Elnätsavgifterna steg fem gånger mer än inflationen
Nya siffror visar att elnätskostnaderna har ökat betydligt snabbare än den allmänna prisutvecklingen.
Du kan läsa artikeln här: Elnätsavgifterna steg fem gånger mer än inflationen
Du kan läsa artikeln här: Elnätsavgifterna steg fem gånger mer än inflationen
Jag har hus med ganska exakt likvärdiga förbrukningssiffror i både Ellevio och Vattenfalls nät.
Och Vattenfall är betydligt dyrare även fast Ellevio haft effektavgift.
Nu verkar Ellevio passa på att höja priserna i och med tillbakagång till gamla modellen.
Och Vattenfall är betydligt dyrare även fast Ellevio haft effektavgift.
Nu verkar Ellevio passa på att höja priserna i och med tillbakagång till gamla modellen.
Frågan är ju om höjningarna är motiverade? Det kan ju mycket väl vara så att det generellt är/var hög tid för nyinvesteringar i näten. Känslan är ändå att det fram tills för några år sedan varit ganska låg nivå på underhåll och förnyelse av nätet, då gick det också att hålla låga priser. Det kanske helt enkelt är så att man var dåliga på att sprida ut de verkliga kostnaderna jämnt över långa (decennier) tidsperioder?
Vattenfall har aldrig hållit låga priser vid en jämförelse.K Kallens skrev:
Det är ju en no-brainer att företagen lastar över mesta möjliga kostnad till elnätsavgiften för där har man som kund inget val.
En rimlig hypotes för kostnaderna för elnäten är att det borde vara dyrast i norr och billigast i söder. Få kunder och långa ledningar i norr och många kunder och korta ledningar i söder.
Men, kanske är det så mkt billigare att ha långa luftledningar i skogsbygd med få och stora markägare, få vägar etc? Här i söder kan man inte gräva många meter innan ngt hinder dyker upp. Massvis med små markägare, vägar och bebyggelse.
En rimlig kostnadsmodell borde vara baserad på elkvaliteten. Dvs, antal timmar med strömavbrott, frekvensen av avbrotten, spänningsvariationen, ström- och spänningsspikar etc.
En rimlig hypotes för kostnaderna för elnäten är att det borde vara dyrast i norr och billigast i söder. Få kunder och långa ledningar i norr och många kunder och korta ledningar i söder.
Men, kanske är det så mkt billigare att ha långa luftledningar i skogsbygd med få och stora markägare, få vägar etc? Här i söder kan man inte gräva många meter innan ngt hinder dyker upp. Massvis med små markägare, vägar och bebyggelse.
En rimlig kostnadsmodell borde vara baserad på elkvaliteten. Dvs, antal timmar med strömavbrott, frekvensen av avbrotten, spänningsvariationen, ström- och spänningsspikar etc.
Då jag nu har satt mig in i hur denna jämförelse har gjorts så är denna rapport rent bedräglig. Den tar ett typhushåll i gruppen av alla hushåll och jämför detta från år till år. De tar ingen hänsyn till att 15% av hushållen har elbilar och att de flesta av dessa laddar bilarna på natten. De tar ingen hänsyn till att hushåll med hög elförbrukning men med låga effekttoppar får lägre elnätsavgifter osv.
de har tagit ut ett typhushåll ur julklappssäcken och jämfört detta. Det är nästan som att ta en sten från Alvaret på Öland och dra slutsats om berggrunden från det (jag kan tipsa att många av stenarna där har transporterat med inlandsisen från fastlandet).
Helt vansinniga slutsatser får man om man arbetar på detta sätt.
Gör om och gör rätt.
Jag säger med detta ingenting om huruvida elnätsbolagen skinnar sina kunder (vilket jag tycker att en del av dem gör iofs), jag säger bara att detta sätt att mäta hur elnätsavgifterna utvecklas är helt förkastligt. Särskilt i samband med en övergång till effekttariffer som förväntas förändra folks elförbrukning, något som man här antar inte sker.
Denna rapport har ett rent bedrägligt sätt att analysera elnätspriserna!
de har tagit ut ett typhushåll ur julklappssäcken och jämfört detta. Det är nästan som att ta en sten från Alvaret på Öland och dra slutsats om berggrunden från det (jag kan tipsa att många av stenarna där har transporterat med inlandsisen från fastlandet).
Helt vansinniga slutsatser får man om man arbetar på detta sätt.
Gör om och gör rätt.
Jag säger med detta ingenting om huruvida elnätsbolagen skinnar sina kunder (vilket jag tycker att en del av dem gör iofs), jag säger bara att detta sätt att mäta hur elnätsavgifterna utvecklas är helt förkastligt. Särskilt i samband med en övergång till effekttariffer som förväntas förändra folks elförbrukning, något som man här antar inte sker.
Denna rapport har ett rent bedrägligt sätt att analysera elnätspriserna!
jag kan ana varifrån hypotesen kommer...ARJU skrev:
Det är nära mellan husen i storstäderna och det är långt mellan husen i Lappland. Nu är dock inte avståndet det enda som kostar. Erfarenheterna från när jag byggde bredband i mitt bostadsområde är att avståndet kostar ingenting, att passera gator, vattenledningar, elledningar - det kostar.
Det klarnar lite om man tänker på vilka som ligger bakom rapporten: ”Nils Holgersson Gruppen består av representanter från Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen Riksförbundet, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta”.pacman42 skrev:
Jag tror inte att de egentligen gör anspråk på att ge någon generell eller heltäckande bild av prisutvecklingen utan det är andra som väljer att tolka det så. Som branschorganisation kan de säkert ha rätt i att priserna har ökat mer på grund av effektavgifter - för den bransch de representerar.
Nej, hade de tagit intäkterna från nätavgifterna och delat det med antalet kunder för varje år (per nätoperatör). Då hade de fått ett mer rättvisande resultat. Även detta innehåller felkällor, men exempelvis utbyggnaden av fjärrvärme är inte så stor. Man skulle kunna räkna bort den del av överföringsavgiften som är beroende av elförlusterna, då skulle det bli väldigt nära rätt med rätt små medel.K karlmb skrev:
Var ser du något om villa? De utgår från en fastighet med 15 lägenheter, vilket är det typfall de följer år för år.
”I undersökningen har den årliga elnätsavgiften, enligt de priser som gällde den 1 januari 2026, beräknats för typhuset i Nils Holgerssonrapporten med 15 lägenheter. Varje lägenhet har ett 16A säkringsabonnemang och en årlig elförbrukning på 2 300 kWh. Huset har ett gemensamt fastighetsabonnemang på 35A och 15 000 kWh/år.”