P pmd skrev:
Ha! Prova din engelska i Västindien på valfri f.d. brittisk koloni-ö. :)
Det fungerar alldeles utmärkt. Vad är din poäng? Har du ens varit där?
De olika kreol som finns i världen, inkl den engelska kreol som talas i Karibien (Säg inte västindien till någon som bor där...)bygger alltid på det europeiska grundspråket och de som talar kreol kan alltid förstå, de som talar modersspråket kan däremot inte alltid förstå kreolen.
 
N
Bönhas Bönhas skrev:
Naturligtvis ger metoden fördelar. Det ifrågasätter nog ingen. Men den ger också nackdelar.
Grundskolans uppgift är att vara gymnasieförberedande. Gymnasiets uppgift är att vara högskoleförberedande. Det krävs en viss nivå av kunskaper i engelska. För att uppnå den läser man ämnet engelska i grundskolan sedan finns det ett antal kurser i engelska på gymnasiet som tillsammans ger den kunskapsnivån som krävs för högskolestudier. Det är helt enkelt tillräckligt.

Att ha ytterligare undervisning på engelska ger naturligtvis bättre engelskakunskaper. Det är så klart bra. Men det finns två stora nackdelar/problem:
  1. Undervisning på ett främmande språk ger sämre ämnes kunskaper än undervisning på svenska. Eftersom förståelsen är sämre.
  2. Inlärning av nya begrepp på engelska och generellt undervisning på engelska går ut över motsvarande kunskaper på svenska. När man lär sig språk och glosor finns det en begränsad kapacitet. Man kan lära sig ett visst antal nya ord per tidsenhet. När all undervisning sker på svenska lär man sig de nya begreppen på svenska och får en väl utvecklad kunskap svenska språket. Vilket är viktigt för fortsatta studier.

    När man blandar in engelska i undervisningen (i andra ämnen än engelska) kommer de nya begrepp och glosor på engelska att ta upp en del av den kapacitet som kunde använts till att lära sig nya svenska begrepp och ord. Att lära sig begrepp på både engelska och svenska halverar mängden ord/begrepp man lär sig.

    Det är så språkinlärning fungerar. Det är välkänt att det fungerar så vid två eller flerspråkighet.

Sökte, tack för tipset. Men för att ta de tvåspråkiga i Finland som exempel kommer de med tiden att vara mycket bra på båda språken eftersom de lever hela lever i detta språkbad. Skillnaden mot enspråkiga är att det tar längre tid att bygga upp två eller flera ordförråd än ett enda. Det gäller all flerspråkighet.

Vad som däremot går förhållandevis snabbt att lära sig är flera språks grammatik och uttal. Speciellt i förskoleålder. I Sverige för nu fram förslag om språkförskola. Det känns som ytterligare en sak svenska politiker kan lära av Finland. För nog verkar språkbad och språkförskola vara mer eller mindre samma sak.

Så frånsett problemen med glädjebetygen har det visat sig att engelska skolans undervisning producerar elever med sämre svenskakunskaper.

Till viss del ser man nog liknande effekter på företag som påtvingar svensktalande att använda engelska i jobbet. Deras förmåga att kommunicera på svenska kan bli lidande.
Du har säkert rätt i det du skriver förutom att dom finskspråkiga som går i språkbad lever i det hela livet. Det finns orter där dom säkert hör svenska varje dag men det är inget dom behöver använda. Dom lever helt på finska förutom tiden i själva språkbadet och har nästan inga krav på sig att kunna svenska. Svenskspråkiga däremot måste kunna finska för att klara sig. Det finns ännu några områden där man kan leva helt på svenska men dom är ganska få.
 
N Niq skrev:
Det finns ännu några områden där man kan leva helt på svenska men dom är ganska få.
I Nykarleby och Vörå går det bra med enbart svenska ff 😀
 
P pmd skrev:
Menar du inte anglifiering? Internationalisering bör väl innebär att flera språk används?
Nej jag menar internationalisering ur perspektivet företagets verksamhet, dvs man har verksamhet, kunder och leverantörer i flera olika länder. Det leder till att man i allt större utsträckning använder engelska som gemensamt språk förnyat kunna kommunicera.

….så det leder inte till en anglifiering och inte till att man använder fler (gemensamma) språk.
 
N
Bönhas Bönhas skrev:
Tack för intressant svar! 👍👍

Det uppskattas. 👍

Ja, så är det nog i Sverige också. Och rimligen i alla länder inkl UK. Vissa dialekter har svårt att förstå varandra.
Ganska vanligt i Sverige är tron att högsvenska är svenska med finsk brytning. Vilket det ju (naturligtvis) inte är.

Ungefär som när man i norra Sverige kallar skåningar för halvdanskar.😁 Vilket inte är någon som helst officiell beteckning om nu någon trodde det.

Då hänger jag med. Men timring är inte min styrka, så det hade nog varit rätt svårt även på sk rikssvenska 😁
Jag träffade en gång en man från Närpes. Som tur var så talade han inte så mycket dialekt med mig. Han berättade att han hade varit på arbete i Stockholm med någon annan från Närpes. När dom talade med svenskarna så talade dom det som heimlaga kallar högsvenska så dom skulle förstå men till varandra talade dom på dialekt. Efter en tag frågade en svensk att är ni inte finlandssvenskar? Varför talar ni då finska med varandra?
 
  • Gilla
  • Haha
pmd och 1 till
  • Laddar…
N
P pmd skrev:
Samma i Sverige (om man räknar med svenska). Åtminstone var det så när jag gick i skolan.
Ok vilka tre språk är obligatoriska i svenska skolan nuförtiden?
Nu är det längesedan jag gick i skolan men då var det bara svenska och engelska
 
N Niq skrev:
Ok vilka tre språk är obligatoriska i svenska skolan nuförtiden?
Nu är det längesedan jag gick i skolan men då var det bara svenska och engelska
Man brukar välja ett tredje språk också, från åk 7.
 
Jag är född och uppvuxen i Nykarleby och där talades aldrig finska, faktum var att finskatalande betraktades mycket fördomsfullt. Precis såsom vi svenskspråkiga betraktades där det enbart talades finska.

Mitt möte med finska språket skedde när jag började i realskolan där vi tvingades lära oss finska - och i finländska skolor hölls kunskap högt, vi lärde oss.

Detta var efterkrigstidens år och historien hade stor påverkan på undervisningen, således var tyska ett mycket viktigt språk vilket vi läste varje år under den femåriga realskolan. Vi pratade hyfsad tyska som tonåringar, engelska språket introducerades först i fjärde klass och det var frivilligt.

I Finland betraktades inte engelska som ett världsspråk under efterkrigsåren.
 
  • Gilla
Intet
  • Laddar…
P pmd skrev:
Pga stora kulturella skillnader. Svensk individualism går knappast hem i Kina.
Svenska individualis! Vilken individualism? Med nya herrar kommer vi svenskar ta skeden i vacker hand och tävla om vem som anpassar sig först. Vi skulle sträva efter att vara världsbäst och ta på oss ledartröjan och all annan rappakalja våra storhetsvansinniga politiker älskar att slänga sig med.

Svensk individualism. Pyttsan!🤢
 
  • Gilla
TommyC
  • Laddar…
N
MathiasS MathiasS skrev:
Man brukar välja ett tredje språk också, från åk 7.
Men det är väl ett tillval? Kan man inte välja andra ämnen också?
 
N
A Abies koreana skrev:
I Nykarleby och Vörå går det bra med enbart svenska ff 😀
Det finns områden som man klarar sig bra med svenska även i södra Finland än så länge. Nu vet jag inte hur det är i Österbotten nuförtiden. Men här där jag bor utanför Helsingfors så var tidigare helt svenskspråkigt. Många äldre talar inte finska alls och hat levt hela sina liv på svenska både hemma och på jobbet. Idag är majoritetsspråket finska. Man får nog ännu betjäning på svenska på många ställen men det är inte alls säkert.
Att hitta ett jobb utan att kunna finska alls är svårt. Det har dock blivit mer accepterat i och runt Helsingfors att alla inte talar finska men då är det engelska som används. Det beror mest på att det kommit mycket invandrare.
 
N Niq skrev:
Men det är väl ett tillval? Kan man inte välja andra ämnen också?
Man "kunde" I alla fall. I brist på läshuvud valde jag teknik. Betydligt bättre att svarva o fräsa än att traggla franska glosor. Tyska fanns också.
 
N Niq skrev:
Men det är väl ett tillval? Kan man inte välja andra ämnen också?
Det är inte obligatoriskt, men det ger meritpoäng för högre studier. För skolorna är det dock inte frivilligt att erbjuda undervisning i ett "modernt språk" som skolverket kallar det. Inom ramen för det ryms inga andra ämnen. Det är 70-80% av eleverna som läser ett modernt språk.

Vilka språk måste erbjudas som språkval?​

I grundskolan och specialskolan ska huvudmannen erbjuda minst två av de moderna språken franska, spanska och tyska som språkval. Huvudmannen ska även sträva efter att därutöver erbjuda andra språk som språkval.

En elev får i stället för ett modernt språk välja något av följande som språkval:

  • det språk som eleven ska erbjudas modersmålsundervisning i,
  • svenska eller svenska som andraspråk, om eleven i övrigt får undervisning i svenska eller svenska som andraspråk,
  • engelska, eller
  • teckenspråk.
 
För grabben var ett C-språk obligatoriskt från och med sjunde klass. De kunde välja på spanska, franska och tyska. I flera gymnasieprogram ingår även ett C-språk under ett, eller flera läsår.
 
Bart Bart skrev:
I flera gymnasieprogram ingår även ett C-språk under ett, eller flera läsår.
ja, men har du inte läst ett c-språk i grundskolan börjar du då om från början på lägsta nivå med detta språk.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.