Engelska på jobbet

[Bönhas]

man håller sig populär som skola genom att ge eleverna högre betyg än man har kunskap till.

👍
Den som ger högst betyg i förhållande till kunskaperna blir såklart mycket populär.

Förklaringen är att det svenska skolsystemet har ett antagningssystem till universitet och högskolor med en urvalsprincip som rankar sökande efter meritvärde, dvs betyg. De sökande konkurrerar alltså med sina gymnasiebetyg. Inte med sina kunskaper.

Det är orsaken till att gymnasierna som ger högst betyg är så populära.

Det syns direkt i avvikelserna mot nationella prov.

👍
Ett antagningssystem till universitet och högskolor med en urvalsprincip som rankar sökande efter kunskaper, dvs t.ex. resultat på nationella prov skulle ganska enkelt lösa det problemet. Och det är nog bättre.

Handelshögskolan i stockholm har insett att betygen inte ger en sann bild av studenternas kunskaper så de ser intagningsprov som en bättre metod för urval av sökande. Så för den som vill in på handels är knappast engelska skolan något populärt val...

 

[Intet]

Det de gör rätt är att tjäna pengar.
Eftersom det drivs som aktiebolag är det det som är det allt överskuggande målet med verksamheten.

Det är inget fel på att tjäna pengar.
Vad jag förstått har de betydligt bättre ordning i klassrummen. Det är liksom det som fyller skolorna.
Med lyssnande uppmärksamma elever med ambitioner blir undervisningen betydligt effektivare än med motsatsen. Vilket kan generera en vinst.
Att en lärare är lämplig att lära och har det där som gör att man lyssnar, är en medfödd gåva. Det är inget år av pedagogiska studier kan ersätta. Minns skälv hur kvalitén på lärarna skillde sig åt när jag gick i skolan på sjuttiotalet. Några somnade man framför medans andra fick mig intresserad av att lära mig mer mer och ännu mer.
Naturligtvis måste alla lärare behärska ämnet de undervisar i men en legitimation i fel händer är och förblir bara en papperslapp utan pedagogiskt värde.

Regeln att kommunala skolor måste ta emot elever från stängda privatskola är däremot ytterst orättvis.

 

[HenrikHuslöse]

Jag erkänner villigt att min kunskap om fackuttryck i en branch jag aldrig behövt ha särskild kunskap om (byggbranchen) är aningen begränsad men i min branch, software and hardware development, networking har jag aldrig famlat efter vad något heter.

Jag tror dig. Eftersom IT-branschen ända sedan den startade har varit helt USA-centrerad så är de engelska fackuttrycken allmängods. Om du ger dig in i valfritt annat område, det må vara jordbruk, dammbyggnation eller musik så är inte allt ursprungligen amerikanskt. Om man till exempel pratar om en bensinmotor så har vi ord som kolv, tändstift och vevaxel som faktiskt används. Inom IT används svenska benämningar knappt, i den mån svenska ord ens finns.

Trots det vet jag vad (roof)trusses, skirting boards, installation space and fire compartment(ation) är för något.

Bravo! Skirting board är nog vanligare i brittisk engelska, baseboard i amerikansk engelska. Installationsutrymme ovanför innertak kallas plenum.

..gutter har jag själv installerat i/på mitt eget hus här i Afrika.

Om det är elektrikern som pratar är det är en långsmal kopplingslåda ovan eller under elcentralen. Om det är någon annan som pratar så är det rännsten eller en takränna.

rough-in var ett nytt uttryck för mig.

Det är installation av vattenrör, eldosor o.s.v. men inte själva armaturerna. Kanalisation. Jag konstaterade snabbt att diskussioner kring gränsdragningar för detta och tillhörande gränssnitt mellan entreprenörer låg utanför min språkliga kompetens. 😋

 

[Bönhas]

Metoden i sig fungerar bra.

Naturligtvis ger metoden fördelar. Det ifrågasätter nog ingen. Men den ger också nackdelar.
Grundskolans uppgift är att vara gymnasieförberedande. Gymnasiets uppgift är att vara högskoleförberedande. Det krävs en viss nivå av kunskaper i engelska. För att uppnå den läser man ämnet engelska i grundskolan sedan finns det ett antal kurser i engelska på gymnasiet som tillsammans ger den kunskapsnivån som krävs för högskolestudier. Det är helt enkelt tillräckligt.

Att ha ytterligare undervisning på engelska ger naturligtvis bättre engelskakunskaper. Det är så klart bra. Men det finns två stora nackdelar/problem:

1. Undervisning på ett främmande språk ger sämre ämnes kunskaper än undervisning på svenska. Eftersom förståelsen är sämre.
2. Inlärning av nya begrepp på engelska och generellt undervisning på engelska går ut över motsvarande kunskaper på svenska. När man lär sig språk och glosor finns det en begränsad kapacitet. Man kan lära sig ett visst antal nya ord per tidsenhet. När all undervisning sker på svenska lär man sig de nya begreppen på svenska och får en väl utvecklad kunskap svenska språket. Vilket är viktigt för fortsatta studier.
   
   När man blandar in engelska i undervisningen (i andra ämnen än engelska) kommer de nya begrepp och glosor på engelska att ta upp en del av den kapacitet som kunde använts till att lära sig nya svenska begrepp och ord. Att lära sig begrepp på både engelska och svenska halverar mängden ord/begrepp man lär sig.
   
   Det är så språkinlärning fungerar. Det är välkänt att det fungerar så vid två eller flerspråkighet.

Det är ganska vanligt i Finland att finskspråkiga får gå i dagis och skola på svenska för att lära sig svenska också. Det finns även för andra språk.
Sök på språkbad så hittar du information.

Sökte, tack för tipset. Men för att ta de tvåspråkiga i Finland som exempel kommer de med tiden att vara mycket bra på båda språken eftersom de lever hela lever i detta språkbad. Skillnaden mot enspråkiga är att det tar längre tid att bygga upp två eller flera ordförråd än ett enda. Det gäller all flerspråkighet.

Vad som däremot går förhållandevis snabbt att lära sig är flera språks grammatik och uttal. Speciellt i förskoleålder. I Sverige för nu fram förslag om språkförskola. Det känns som ytterligare en sak svenska politiker kan lära av Finland. För nog verkar språkbad och språkförskola vara mer eller mindre samma sak.

Så frånsett problemen med glädjebetygen har det visat sig att engelska skolans undervisning producerar elever med sämre svenskakunskaper.

Till viss del ser man nog liknande effekter på företag som påtvingar svensktalande att använda engelska i jobbet. Deras förmåga att kommunicera på svenska kan bli lidande.

 

[Bönhas]

Det är inget fel på att tjäna pengar.

Verkligen inget fel. Jag skrev faktiskt att det är rätt!

 

[b8q]

Nu har jag ingen egen erfarenhet men det vore ändå märkligt att orsaken endast skulle vara att eleverna får saltade betyg. Vill verkligen så många föräldrar att deras barn skall få dålig undervisning på ett språk de inte behärskar av lärare utan utbildning så länge betygen är höga.
Tvivlar stark på den hypotesen.
Min idé är att de flesta föräldrar med något intresse för sina barns utbildning sätter lugn och arbetsro före behöriga lärare och allmänt kaos.

Jag har bekanta vars barn gått på en av Engelska skolans enheter (det finns många), och ett eget barn som gått i samma gymnasieklass med barn som kommit från Engelska skolan.
Det var tydligt att barnen visserligen var duktiga på engelska, men andra förmågor (som rapportskrivningar, analyser, källkritik, historia mm) var betydligt sämre och inte alltid i paritet med de betyg de hade fått. Flera från Engelska skolan fick därför kämpa för att hänga med i gymnasiet.

Jag tror att föräldrar sätter sina barn i den Engelska skolan främst för att ge dem större möjlighet att senare studera/arbeta internationellt, och kanske även för den lite striktare disciplinen som skolan har, och bättre studiero (det är ju en av friskolornas märkliga och lite orättvisa fördelar; de kan välja urvalskriterier och kan därför i praktiken tacka nej till ”stökiga” elever som kräver mer resurser, precis som de kan bortse från närhetsprincipen eller syskonförtur om de vill.)

 

[heimlaga]

Då det var tal om facspråk så har jag problem med att det inte tycks finnas högsvenska ord för mycket av det som jag gör.
På min egen finlandssvenska dialekt finns det ett någorlunda användbart ordförråd.

He ju fraaklit enklan tå taal åm draagriston å klöjson å varmtannin än ti böri halft hitt poå na åol på hyögsvensk.

 

[Bönhas]

Då det var tal om facspråk så har jag problem med att det inte tycks finnas högsvenska ord för mycket av det som jag gör.

Jag är genuint intresserad av finlandssvenska. Mycket beroende på att den har konserverat mycket av det som gått förlorat i sverigesvenska. Samt att jag har så dålig koll... Så jag frågar för att få veta inte för att ifrågasätta.

"högsvenska" vad är det? Jag har läst vad wikipedia skriver. Men hur ser man på begreppet i Wasa?
Är det Finlands motsvarighet till Sveriges stockholmska, alltså den svenska som talas i SVT SR och huvudstadsområdet. Men inte i resten av landet.

På min egen finlandssvenska dialekt finns det ett någorlunda användbart ordförråd. He ju fraaklit enklan tå taal åm draagriston å klöjson å varmtannin än ti böri halft hitt poå na åol på hyögsvensk.

Det var inte lätt att förstå. Stavar man så i Wasa? Och vad betyder "draagriston å klöjson å varmtannin"?🤔

 

[heimlaga]

Jag är genuint intresserad av finlandssvenska. Mycket beroende på att den har konserverat mycket av det som gått förlorat i sverigesvenska. Samt att jag har så dålig koll... Så jag frågar för att få veta inte för att ifrågasätta.

"högsvenska" vad är det? Jag har läst vad wikipedia skriver. Men hur ser man på begreppet i Wasa?
Är det Finlands motsvarighet till Sveriges stockholmska, alltså den svenska som talas i SVT SR och huvudstadsområdet. Men inte i resten av landet.

Det var inte lätt att förstå. Stavar man så i Wasa? Och vad betyder "draagriston å klöjson å varmtannin"?🤔

Jag skrev fonetiskt så som vi talar på landsbygden nordost om Vasa. Dialekten varierat mycket så man kan nog pricka in min hemort på 20 km nogrannhet enligt dialekten. Några stavningsregler för dialekten som vi talar finns inte eftersom den vanligen inte skrivs.
Ja skriiva såleiss såm he loåter tå vi talar på landi nordöst åm Vasa. Dialektin stjilar mytji så he gaar nåo ti säj vadan ja ji heim me 20 kilomietes nåogrannheit einlit dialektin. Na skriivrieglar för dialektin vi talar finns int ett såm han sällan vaar skriiva.

Högsvenska är språket som man normalt skriver och som en del, i synnerhet stadsbor talar till vardags. Språket som de flesta av oss kan tala någorlunda när vi skall kommunicera med rikssvenskar eller med finnar som kan dålig svenska. Det som många rikssvenksr tror är vår dialekt eftersom det låter litet annorlunda än den svenskan de är vana med.
Då man talar högsvenska kallas det att man "denskar" eller "danskar". Jag skulle gissa att det är en kvarleva från kalmarunionens tid då herrskap talade ett språk som var mer eller mindre uppblandat med danska.

Draagriston är märket som dragjärnet lämnar efter sig på stocken då man drar passningen mellan två stockar.
Klöjson är spåret i ändträet på stockarna där man passar in svärdet som håller väggen rak vid öppningar.
Varmtannin är en detalj i vissa knutar.
Allt hör ihop med timring som du ser.

 

[Bönhas]

Tack för intressant svar! 👍👍

Jag skrev fonetiskt så som vi talar på landsbygden nordost om Vasa. Dialekten varierat mycket så man kan nog pricka in min hemort på 20 km nogrannhet enligt dialekten. Några stavningsregler för dialekten som vi talar finns inte eftersom den vanligen inte skrivs.
Ja skriiva såleiss såm he loåter tå vi talar på landi nordöst åm Vasa. Dialektin stjilar mytji så he gaar nåo ti säj vadan ja ji heim me 20 kilomietes nåogrannheit einlit dialektin. Na skriivrieglar för dialektin vi talar finns int ett såm han sällan vaar skriiva.

Det uppskattas. 👍

Högsvenska är språket som man normalt skriver och som en del, i synnerhet stadsbor talar till vardags. Språket som de flesta av oss kan tala någorlunda när vi skall kommunicera med rikssvenskar eller med finnar som kan dålig svenska. Det som många rikssvenksr tror är vår dialekt eftersom det låter litet annorlunda än den svenskan de är vana med.

Ja, så är det nog i Sverige också. Och rimligen i alla länder inkl UK. Vissa dialekter har svårt att förstå varandra.
Ganska vanligt i Sverige är tron att högsvenska är svenska med finsk brytning. Vilket det ju (naturligtvis) inte är.

Då man talar högsvenska kallas det att man "denskar" eller "danskar". Jag skulle gissa att det är en kvarleva från kalmarunionens tid då herrskap talade ett språk som var mer eller mindre uppblandat med danska.

Ungefär som när man i norra Sverige kallar skåningar för halvdanskar.😁 Vilket inte är någon som helst officiell beteckning om nu någon trodde det.

Draagriston är märket som dragjärnet lämnar efter sig på stocken då man drar passningen mellan två stockar.
Klöjson är spåret i ändträet på stockarna där man passar in svärdet som håller väggen rak vid öppningar.
Varmtannin är en detalj i vissa knutar.
Allt hör ihop med timring som du ser.

Då hänger jag med. Men timring är inte min styrka, så det hade nog varit rätt svårt även på sk rikssvenska 😁

 

[Larsa]

Jobbade på ett stort konsultföretag inom IT. Vi blev uppköpta av ett kanadensiskt företag (nu vet många förtegen), och då blev plötsligt koncernspråket bytt från svenska till engelska och franska. Hade man svårt med engelska blev man erbjuden språkkurser utanför arbetstid. Själv har jag inga problem med engelska men tyckte hela upplägget var helt skruvat....
tröttnade på konsultbranschen där man alltid skall vara kunden till lags, och har hittat världens bästa jobb och världens bästa kollegor. Life is sweet

 

[Bart]

CGI?

 

[Larsa]

CGI?

Ja ingen hemlighet. Ganska ok företag men otroligt toppstyrt från Kanada.

 

[Dilato]

Och rimligen i alla länder inkl UK. Vissa dialekter har svårt att förstå varandra.

BBC eller vilken engelsk kanal det nu var hade serie om fiskare i skottland/hebriderna och den textades på engelska för ingen engelsman kunde förstå vad dom sa 😆

 

[pmd]

Jag tycker det är löjligt att tala utländska när det inte är nödvändigt.

”Man bör inte använda utrikiska ord när man har en inhemsk adekvat vokabulär disponibel” – Gunnar Sträng

(Fast det är inte helt belagt att just denna pärla av Sträng är autentisk; det finns dock fler som är belagda).