Det är en behörighet som jag pratar om, och den ger dig tillgång till att arbeta med alla typer av anläggningar. Detta innefattar försvarsanläggningar och kärnkraftverk och pappersbruk, sjukhus, allt. Jag vet inte hur erat egenkontrollprogram ser ut, men hos oss har varje servicebil med sig en enklare variant av eurotester. Jag får bilder ifrån isolationsprov och uppmätt förimpedans aom jag kan verifiera med nätägaren.tommib skrev:
Och det du tar upp har ingenting med vad jag tidigare beskrivit, det är korrekt att olika dvärgbrytare har olika brytförmåga, detta finns specificerat även på smältsäkringar. men det är inte vad energigenonsläpp innebär.
Energigenonsläpp är den energi som hinner "smita förbi säkringen" in i anläggningen vid en kortslutning och den är bara ett problem för dvärgbrytare (detta är anledningen till att du nästan aldrig ser dvärgbrytare typ D ute i fält, det ska till gynsamma förhållanden för att kunna sätta upp den), och det har inte någon betydelse att det sitter smältsäkringar som huvudsäkringar före. i den delen av anläggningen där huvudsäkringen sitter har du andra toleranser på energigenomsläpp. Det finns tabeller för hur mycket varje typ av kabel tål.
Men detta är lite knivigt att räkna på så det gör man lämpliast med en mjukara. Du kan omöjligt veta förimpedansen om du inte mätt upp den eller tagit reda på den.
Men är du en vanlig elektriker så är det inte konstigt att du inte känner till energigenonsläpp och förväxlar den med brytförmåga.
Hela min poäng här är ju just att man behöver tid att bli varm i kläderna.
För något år sedan skulle jag skriva ett fastställelseintyg intyg på ändringar i en lägenhet i Norge, där hade elektrikern förlagt 2.5mm2 säkrat till 16A, I Norge är detta sedan en tid tillbaka inte tillåtet då det kommit nya direktiv med max 15. Detta hade en utbildad elektriker gjort, och om han missar det, så är min poäng att en lekman absolut kommer missa det. Det finns många tjänster man kan köpa in, som tillexempel kabeldimensioneringsprogram, färdiga egenkontrollprogram och även all lagtext med att man får information när det sker större förändringar I branschen. Jag anser dessa är nödvändigheter om man vill bedriva verksamheten seriöst.
Det finns en anledning till att jag överlåter all min bokföring till en ekonomikonsult, och svaret är samma som för en elektriker, man jobbar med det dagligen och man har då större möjligheter med att hänga med branschen än en person som bara gör ett ingrepp då och då. Jag skulle kunna ta chansen att ägna någon timme varje måndag till leta efter ändringar bland skattereglerna och göra bokslutet själv. men det blir som att ha ett extra jobb, och då bör man kanske fråga sig om ska man vara elektriker eller ekonomikonsult.
Det stämmer att större projekt hamnar hos en ingenjörsfirma som tar fram underlag. men som ackrediterad elektriker har DU ansvaret, vilket i princip betyder att om du bygger efter ritning och dom har förväxlat kabelnummer när dom gjorde kortslutningsberäkningar, så att projekteringen blivit fel är det du som kommer få problem eftersom det är du som upprättar anläggningen. Det går givetvis att ta det civilrättsligt men enligt lag är det du som är ackrediterad. Så se det dessa ingenjörer jobbar med som "tips" och verifiera om det är rätt på egen hand. Detta inkluderar ställverk med medföljande strömtransformatorer.
Jag är tillräckligt gammal för att veta att bara för att ma ger sig på en ändring som man tror är bra... betyder detta nödvändigtvis inte att det kommer bli bättre. Jag hävdar inte att systemet är perfekt, det har sina skavanker. Men det är mängder av beslut som ligger bakom.
Jag kommer ihåg när detta, om det va det som Anna Karin-hatt försökte driva igenom... men jag vill minas att det fanns en viss benägenhet att böja på sanningen från olika håll. Jag engagerade mig inte så mycket men jag kommer ihåg att dom jag pratade med menade att elektriker skulle bli en yrkesman, och att ABL var ett annat segment. Men detta skulle innebära att facket tappade kontrollen med sina ecy certifikat så det var näbbar och klor från båda håll.
Jag känner inte igen mig alls i att det skulle vara enkelt, men du är inte den enda på forumet som säger att det är några lätta kurser sen är det klart. Det slog mig då att jag inte riktigt vet hur dessa kurser ser ut eftersom min behörighet var inbakad i en två-årig utbildning. Så jag börjar nu faktiskt förstå hur det kan finnas ackrediterade som inte ens vet att den gulgröna skyddsledaren är ansluten till distributionstransformatorn.
Och då skulle jag nog vilja se mer utbildning, för är det som du säger så är det rent av skrämmande.
Detta är ju hela problemet. Att det är en behörighet för allt är bara dumt. Den lär vara otillräcklig för de svårare arbetena i spektrat du nämner. Och den är överflödig för de enklaste arbetena.K KenNo skrev:
Det finns en viktig skillnad här. Det är ditt fria val om du vill anlita en ekonomikonsult eller göra det själv så länge du följer regelverket. Många med mig anser att det borde vara likadant för enklare elinstallationsarbeten.K KenNo skrev:
Det finns med all säkerhet de som behöver mer utbildning. Men för villaägaren som vill skruva upp ett till vägguttag behövs ofta inte mer utbildning utan ett rimligare regelverk.K KenNo skrev:
Som elmont skrev i inlägget nedanför ditt är det besiktningsföretaget som betalar för fortbildningen inom yrket.S Snikholt skrev:
De specifika behörigheter respektive besiktningsingenjör behöver i yrket anordnar företaget utbildning inom, efter genomgången utbildningsinsats (teori) får man ”tenta av kunskaperna”. Därefter är det dags för handledd praktik med en erfaren kollega där det kontrolleras att ”man” på ett korrekt självständigt sätt kan genomföra kontroller inom respektive kompetensområde.
Mvh
Det är många som hävdat att kursen för ABL är enkel och jag har inte känt igen mig i detta. Då jag själv gick tvåårig med AB inbakad och det vid detta tillfället endast fanns AB (Det fanns ingen hög eller låg vid detta tillfälle, man läste båda)O Oldfart skrev:
Om det nu är så lätt som alla säger, så vill jag nog påstå att set underbygger mitt argument istället för att motbevisa det.
Har man inte läshuvud så tror jag bra rutiner kan kompensera, och då kan det vara bra med att jobba ett tag.
Det låter som om du tror att man blir färdig när man fått AB, det blir man aldrig och lite beroende på hur mycket man spetsar sin kompetens så hamnar man på mer och mer specialiserade projekt.
Man upptäcker nya saker hela tiden och man går både interna och externa fortbildningar.
Jag kan garantera att man som ackrediterad elektriker bland jobbar med teknik som är precis på vetenskapens front. Din uppgift är el-delen och resten av ingenjörerna har sitt respektive specialistområde. Din uppgift är att deras utrustning och sättet den installeras på förenligt med aktuella standarder och föreskrifter. Själv har jag gått i både bsl3 områden och stått inne i en kärnreaktor. och det är inte helt självklart att koppla in sig via penetreringspanelen på en mri.
Har du tillexempel hört talas om apparater som gör att kan identifiera degradering i individuella kugghjul i en växellåda genom att man mäter strömmen till en asynkronmotor?
Att vi mäter ström genom att observera hur mycket en laserstråle påverkas av ett magnetfält?
sådana apparater gör man commissioning på som elektriker och man håller dialog med respektive specialister från företagen som bygger dem.
Att man som elektriker inte begriper sig på integralbegrepp eller flerdimensionella matriser, stämmer inte, vi jobbar nära system och ibland kan det vara bra med en fördjupning bara för att hänga med. Själv tog jag nyligen en kurs i fpga utveckling.
Men hög matematik kommer inte att hjälpa när man ska projektera en anläggning med säkringar och kablar, vi fick lära oss att bland annat räkna parallella kablar för hand, och denna uträkning består bara av arbiträra formler och tabeller. För någon som har läst tekniskt fysik skulle nog jag vilja på stå att det inte går att förstå sig på. Men vi har mjukvara till detta eftersom många uträkningar är beroende på tabellvärden och görs i steg. Och det är inte som en ekvation där du får svaret, du får göra ett antagande sedan ser du om det blev inom grännsvärdena när du är klar... är du utanför får du räkna om... varpå vi använder mjukvara
Till de enklare arbetena finns det Ackreditering B som gör att man får utöka gruppledningar. Argumenten I detta forum verkar cirkla runt en viss frustration över att man som husägare äger en elanläggning men inte får göra underhåll själv. Men man får exempelvis byta både brytare och uttag utan någon som helst utbildning. Att börja dra om elen i ett hus kan snabbt bli ett projekt... även om det i teorin är enkelt.A Avemo skrev:
Byter man en central med diazedsäkringar till moderna dvärgbrytare som jag sett någon göra här så ska anläggningen testas av.
Jag är inte ute efter att jaga eller inkompetensförklara hemmapulare,en jag vet hur man kan få för sig att tänka... Jag var elektronikreparatör innan jag fick skola om mig, och jag är väl medveten om den Dunning Kruger effekten som kickar in när man ser elektriker arbeta. Många arbeten är blå till blå och jord till jord och fas till tändtråd. Men det tar tid att få med sig alla rutiner och man lär sig varför man inte ska göra på ett visst sätt. Som elektriker frågar man sig också vad som är så speciellt med A behörigheten tills att man faktiskt börjar använda den.
Går man dock utbildningarna, och sedan pratar med dem som tagit genvägar hittar man ett röd tråd i varför det är så här.
Kommer en hemmapulare köpa riktigt kabellubb när denna ska dra kabel? kanske... men man är nog mer frestad att använda diskmedel som kommer klibba fast när det torkat, eller ännu värre, silikonbaserat smörjmedel som kontaminerar kontaktytor och riskerar att bli en brandfara om 5-10 år.
Hur viktigt det är med kemisk kompatibilitet lär man sig när man jobbar på anläggningar inom försvarsindustrin eller på ett kärnkraftverk.
Hur viktigt det är med galvansik kompatibilitet lär man sig när man jobbar på onshore eller båt.
Dessa saker är oftast ett litet kapitel i elutbildningen om det ens finns med... men det är en av många saker man måste ha koll på. Har man inte flera år bakom sig och kunnat tillgodogöra sig flera industriers styrdokument har man lite på fötterna och riskerna ökar.
och som villaägare... köper man en helt ny 100m rulle enkelledare när det fattas 7 meter och sen ska man aldrig använda det igen? osäker... det är från person till person om man inte har en dyrbar behörigheten på spel
Larm är en sådan bransch där jag är helt säker på att en hemmapulare kommer göra ett bättre jobb, än en larmtekniker. En larmtekniker får kvitteringen när larmet fungerar och det krävs mycket lite specialverktyg och det är inte uppstyrt på samma sätt. Det är ofta sönderstressade 20 åringar som inte får bra fortbildning.
El däremot... instrumenten som man testar av med är inte superbilliga och om man kan koppla spindelnät kan det funka, men det blir problem för nästa person som kommer.
jag förespråkar att man testar varje uttag man sätter up, det är en bra rutin. Men då måste man också in i centralen och verifiera sann jord. Inte helt komfortabel med att lekmen är där då jordfelsbrytaren inte skyddar inne i centralen.
Redigerat:
Snurra inte bort dig i diverse ytterligheter KenNo det kommer inget vettigt ur dina textmassor på det sättet. Du får tänka dig att vi hempulare av olika klass som skriver och byter erfarenheter, kunskaper här till stor del är helt utom mittfåran. Ser många här som utan vidare borde få göra de jobb som behövs hemma på ett ordnat sätt som följer lagstiftningen. Även många som utan att blinka kan fylla kraven för egen full auktorisation.
Om du tittar i gamla trådar när behörighetssystemet var i fokus hittar du en medlem här som gjorde prov och fick behörighet när den möjligheten utvärderades.
Om du tittar i gamla trådar när behörighetssystemet var i fokus hittar du en medlem här som gjorde prov och fick behörighet när den möjligheten utvärderades.
Hur fungerade det med provet? Jag har inte hört talas om detta. Om du eller någon annan kan förklara eller länka mig vidare så skulle det uppskattas.GK100 skrev:
Och det tycker du är bra?K KenNo skrev:
Jag håller inte med.
Och hur ofta används det? Till alla installationer? Är det verkligen effektivt och rimligt?K KenNo skrev:
Jag vet. Och i en villa så kommer den genomsläppta energin begränsas av huvudsäkringarna till en nivå som inte kommer orsaka skador nedströms, oavsett om gruppsäkringarna är diazed eller minibrytare (som det numera tydligen heter).K KenNo skrev:
Har det inte? På vilket sätt ska minibrytaren kunna släppa igenom energi som inte finns?K KenNo skrev:
Mina huvudsäkringar sitter ca 50 cm från minibrytarna. Eftersom det är en villa.K KenNo skrev:
Nej, man kan inte veta det man inte vet men man kan som du säger mäta upp förimpedansen. Med en vattenkokare eller annan resistiv last. Eller så frågar man nätägaren.K KenNo skrev:
Är det verkligen en bra ordning tycker du?K KenNo skrev:
Intressant synpunkt. Har du förmåga att verifiera att t.ex. en transformator är korrekt dimensionerad för tänkt last? Inte vilka kabelförband du ska ansluta den med alltså utan själva transformatorn?K KenNo skrev:
Är den verkligen alltid det? I Norge?K KenNo skrev:
Absolut. Och har man läshuvud och förstår koncepten så är det kanske så att man klarar sig igenom snabbare. Som andra har uttryckt, vissa människor lär sig genom mekanisk repetition, andra genom förståelse.K KenNo skrev:
Nej, men jag har hört talas om andra apparater, t.ex. EIT. Och jag förstår principiellt hur det fungerar. Förstår du hur ditt exempel fungerar?K KenNo skrev:
Nej (ballt), men jag vet hur man mäter syrgaskoncentration genom att titta på deviation av ett mikromekaniskt system eller utsläckning av fluorescens och jag förstår de bakomliggande koncepten. Förstår du hur laserstrålen påverkas av magnetfältet?K KenNo skrev:
Ja, och vilken del av det involverar förståelse från dig för hur apparaten fungerar?K KenNo skrev:
Det sista är inte alls avsett att vara drygt, jag ber om ursäkt om det låter så. Det är bara så svårt att argumentera för min sida av saken utan att låta nedlåtande och det är inte min avsikt. Jag konstaterar att det finns många väldigt duktiga praktiker som tar sig väldigt långt och även är duktiga teoretiker men förståelsen saknas ofta för att en teoretiker väldigt snabbt kan plocka upp information och lära sig saker utan att upprepa dem tusen gånger. Speciellt inom el, som i väldigt stor utsträckning handlar om att memorera regler, förstå vissa nyckelbegrepp, veta när man måste räkna och när man kan använda tumregler och ha en rätt begränsad hantverksskicklighet.
När behörighetssystemet utreddes gjordes försök med praktiska och teoretiska prov av ElSV som skulle ligga till grund för personlig auktorisering av de som jobbar i området. Alltså det som inte blev av ens i någon form.A avh67f skrev:
Som sagt anmälde sig en medlem här och gick genom procedurerna med godkänt resultat och följande AL. Det sågs från myndighetshåll som ett helt ok sätt att verifiera ställda krav och något som så många här skrivit om i oändliga behörighetstrådar önskat ha möjlighet till.
Du kan säkert hitta trådarna här så får du beskrivet hur det gick till direkt från hästens mun.
Mikael_L länkade tråden lite tidigare
Här verkar förstudierapporten finnas åtminstone: https://www.voltimum.se/sites/www.v...ibliotek/Branschnyheter/2012/oktober/prov.pdfA avh67f skrev:
Lika lite som man bör underskatta svårigheten bör man överskatta den.K KenNo skrev:
Det må vara olika inriktning på diskussionen för olika deltagare. Men eftersom detta är ett forum för husägare tycker jag det är ganska meningslöst att ta som exempel sådant som de flesta husägare aldrig kommer i kontakt med.K KenNo skrev:
Det finns olika lekmän. Somliga kan ge sig in i centralen utan problem. Andra bör låta bli.K KenNo skrev:
I Norge gör vi alltid slutkobtroll och man utfärdar man ett fastställelseintyg (samsvarserklæring) på varje anläggning man varit och jobbat på, där beskriver man vad man gjort och vilka standarder som är aktuella för ingreppet, jag tyckte det var mycket i början men det är fantasikt bra vid dispyter där flera företag varit och jobbat på samma anläggning.
Det som begrännsar är kabel emellan transformator och anslutningpunkt. Har man en liten 20A diazed som huvudsäkring så skyddar denna såklart allt nedströms. Alla typer av brytare hade jag dock lagt in i febdok för säkerhets skull eftersom dessa är mycket individuella (tillverkarna skickar data till mjukvaruföretaget och man blir ibland överraskad när man leker i febdok)
Nätägaren kan du fråga (så brukar man göra), du kommer dock skapa ett påtagligt jordfel hos nätägaren om du vill göra på andra sättet eftersom du kopplar in en vattenkokare emellan fas och jord... och allting som då är jordat kommer i princip bli spänningssatt genom motståndet i kokaren när du kör testet med din vattenkokare. Detta för att du alltid mäter förimpedansen (Z-loop) emellan jord och fas för att få de sämsta förtsättningarna, i större kablar (borta vid transformatorn) så är inte jordledaren av samma kvadrat som de andra ledarna, varpå det heter 4x95+29 mm2 till exempel, förlägger man 5G 2,5 har alla samma kvadrat. Det är alltid jordslutning man räknar på när det kommer till gruppledningar i lågspänningsnät, och då mäter man jorden hela vägen till transformatorn, En bra installationstestare kan mäta upp detta utan att jordfelsbrytaren ens trippar.
Med Z-line mäter du impedansen emellan nolla och fas tillexempel och då intresserar man sig för strömstyrkorna. Här funkar det bättre med vattenkokare som nödlösning
Jag tycker de som projekterar ska stå till svars för hur dom tänker men det är inte så det fungerar tyvärr.
Man kan dela upp projekt på alla möjliga sätt AB04... 06... skriva en klausul om funktionsansvar men lagtexterna kring elbehörighet är inte dispositiva.
När jag tog min behörighet så räknade på detta, vi hade bland annat en praktisk övning där vi mätte upp vad dom kallar en transformators klockslag" (svårt att hitta online tror jag, men du borde kunna hitta det någonstans) Detta för att vi skulle vara medvetna om en transformators... phase displacement? jag kan inte skriva fasförskjutning här eftersom det är synonymt med effektfaktor som är något annat. Men detta har betydelse om du tillexempel ska parallellkoppla transformatorer, har dom olika klockslag kan du inte sammankoppla dem. Dyn11 säger dig tillexempel att transformatorn är D kopplad emot högspänningsnätet, att den är Y kopplad på lågspänningssidan och att det finns en neutral, och att klockslaget är 11
I Norge har vi tyvärr en blandning av både TN varianterna och IT, detta har gjort att det är väldigt viktigt med skyltning och elektrikerna är väldigt medvetna om de olika transformatorkopplingarna, vilket jag tycker vi saknar i sverige. Många gör narr av Norge på grunt av deras IT system men det är faktskt inte så ovanligt som man kan tro... det upprättas liknande system på sjukhus (operationssalar) och andra industrier där man inte vill att säkringen slår ut vid ett jordfel. Men till villaområde är det en dålig lösning, eftersom en enda person kan dra en skruv igenom en kabel och alla som är kopplade till den transformatorn få då samma jordfel och det blir mycket svårt att hitta. Något av dom tråkigaste jobben man har haft har varit att lägga timmar på att leta jordfel bara för att förklara för kunden att deras anläggning är i tipp topp men att jordfelet kommer från nätet.
Ja... Du använder strömtänger med mycket hög samplingshastighet och eftersom kuggarna inte är perfekta så får du variationer i strömmen, denna data kör du sedan igenom FFT och kugghjulens karaktär kommer då presentera sig själva som olika frekvenser i frekvensdomänen. Detta fungerar givetvis inte på motorer som styrs via vfd
Användingsområdet för detta udda system är kontroll av ventilmanöverdon till kritiska ventiler inom kärnkraften, det finns idag väldigt avancerade motorstyrda ventiler men elektronisk självdiagnostik men dessa är absolut förbjuda i kritiska system (tänk kontaktorstyrning) det skapar dock svårigheter att avgöra donens faktiska tillstånd varpå denna tekniken finns... instrumentet mäter massor av olika parametrar men en av dem är att du får växellådan som ett frekvensspektrum.
Ja... jag intresserade mig specifikt för denna mojäng när jag jobbade med en av abbs HVDC länkar, normalt sett så mäter man ström via strömtransformatorer. I en hvdc länk finns ingen AC och således inget varierande magnetfält till strömtransformatorn, och ett shuntmotstånd är helt otänkbart. Strömmen ska dock mätas på något sätt och i skolan lär vi oss att ljus inte påverkas av magnetfält, det är dock en sanning med modifikation. Principen som denna utrustning jobbar på är grovt förenklat följande : lasern går igenom ett polariseringsfilter innan den skickas in en fiber med speciella egenskaper som gör att lasern biberhåller sin polarisering, denna fiber är lindad runt 400kv skenorna där strömmen flyter. Fibern är dessutom av ett material där ett fenomen kallat faraday rotation är mer påtaglig. Detta gör att den polariserade lasern "vrids" proportionellt till magnetfältets styrka och när den kommer ut ur fibern skickas den igenom ett polariseringfilter till med samma orienteering som det första, eftersom ljusets polarisering nu har en annan orienteering i förhållande till när det skickades in i fibern så kommer intensiteten subtraheras iförhållande till antalet grader den vridit sig, vilket gör att ljusintensiteten kommer att bli proportionellt till strömmen i skenorna.
Det är givetvis omöjligt att som elektriker kunna ha koll på hur precis allting fungerar, och i vissa fall så klassas det som rena industrihemligheter och då får man ställa sig på tvären till man får reda på det man behöver veta för att det ska bli en säker installation även om mycket faller under maskinförordningen
Ju mer man håller koll på ju lättare blir det att resonera kring hur man ska göra. Att vara bekant med materialet sparar mycket, ett snabbt sätt att bil impopulär är att koppla ur strömtransformatorer utan att först kortsluta dem, speciellt om dom sitter runt en kabel man inte kan koppla ifrån. något av de mest udda jag gjort är att koppla 1,5mm2 till ett skenpaket säkrat till över 1000A, men det var till mätutrustning och eftersom det då inte är en last faller kraven om skydd emot överlast bort. Med tillräckligt robust kanalisation och det faktum att ledaren inte lämnar ställverksrummet kan man dessutom kalla dessa för "kortslutningssäkra" och då är kravet för skydd emot kortslutning uppfyllt och det går då att koppla 1,5mm2 till ett skenpaket.
När en MRI levereras så kommer den med helium för att hålla supraledarna kalla, om det av någon anledning inte går att koppla in den direkt vi leveranns så får man bli kreativ eftersom denna utrustning har kylare som ska hålla heliumet kallt, dom dessa inte kopplas in i tid så kokar heliumet bort, vad som händer då vet jag inte men det var inget jag ville ta reda på.
I väldigt extrema fall kan det bli pilotprojekt av alltihop, man ta då upp en dialog med de berörda myndigheterna "reglerna X går inte att följa i detta projekt på grund av förutsättningarna Y" och man ansöker om dispans, precis som man gör när ska jobba för mycket övertid, men istället för fler timmar så avviker du ifrån något annat, exempelvis en föreskrift. Och istället för arbetstillsynen så pratar du med DLE. Men detta har jag bara varit med om en gång.
Det här är ju som att förbjuda folk från att ta körkort för bil, körkort får man först om man kan både teori och bevisa tekniskt kunnande att framföra bil, tung lastbil med släp, jumbojet och Finlandsfärja.K KenNo skrev:
Annars kan man såklart få framföra alla eller vissa av dessa fordon utan körkort om någon på kontoret med körkortet anser att man kan. Personen som ska framföra fordonet behöver inte ens träffa personen med körkortet.
Om vi håller oss till det jag faktiskt kommenterade på så kvarstår faktum: Den som har läst ett två- eller treårigt yrkesförberedande gymnasieprogram måste läsa in en massa grundläggande matematik, ellära och teknikkurser. Detta upplevs av många som svårt och jobbigt. Den som däremot har läst en ingenjörsutbildning har redan läst majoriteten av det inom ramen för sin utbildning, och behöver i regel enbart komplettera med lite praktiskt orientering, regel- och författningskunskap. Att komplettera med det som krävs för en auktorisation upplevs därmed varken som svårt, jobbigt eller avancerat.K KenNo skrev:
Men om jag ändå skall bemöta påståendet om att auktoriserade elekteriker jobbar på vetenskapens front så tycker jag är rent nonsens.
Den vetenskapliga frontlinjen utgörs av vad som brukar kallas "grundforskning". Det innebär att man forskar på något som antingen ännu inte har någon praktiskt tillämpning, eller som har en känd praktiskt tillämpning men inte är tillräckligt moget för att vara användbart.
Steget efter grundforskning är när resultatet av grundforskningen skall omsättas i verkliga praktiska tillämpningar eller tekniker. Detta kallas teknikutveckling.
Sista steget är när tekniken är mogen att användas i produkter som kan säljas. Det kallas produktutveckling.
Därefter hamnar produkten på hos en elektriker eller elinstallatör som skall montera eller driftsätta den. Det är något annat.
Tiden från grundforskning till färdig produkt kan variera, men jag känner inte att jag sticker ut hakan om jag påstår att det i regel tar 10-15 år i genomsnitt, och det är nog ungefär så långt bort från vetenskapens framkant man får acceptera att elektrikerna arbetar.
När du lyfter fram det där som exempel får jag lite känslan av att du upplever det som avancerade och komplicerade fenomen. Problemet är att inget av det där är varken svårt, avancerat eller nytt. Båda frågorna handlar om sådant jag misstänker att redan ingenjörsstudenter känner till. De får inte bara lära sig den teoretiska förklaringen utan även experimentera med de praktiska tillämpningarna.K KenNo skrev:
Det du pratar om i den första frågan är det faktum att en elmotor och en generator är i stort sett samma sak. Det förstår alla ingenjörsstudenter, och de vförstår då även att förändringar och störningar i motorlasten skapar observerbara variationer i strömmen. Att då övervaka dessa störningar för att upptäcka förslitningar är inget märkvärdigt. Det är ett vanligt moment i laborationsdelen av grundkurserna, särskilt i kombination med kurser i reglerteknik. MCSA som tekniken kallas är dessutom en väl etablerad och välkänd tillämpning och flitigt använd i alla möjliga produkter.
Ditt andra exempel är en enkel tillämpning av Faradayeffekten. Även den är grundkursmaterial och förekommer ofta som tentauppgifter och liknande. Det här är mer av ett grundläggande fysikalisk fenomen med bred tillämpning så jag gissar att den är mindre förekommande som självständig moment i laborationer.
Påståendet var inte att det krävs avancerad universitetsmatematik för att få ut en auktorisation, eller att göra det du beskriver. Det var du som hävdade att om man trodde att det var enkelt så hade man inte en susning. Jag tog då upp denna verkligt avancerade matematik för att sätta det hela i perspektiv och påpeka att den som tillgodogjort sig den matematiken inte tycker det där är särskilt märkvärdigt. Snarare är det så att den som tror att det är svårt inte har en susning om hur mycket svårare matematik faktiskt kan bli.K KenNo skrev:
Nej. Det där är något som du kan ge vilken F:are som helst i hemuppgift. Ge dem en kopia av handboken för kabeldimensionering så är jag övertygad om att redar ut det utan problem!K KenNo skrev:
Sen vill även protestera mot att tabellerna och formlerna är "arbiträra". När forumet för några år sen fick för sig att utveckla ett egen beräkningsprogram så läste jag på lite. Arbetet bakom reglerna är ett gediget arbete av fysikaliska modeller, empiriska mätningar och väl tilltagna säkerhetsmarginaler. Formlerna som tagits fram är förenklingar med tabellerade konstanter för det skall vara enkelt att räkna med. Att ta fram detta underlag, de metoder och verktyg som elektriker använder är nog dessutom en typisk uppgift som passar både tekniska fysiker och elektroingenjörer.
Du menar som alla andra matematiska tillämpningar.K KenNo skrev:
Redigerat: