Frågan är väl vad man som anställd har för motiv för att aktieägarna ska få några ören extra i utdelning. Hade jag jobbat inom typ stat/kommun så hade det varit en helt annan sak då det varit slöseri med skattepengar. Så det finns inget riktigt motiv för mig att börja extraknäcka som managementkonsult.MathiasS skrev:
Mitt arbete påverkades knappast av att jag satt i en massa meningslösa möten. Man kunde ju se det som en lång betald fikarast. Men hade jag ägt företaget så hade chefen som hittat på idiotin åkt ut direkt.
Samtidigt lär företag som inte ger order till sina anställda vad de ska göra antagligen gå i konkurs. Så det är givetvis en kombination. Ofta handlar det enligt min erfarenhet om att cheferna är mer eller mindre inkompetenta/osäkra då det är för många chefshierarkier. Sen har jag jobbat mest på företag där det nästan automatiskt blivit att de sämsta blivit chefer. De duktiga vill hålla på med tekniken och inte pyssla med en massa personalansvar. Så de blir lite att de som är sämst på jobbet avancerar till att bli chefer.
Jag är från samma århundrade och valde teknik på högstadiet. I gymnasiet gick det inte att komma undan längre så då fick det bli tyska. I ettan hade vi en lärare som hade varit professor i Tyska språket i DDR. Han insåg snabbt att vi var relativt obildbara och ointresserade av ämnet så han ägnade en stor del av tiden åt att berätta roliga anekdoter från DDR. I tvåan fick vi en ambitiös äldre dam som tvingade oss att lära så mycket som möjligt. Tyvärr räcker ett läsår inte långt när det gäller ett nytt språk.
Tja, jag försöker omge mig med folk som vill göra ett bra jobb och gärna lite bättre hela tiden. Att göra saker bra är väl ett gott skäl? Du får ju inte lön för att göra ett dåligt jobb. För mig viktigt att känna att det jag gör blir bra.L lbgu skrev:Frågan är väl vad man som anställd har för motiv för att aktieägarna ska få några ören extra i utdelning. Hade jag jobbat inom typ stat/kommun så hade det varit en helt annan sak då det varit slöseri med skattepengar. Så det finns inget riktigt motiv för mig att börja extraknäcka som managementkonsult.
Jag kan förstå att det är svårt med motivationen på marknadens mest okvalificerade jobb men det låter inte som att du har ett sådant.
Men det är ju oerhört omodern att leda ett företag genom att ”ge order”. Sedan 20-30år (?) brukar ju principen vara att sätta mål och låta gruppen själv ta fram strategin för att nå dit. Så brukar man slippa folk med din inställning till jobbet…L lbgu skrev:
Att det kan finnas problem med chefer och organisation håller jag med om, så kommer det alltid vara. Chefen måste ju ha andra kompetenser än att vara bäst på jobbet du ska göra, annars kan han ju lika gärna göra det själv. Den som är bäst på ”tekniken” är sällan bäst på att vara chef, och tvärtom.
Sedan kan man ju också fråga sig hur lätt det är att jobba med tio personer som alla resonerar som du (dvs fullständigt likgiltig inför resultatet av vad du gör och ingen vilja att ändra något till det bättre), men jag tycker ändå att huvudansvaret där ligger på företaget. Är det hopplöst att få med folk på resan mot något bättre så får man ju helt enkelt byta ut lite folk och istället ta in folk med någon sorts ambition. Men även det är företagets ansvar.
Men, igen, trist att du har det sådär på jobbet, ska man ändå gå dit ska det ju kännas kul.
Nej att det är den del av gymnasielinjerna gör det inte obligatoriskt, har du inte läst ett tredje språk i grundskolan så börjar du bara ”från början” med ditt tredje språk på gymnasiet.A ajn82 skrev:
Kanske går det att hitta någon linje som har krav på att du redan läst språket men det tror jag är väldigt ovanligt.
Jag anser det väl inte vara mitt jobb att förändra företagets möteskultur. En fråga jag egentligen är totalt ointresserad av. Att jag inte gör det påverkar förhoppningsvis inte hur jag utfört de arbetsuppgifter jag haft. Tror du övertolkar en hel del.
Det är väl just det som är att ge order. Säger en chef till en grupp, "Lös den här uppgiften", så ser jag det som att chefen gett en order. Sen gör de anställda det efter eget huvud. Jag har väl aldrig påstått att någon annan måste ge order på alla små detaljer.
Är väl inget modernt i det. På 1700-talet kunde en sjökapten få en order att åka runt halva världen för att leta växter. Sen fick kaptenen och besättningen lösa det på det sättet det passade bäst utan att den som gett ordern detaljstyrde. Så frihet under ansvar har det nog alltid funnits. Egentligen är dagens anställda nog betydligt mer kontrollerade än förr. Idag kan ju inte ens en lastbilschaufför ta en pissepaus utan att chefen märker det.
Problemet är väl att de som är sämst på tekniken oftast är sämst på att vara chef. (Typ de är lite allmänt obegåvade). Sen blir det ännu värre när de sätts att vara chef över gamla kolleger som vet att de är dåliga på sitt jobb. Ingen bra start precis. Hade nog varit bättre att rekrytera cheferna på något annat sätt.
Tycker det är lite intressant vilka slutsatser du drar av att jag inte försöker påverka möteskulturen. Hur jag gör det jobb jag ska göra gissar du helt vilt om.
Nej, hemspråk är språkundervisning.A ajn82 skrev:
Det är det fortfarande. Och du kan byta ditt sämsta betyg i ett annat ämne mot betyget i hemspråk om detta är bättre. Så något får du för ansträngningen.M maria01 skrev:
Tja. Ryssland/Sovjet och deras allierade har nog aldrig stått högt i kurs i Sverige och definitivt inte i Finland. Speciellt inte sedan Ryssland invaderade och annekterade östra halvan av vårt gemensamma land. Även i Sverige höll man länge fast vid Tyska som första främmande språk i skolan.A Abies koreana skrev:
Hur många språk man läser i svenska skolan (grundskola+gymnasium) varierar lite beroende på vilken exakt inriktning man studerar. Men 3-4språk är väl det vanligaste (gissar jag) svenska, engelska kompletterat med ett språk i grundskolan och ibland ytterligare ett i gymnasiet.
Tidigare var det vanligast med svenska, engelska, tyska och ev franska. Numera är det vanligaste svenska, engelska och spanska. Kunskaperna i tyska och franska försvinner snabbt.
Jag minns inte riktigt (är jag äldre än du?), men det är tänkbart. För att vara behörig för de gymnasielinjer som var universitetsförberedande tror jag dock att man var tvungen att läsa både b- och c-språk i grundskolan.Alfredo skrev:
Uppdragstaktik istället för kommandostyrning. Det var det som gjorde den tyska armén framgångsrik i början av andra världskriget. Motståndarna hade ofta bättre materiel, men det hjälpte inte.
Att driva ett bolag kan på flera sätt jämföras med att bedriva en militär kampanj.
Diversearbetare
· Göteborg
· 11 211 inlägg
Har C-språk (ytterligare ett modernt språk) någonsin erbjudits i grundskolan? Det är väl ett typiskt gymnasieval? Samtliga i min släkt inkl. mig själv, har läst teoretisk/universitetsförberedande gymnasie (ENT) med ett B-språk och sedan samma B-språk i gymnasiet innan universitet. Senast egna sönerna som har läst enbart franska resp. engelska (Eng 7). Den ena går på universitet. Den andre skall börja.P pmd skrev:
Ett tredje språk utöver svenska och engelska har man läst i grundskolan sedan väldigt länge, jag läste tex franska på högstadiet på åttiotalet. Något jag förövrigt haft absolut noll nytta av….