering. Har du inga solceller är den ganska dålig.C cpalm skrev:
Ja du skrev det i #555, men skall man vara ärlig så var det inte alls så det framstod i ditt ursprungliga argument för batterier i #551.
Jag tror dock fortfarande du är fel ute. Den avgörande skillnaden mellan ditt och mitt scenario är rimligtvis att jag behöver min el på vintermånaderna, medan du uppenbarligen har ett mer jämnt behov över året.
Det gör att jag måste "överdimensionera" min anläggning kraftigt, vilket totalt sabbar min kalkyl, både vad gäller batterier och solpaneler.
Om vi för skojs skull slänger in solceller i leken så producerar de (rätta mig om jag har fel) i snitt under ca. 1,5 soltimmar per dygn i Januari. Bara där inser man att batteriet måste försörja huset de övriga 10,5 timmarna av högpristiden för att slippa undan effektavgift. Dvs. jag har fortfarande ett lagringsbehov på 90 kWh de kallaste dagarna, obetydligt mindre än om batteriet stått för hela behovet.
Om vi sen tittar på vad jag kan få i form av gratis el ger solcellerna i Januari ca. 30 Wh per dygn och kW installerad effekt(?) Skall inte ge mig på att försöka hitta det optimala förhållandet här, men säg att jag räknar med att solcellerna skall stå för 50% av energibehovet under högpristid, alltså 50 kWh en kall Januaridag.
Det blir då 50 000/30 = 1,6 MW installerad effekt - en enorm solanläggning med typ 4 000 paneler.
Summa summarum - jag ser inte hur man kan värma huset med solel och batterier annat än i mindre skala (typ litet passivhus) och få det till en rimlig kalkyl.
Citeringen var märklig så jag vet inte vad du menar
Det jag menar är att det är ovanligt att man inte behöver köpa in något el i det tiden effektavgift mäts.
Tillägg: ska man vara noggrann så har inte Vattenfall presenterat sin modell än. Inte EON heller i detalj, men övergripande.
Jag tolkade det som att du menade att det är en ovanlig modell att inte räkna effekttopparna nattetid. Kanske jag misstolkade?
Vattenfall:
”Effektavgiften baseras på genomsnittet av dina fem högsta effekttoppar spridda över en månad, mätt under helgfria vardagar kl. 07–21 under vintersäsongen (november–mars).”
https://www.vattenfalleldistributio...er/effektguiden/fragor-och-svar-effektguiden/
Eon:
”Effektavgiften bygger på den timmen du använder mest effekt varje dag och tas ut under vintern, men inte på natten.”
https://www.eon.se/el/elnat/effekt
Anledningen att jag tog upp effektavgifter först var för att det är vad tråden handla om, sen spåra diskussionen in på lönsamheten med batterier i stort och då fick jag redovisa helheten.C cpalm skrev:
Jag har säkert lika ojämnt behov som dig, med skillnad att du verkar ha större behov. I Januari hade vi en förbrukning på 1500 kWh, i Juli låg den på 250 kWh. Det finns ingen solcellsanläggning som vintertid kan tillgodose en villas behov och fortfarande räkna sig som mikroproducent. Som expemel har våra solceller producerat under 10kWh i år totalt fram till dags datum.C cpalm skrev:
Mycket mindre än så i genomsnitt. En solcellsanläggning producerar likt en sinuskurva vilket speglar soltimmarna i vårt land. Nära 0% Nov-Feb. Nära 100% Maj-Aug och ca 50% därimellan.C cpalm skrev:
Nej, återigen, det är elen du inte behöver köpa som du tjänar pengar på. Det spelar ingen roll om det är i Januari eller Juli (även om förtjänsten är större i Januari pga. högre elpris), Producerar solceller 30 kWh så är det fortfarande 30kWh du inte behöver köpa och betala både elpris, moms, skatt, nätavgifter etc för. Jag skulle snarare råda dig att inte överdimensionera anläggningen eftersom du i dagens läge får så dåligt betalt för överskottet.C cpalm skrev:
Vintertid så kan du köpa på natten och använda på dagen, men du behöver inte ha kapacitet för hela dygnet eller ens hela dagen. Kolla istället hur mycket du förbrukar under t.ex. 7-10 och 16-19 när priserna generellt är som högst och försök motsvara det behovet.
Vad gäller effekttariff, och under förutsättning att det inte mäts nattetid, så behöver du inte ha som målsättning att inte köpa alls under dagen. Batteriet kan istället användas till så kallad peak shaving, du ställer då in att om effekten överstiger låt säga 3kW så går batteriet in och tar resten. Då blir effekttopparna aldrig över det.
Min batterikapacitet är på 40 kWh, solcellerna producerar ca 9000 kWh årligen med 32 paneler. (som max har de producerat 70 kWh på en dag, men ligger oftast runt 50-60 en solig sommardag.) Solpanelerna är från 2019 och dagens paneler har säkert dubbla kapaciteten. Svårt säga vad en motsvarande anläggning skulle kosta idag, gissar på ca 150,000-175,000 kr.C cpalm skrev:
Slutsats
Vintertid köper du elen från nätet på natten och använder på de dyra timmarna dagtid, mellanskillnaden blir din vinst. Du kan också använda den till att kapa effekttoppar utifrån villkoren för ditt nätbolag.
Sommartid lagrar du elen från solcellerna och använder resten av dygnet, vinsten blir elen du inte behöver köpa, även om elen kostar 0 öre/kWh så uppgår nätavgifter och skatt till ca 50 öre/kwh.
Ja, det är inte ovanligt, snarast är det ovanligt med att man räknar topparna på nätter, även om det finns.
Jag menade att det är ovanligt att man inte behöver köpa någon el under den tid effekttoppar mäts.
Där ser man. Den är uppdaterad för en vecka sen, hade missat det. Jag har sett så många utgå ifrån att den modell man hade under testperioden automatiskt skulle bli den modell som sen införs, innan det var bekräftat.
Ja den känner jag till.
Jag har väl tittat på åtminstone 10 olika företags modeller, kanske 15, men givetvis inte alla.