Hej
I en artikel som kom i går (25-01-22) ”Elpriser och -nät under press: ”Det blir utmanande med rättvisa elpriser” i finska tidningen YLE beskrivs samma bakgrund som här i Sverige bakom behovet av effekttariffer”
https://yle.fi/a/7-10091863
– Elnäten är helt enkelt inte utbyggda för dagens behov. Med hjälp av effekttariffen försöker man därför skapa incitament för att få elanvändningen utspridd över en längre tid och undvika belastningsstoppar, säger Eklund.
Senare i artikeln så kan vi läsa; ”För att klara av topparna borde man bygga ut elnätet. Dessutom innebär satsningar på vindkrafts- eller solcellsparker att elnätet inte räcker till. – Då måste vi då bygga ut nätet. Allt sådant kostar, säger Eklund. För ett elbolag blir det här dyrt, i slutänden även för kunderna. Tony Eklund har räknat ut att om han köpte en elbil skulle hälften av överföringskostnaden av den extra el som laddningen drar, gå direkt till staten. Så vinsten för elbolaget skulle inte täcka utbyggnad av elnätet.– Den ökande elanvändningen är en utmaning. Men det är vår uppgift att se till att kunderna får el. Det gör vi hela tiden och vi sköter underhållet av elnätet. Vi har ett vidsträckt ledningsnät på flera hundra kilometer i våra byar. I samband med vädersäkringen av elnätet funderar vi också på den framtida dimensioneringen, säger Eklund.”
”– Vi får inte ta för mycket pengar av kunderna. Den totala mängden pengar vi tar ut av kunderna är begränsad. Frågan är nu hur man ska fördela kostnaderna. Ska den som belastar enheter mest och förorsakar ett utbyggnadsbehov betala mera, eller ska kostnaden fördelas jämnt på alla, frågar sig Eklund. Eklund konkretiserar med ett exempel. Om man vill få el dragen till sin sommarstuga, eller om många skaffar elbil i ett visst bostadsområde och man därför måste förstärka ledningarna. – Ska vi då göra en höja den vanliga grundavgiften som mormor i sin lägenhet betalar, fastän hon inte ändrar sin elförbrukning. Eller har vi en ny komponent, där man tar in pengar av dem som belastar elnätet mer, frågar Eklund.”
I en artikel som kom i går (25-01-22) ”Elpriser och -nät under press: ”Det blir utmanande med rättvisa elpriser” i finska tidningen YLE beskrivs samma bakgrund som här i Sverige bakom behovet av effekttariffer”
https://yle.fi/a/7-10091863
– Elnäten är helt enkelt inte utbyggda för dagens behov. Med hjälp av effekttariffen försöker man därför skapa incitament för att få elanvändningen utspridd över en längre tid och undvika belastningsstoppar, säger Eklund.
Senare i artikeln så kan vi läsa; ”För att klara av topparna borde man bygga ut elnätet. Dessutom innebär satsningar på vindkrafts- eller solcellsparker att elnätet inte räcker till. – Då måste vi då bygga ut nätet. Allt sådant kostar, säger Eklund. För ett elbolag blir det här dyrt, i slutänden även för kunderna. Tony Eklund har räknat ut att om han köpte en elbil skulle hälften av överföringskostnaden av den extra el som laddningen drar, gå direkt till staten. Så vinsten för elbolaget skulle inte täcka utbyggnad av elnätet.– Den ökande elanvändningen är en utmaning. Men det är vår uppgift att se till att kunderna får el. Det gör vi hela tiden och vi sköter underhållet av elnätet. Vi har ett vidsträckt ledningsnät på flera hundra kilometer i våra byar. I samband med vädersäkringen av elnätet funderar vi också på den framtida dimensioneringen, säger Eklund.”
”– Vi får inte ta för mycket pengar av kunderna. Den totala mängden pengar vi tar ut av kunderna är begränsad. Frågan är nu hur man ska fördela kostnaderna. Ska den som belastar enheter mest och förorsakar ett utbyggnadsbehov betala mera, eller ska kostnaden fördelas jämnt på alla, frågar sig Eklund. Eklund konkretiserar med ett exempel. Om man vill få el dragen till sin sommarstuga, eller om många skaffar elbil i ett visst bostadsområde och man därför måste förstärka ledningarna. – Ska vi då göra en höja den vanliga grundavgiften som mormor i sin lägenhet betalar, fastän hon inte ändrar sin elförbrukning. Eller har vi en ny komponent, där man tar in pengar av dem som belastar elnätet mer, frågar Eklund.”
En kommentar till trådens ämne:
För 2025 så blev vår elnätskostnad med Ellevios effektavgift 916 kr dyrare jämfört med den gamla modellen.
Kostnaden ökade från 12 982 kr till 13 898 kr alltså 7,1%.
Genomsnittet av de tre högsta topparna per månad varierar från 3,39 kW (juli) till 4,98 kW (mars). Två dagstoppar på 5,7 kW sticker ut, en i mars och en i december.
Total energiförbrukning slutar på 9 086 kWh för året. Vi har en elbil som rullar 2 000 mil/år. Luft-luftvärmepump (installerad 2024), kamin som används relativt flitigt under vinterhalvåret samt stöd från en elradiator i köket när det är som kallast. Två personer plus yngsta dottern som bodde hemma april-augusti.
Min slutsats är att som relativ småförbrukare blir det i stort sett omöjligt att nå samma kostnadsläge som utan effekttaxa. Vi skulle behöva komma ner klart under 3 kW för topparna de månader vi har lägst förbrukning och klart under 4 kW månaderna med högst förbrukning.
Nu är det småsummor det handlar om för vår del och nätbolagens ständiga avgiftshöjningar orsakar större irritation. Speciellt med tanke på Ellevios avbrottsfrekvens i kommunen som drabbar vissa hushåll och verksamheter. Jag skulle dock föredra en modell där varje dag räknas istället för att någon enstaka förhöjd effekttopp ska få så stor påverkan på kostnaden.
För 2025 så blev vår elnätskostnad med Ellevios effektavgift 916 kr dyrare jämfört med den gamla modellen.
Kostnaden ökade från 12 982 kr till 13 898 kr alltså 7,1%.
Genomsnittet av de tre högsta topparna per månad varierar från 3,39 kW (juli) till 4,98 kW (mars). Två dagstoppar på 5,7 kW sticker ut, en i mars och en i december.
Total energiförbrukning slutar på 9 086 kWh för året. Vi har en elbil som rullar 2 000 mil/år. Luft-luftvärmepump (installerad 2024), kamin som används relativt flitigt under vinterhalvåret samt stöd från en elradiator i köket när det är som kallast. Två personer plus yngsta dottern som bodde hemma april-augusti.
Min slutsats är att som relativ småförbrukare blir det i stort sett omöjligt att nå samma kostnadsläge som utan effekttaxa. Vi skulle behöva komma ner klart under 3 kW för topparna de månader vi har lägst förbrukning och klart under 4 kW månaderna med högst förbrukning.
Nu är det småsummor det handlar om för vår del och nätbolagens ständiga avgiftshöjningar orsakar större irritation. Speciellt med tanke på Ellevios avbrottsfrekvens i kommunen som drabbar vissa hushåll och verksamheter. Jag skulle dock föredra en modell där varje dag räknas istället för att någon enstaka förhöjd effekttopp ska få så stor påverkan på kostnaden.
före effektavgifter prioriteras billig el. efter effektavgifter prioriteras låg effekt (gärna i kombination med billig el givetvis).pacman42 skrev:
Att jag gjorde mig av med elbilen har väldigt mycket med effektavgifter att göra. Elbilen var nämligen inte min utan min arbetsgivares. Jag utgår hemifrån och åker direkt till bygge eller annat projekt och betalar inget förmånsvärde, kör ej privat med bilen. Jag får kompensation för laddningen/elen för faktisk kostnad men ej betalt för eventuell ökad effektavgift.
Tidigare så laddades ju bilen under snittkostnaden då jag hade timpris och rewards för låt oss säga 50 öre/kWh och mitt snitt för månaden var kanske 90 öre. I detta exempel så "tjänade" jag ju 40 öre/kWh då jag fick ersättning av min arbetsgivare för 90 öre vilket var min snittkostnad/månad, men den faktiska kostnaden var 50 öre (då jag laddade billigare timmar). Jag fick även några % extra då jag betalat laddaren själv. Blev väl inga större pengar varje månad men räckte till några luncher iallfall.
Dock behövde jag ofta ladda bilen från 10% till 100% till nästa då jag ibland körde långt.
I Tibber så fungerar inte effektvakten tillräckligt bra, enligt mig, och jag skulle längre inte tjäna på elbilen utan snarare gå några kronor back varje månad så jag bad min arbetsgivare om en en dieselbil istället, inte svårare än så.
Alla har olika förutsättnigar.
Privat har jag fortfarande min laddhybrid, som jag funderar på att byta, och kan tänka mig antingen elbil eller bensin men ingen laddhybrid eller diesel, möjligen vanlig hybrid.
Du kanske har nåt tips?
Kraven är dragkrok (750kg), låg driftskostnad (låg TCO), gärna under 2-2,5k/månad inkl värdeminskning och drivmedel samt någorlunda "felfri" och bekymmersfri (så max 5-6 år gammal). leasing är inte intressant utan kommer köpa bilen kontant utan lån. Räknar att ha bilen runt 2 år och köra 500 mil/år. budget är inte jätteintressant men vill nog inte lägga över 300k. Låg TCO viktigare.
De mindre/billiga elbilarna verkar sakna dragkrok tyvärr. Stora elbilar verkar ha hög värdeminkning vilket gör att de går bort. lutar mest åt en mindre bensinbil och montera på drag.
Det har nog varit tillräckligt med inlägg sedan flera år om skyhöga elpriser vissa timmar så jag tvivlar på att de ointresserade skulle vakna upp just nu.tveksamt skrev:
Det tror helt enkelt inte de kan göra något/ att det inte lönar sig etc etc.
Ganska bra bil, Körde xc40 i jobbet nåt år, var nog första varianten på el (2022 årsmodell kanske?). Vår var snikversionen men rapp vid ljusen ändå och hyffsat tyst kupe.
Kollegan köpte en begagnad EC40 men har haft mycket strul med nån sensorn eller om det var mjukvaran till nån sensor men verkstan fixade det till slut på garantin
den passar nog inte in i min tco dock
Exakt. Laddning dagtid är idag helt värdelöst med effektavgift.rotbackarn skrev:
Det beror ju på hur mkt mormor skulle få betala.M Martin Lundmark skrev:
Samma tramsargument som man försöker med här i landet.
Ville man verkligen sprida lasterna så skulle man göra det obgatoriskt med itmpriser på elen.
Då skulle typ hälften anpassa sin förbrukning mot nätter och helger och det skulle ge en stor effekt.
Men det är tydligen inte så självklart för politikerna som gått på elnätbolagens sagor.
Typ hälften? Det tror jag inte alls för folk är lata och lever på som de alltid gjort.K karlmb skrev:
Jag hade fastpris i 22 år. Sedan blev det timpris sedan i nov 2024. Jag kör på som jag alltid gjort utan att överhuvudtaget tänka på vad elen kostar. Jag bor i ett litet hus med lvp som enda källa till värme och laddar elbilen för 16 mils körning varje dag. Då jag alltid har långa uppehåll på jobbet och 4 mil hem och alltid kör hem på rasten och en bil med mindre batteri så måste jag ladda typ 2 timmar varje vardag på förmiddagen när priset är högt förutom nattladdningen då fram till typ 4 på morgonen.
Det har varit i princip samma kostnad över året med fast pris vs timpris dvs 70 öre eller inkluderande allt 2 kr. Vad de som tror att fast pris är billigare inte tänker på är standby-förbrukningen, dvs. den förbrukningen som du alltid har med varmvattenberedare och luftvärmepump eller annan uppvärmning. Med fast pris är standby avsevärt högre än om du har timpris över dygnet. Du får aldrig någonsin någon nytta av att priset kan bli typ 1 öre utan du betalar alltid ditt fasta pris dygnet runt. Mitt fasta pris för själva elen var kring 70 öre dygnet runt även om det på sommaren egentligen bara kostade 10 öre ibland.
Snittet mellan lågt pris och högt pris med timpris blir i princip samma som att ha ett fast pris. Fördelen med timpris är att om jag vill kan jag anpassa förbrukningen, det kan jag inte göra med fast pris. Så att hälften skulle anpassa sin förbrukning tror jag inte alls på. Ellevio säger att det blivit 3% mindre toppar så den absoluta majoriteten av de som inte har fast pris kör på precis som vanligt.
Tillägger att effektavgift har jag först till hösten 2026 (EON), Eon som kommer att ta avgiften enbart dagtid på vintern. Dock räknade jag ut, eller snarare Gemini fick göra det, vad det skulle kosta mig idag med Ellevios prismodell med effektavgifter alltid utan att jag ändra något med min förbrukning över året. Det skulle bli typ 100-200 kronor mer per månad inkl effektavgift. Om jag på minsta sätt skulle anpassa min förbrukning så skulle skillnaden vara noll. Nu lär jag ju knappt behöva betala mer över året alls då Eon bjuder på effektavgifter på natten året om och dygnet runt på vår, sommar och höst.
Redigerat:
Tror du? Jag är övertygad om att obligatoriska timpriser skulle göra väldigt liten skillnad. De som är intresserade har redan valt det (som du själv påpekat) och resten kommer fortsatt bara att se en rad på räkningen som säger överföringsavgift si och så många kr.K karlmb skrev:
Effektavgifterna blir mer styrande eftersom det blir tydligt på elräkningen och om det ändå visar sig att det inte påverkar folks beteende är det bara att höja effektavgiften. När det står ”Effektavgift: 5kW x 500 kr = 2500 kr” på elräkningen ska du se att folk börja fundera på hur de kan få ner den kostnaden.
Ellevio verkar nöjda med en 3% förbättring och precis vad de hade räknat med. De får inte heller öka en effektavgift från 82 kr till 500 kr. Det är reglerat från regeringshåll. Dessutom går det inte i praktiken att höja effektavgiften till 500 kr per kWh topp då det går emot målet att fossilbilar ska bort och ersättas med eldrift. Att råka komma upp i typ 8 000 kWh under en timme varje månad är inte omöjligt för någon som laddar bilen hemma. 4 000 mer i elräkning på grund av effekttopp per månad kommer aldrig att hända. 656 kr är mer acceptabelt med 82 kr som Ellevio har nu. Dock måste man hela tiden se till de andra avgifterna som samtidigt sänktes hos Ellevio när de införde effektavgifter. I detta fallet med topp på 8 kWh och 82 kr x 8 och 656 kr så måste att andra avgifter sänks räknas med.W Weimik skrev: