Engelska på jobbet

[pmd]

Jag trodde jag också pratade flytande engelska tills jag besökte den engelska landsbygden och inte förstod ett ord av vad som sades. Det gick sen bättre när de förenklade sitt uttall.

Har även haft samma problem på amerikanska landsbygden där man har pratat engelska och jag förstår knappt vad de säger.

Ha! Prova din engelska i Västindien på valfri f.d. brittisk koloni-ö.

 

[pmd]

Men jag skulle aldrig säga att jag kan prata engelska flytande då jag inte klarar av att prata med alla engelsktalande personer.

Alla med engelska som modersmål kan nog inte tala med alla andra med engelska som modersmål heller.
Åtminstone inte utan en handskakningsprocedur[*] först.

[*] Datakommunikationsterm.

 

[pmd]

Lite jobbigt att fråga om flera gånger, men det jag förstod var att han var från någon skotsk ö […]

Jag klev in i B&B-huset på Barra (ön längst söderut i Yttre Hebriderna) och hälsade på värdinnan. Just då ringde telefonen och hon svarade förstås. Det var helt obegripligt det hon sa i telefonen. Så småningom insåg jag att hon talade gaeliska, vilket inte var ovanligt bland lokalbefolkningen på den tiden, förstod jag senare.
Gaeliska har inga som helst likheter med engelska (förutom låneord åt båda hållen, men det märker man inte )

 

[pmd]

Man lär sig ett passivt ordförråd på det sättet, men när man sedan själv ska säga något blir det svårare. Sitter man i projektmöte på ett amerikanskt bygge och ska försöka förklara något greppar i alla fall jag förtvivlat efter ord.

Om man ska ha ett möte på utrikiska om ett specifikt ämne så är det väl lämpligt att man förbereder sig genom att lära sig de vanligaste termerna på utrikiska i ämnet?

 

[pmd]

Att något säljer har inget att göra med om det är bra.

Att definiera "bra" är ett ganska stort problem i detta sammanhang (ursäkta: i denna kontext).
Bra för vem?

 

[pmd]

De sökande konkurrerar alltså med sina gymnasiebetyg. Inte med sina kunskaper.

I ett rimligt skolsystem skulle betyg och kunskaper ha en nära korrelation, helst linjär.

Ett antagningssystem till universitet och högskolor med en urvalsprincip som rankar sökande efter kunskaper, dvs t.ex. resultat på nationella prov skulle ganska enkelt lösa det problemet. Och det är nog bättre.

När jag gick i skolan fanns något om kallades centralprov. Dessa prova gjordes av alla elever i hela landet och satte en standardmall för betygen.

 

[Bönhas]

Menar du inte anglifiering? Internationalisering bör väl innebär att flera språk används?

Skall vi märka ord är väl detta rätt tråd.😁
"Internationalisering" har knappast någon koppling till vilket eller vilka språk som används. Det handlar om relationer mellan nationer (inter=mellan) eller där flera nationer är involverade.

T.ex. vad gäller språk mellan Tyskland och Österrike räcker det oftast med tyska och mellan Australien och Irland engelska.
I fotbollsmatch i Champions League mellan Real Madrid och Bayern München spelas internationell fotboll. I en Premier League match mellan Tottenham och Aston Villa spelas engelsk fotboll. Typ...

Håller med om att denna tråd snarare handlar om anglifiering.

 

[pmd]

För Finlandssvenskar är det standard med tre språk varav ett som skiljer sig mycket från dom andra två. Dom flesta som går gymnasiet läser dessutom ett språk till

Samma i Sverige (om man räknar med svenska). Åtminstone var det så när jag gick i skolan.

 

[pmd]

Skall vi märka ord är väl detta rätt tråd.😁

Att märka ord var lite av min avsikt.
Jag har fått inrycket att "internationalisering" i Sverige oftast betyder "nu pratar vi engelska".

 

[Bönhas]

I ett rimligt skolsystem skulle betyg och kunskaper ha en nära korrelation, helst linjär.

Det hade varit bra. Frågan är om det är möjligt att uppnå,

När jag gick i skolan fanns något om kallades centralprov. Dessa prova gjordes av alla elever i hela landet och satte en standardmall för betygen.

På centralprovstiden hade man relativa betyg, med en skala 1-5. Betyget rankade eleverna snarare än visade vad de kunde. Vilket innebär att den där korrelationen mellan betyg och kunskaper var allt annat än linjär. De betygen visade inte vad eller hur mycket eleverna kunde, men de visade vilka som kunde mest och minst. Centralproven var en del i detta och användes för att ranka klasser. De betygen var bra som urvalskriterier för antagning till högre utbildningar.

Dagens nationella prov är något liknade. De används för att kalibrera betygen mot de faktiska kunskaperna. De blir därmed ett mått på enskilda elevers kunskaper. I praktiken fungerar kalibreringen dåligt. Som urvalskriterier är dagens betyg mycket dåliga till att ranka elever/sökande efter deras kunskaper. Till stor del beroende på de få betygsstegen och på att undervisande lärare sätter betygen.

 

[maria01]

Problemet är just att personerna aldrig lär sig svenska. Folk kan ju bo här både tio och tjugo år utan att behöva lära sig svenska. Jag har också träffat kollegor som faktiskt lärt sig svenska men aldrig får tillfälle att använda det på arbetsplatsen. I Tyskland eller Frankrike hade det inte gått. Nu pratar jag yrkesarbetande, inte socialt isolerade invandrare.

stämmer inte riktigt här i frankrike finns mängder av företag som bara pratar engelska. polaren jobbar i tyskland inom fordons industrin och på många kontoren är det engelska bara på jobbet

 

[Bönhas]

Jag har fått inrycket att "internationalisering" i Sverige oftast betyder "nu pratar vi engelska".

Det är ett bra exempel på att kunskaperna i svenska blir sämre. Utan att lägga någon värdering i denna "utveckling" av svenska språket. Men det är en aning problematiskt när gamla svenska ord börjar användas med ny mening samtidigt som den gamla meningen också används samtidigt.

Men min poäng gäller inte att svenska språket förändras utan denna orsaken till att det förändras. Nämligen många gånger på grund av ren okunskap om ords betydelse, Dåliga svenskakunskaper helt enkelt.

 

[Bönhas]

stämmer inte riktigt här i frankrike finns mängder av företag som bara pratar engelska. polaren jobbar i tyskland inom fordons industrin och på många kontoren är det engelska bara på jobbet

Jo visst talar de engelska på kontoren. Men inte för att de inte kan prata franska resp tyska. Det svenska argumentet att man talar engelska på jobbet för att alla skall förstå är nog precis det, mycket svenskt

 

[gaidin]

Du använder inte det mer vanliga uttrycket "excuse me" i sådana situationer (eller liknande situationer när du faktiskt är den som bör be om ursäkt?
"Sorry" i sådana situationer tror jag att jag mest har hört svenskar säga. Inte någon med engelska som modersmål.

Min absolut största erfarenhet av folk som har engelska som modersmål är från Nordamerika, så det kan hända att det finns engelskspråkiga modersmålstalare från andra delar av världen som hellre säger "sorry".

Ingen i min umgängeskrets är engelsk så nej, vi pratar det som är vår minsta gemensamma nämnare. Språket är engelska men kulturen är något helt annat och vårt språk speglar kulturen.

Vi blandar friskt bland ord vi har gemensamt och vi förstår varandra. "Can you give me some cebola, favor, it will be good with the pimentao and the alio"
Min engelska har nog blivit sämre de senaste åren.

 

[gaidin]

Ja, i västra Afrika. Utbredningen av främmande språk i Afrika beror mycket på vilka kolonialmakter som har härjat var.

Åh! Tack för ditt förtydligande! Jag undrade precis hur det gick till när språk spreds, vilken tur att vi har dig som kan förklara för oss.

🤣

Vatten är blött, jorden är rund...

Lingua franca i den del av västafrika jag lever i är annars Wolof, som ingen kolonisatör någonsin pratat innan kolonisationen, det pratas i de länder som har franska, engelska och portugisiska som "officiellt" språk idag.