Nu vänder jag mig till experterna här om denna, vad jag tror, gamla och ovanliga maskin jag hittade på loppis nyligen. Lyckades inte bildgoogla fram någon annan.
Elektronikforumet påstår att företaget Transduktor AB startades av en lärare från Växjö vid namn Älmeby. Stämmer det?
Bara någon månad efter jag köper en kinesisk vanlig variabel transformator så hittar jag denna på ett loppis i en ort så lite att den knappt finns på kartan. Man undrar om det är tecken? 🤓
Ursäkta sängbilderna, blev lite hastigt påtänkt (som jag själv 😀):
Om detta verkligen är en isolationstransformator som tillika är variabel är den ju riktigt användbar! Testade den på plats och den reglerade väldigt exakt och i mycket små steg, klart bättre än den kinesiska trots åldern på denna. Mätarna fungerar ua.
Har den samlade expertisen något att berätta om dels företaget bakom och apparaten i sig? Tacksam för alla svar!
Elektronikforumet påstår att företaget Transduktor AB startades av en lärare från Växjö vid namn Älmeby. Stämmer det?
Bara någon månad efter jag köper en kinesisk vanlig variabel transformator så hittar jag denna på ett loppis i en ort så lite att den knappt finns på kartan. Man undrar om det är tecken? 🤓
Ursäkta sängbilderna, blev lite hastigt påtänkt (som jag själv 😀):
Om detta verkligen är en isolationstransformator som tillika är variabel är den ju riktigt användbar! Testade den på plats och den reglerade väldigt exakt och i mycket små steg, klart bättre än den kinesiska trots åldern på denna. Mätarna fungerar ua.
Har den samlade expertisen något att berätta om dels företaget bakom och apparaten i sig? Tacksam för alla svar!
Jag har inget att berätta om företaget, men jag känner igen loggan och kan med säkerhet säga att de var oerhört stora på alla slags transformatorer under förra århundradet.
När jag kollar dina bilder så kan jag säga att jag känner mig oerhört säker på att detta är en riktig varierbar isolationstrafo, med separata lindningar mellan primär och sekundär (dvs inte sparkopplad).
Men ohmmät mellan ett stift på matningssidan och ett uttag på sekundären, du bör då mäta "oändligt" eller ev en riktigt hög resistans (minst många kohm).
Jag skulle köpt den där utan att ens hinna blinka om jag ramlade på en till fyndigt pris på någon loppis el liknande.
T.ex det pris som står på prislappen där.
När jag kollar dina bilder så kan jag säga att jag känner mig oerhört säker på att detta är en riktig varierbar isolationstrafo, med separata lindningar mellan primär och sekundär (dvs inte sparkopplad).
Men ohmmät mellan ett stift på matningssidan och ett uttag på sekundären, du bör då mäta "oändligt" eller ev en riktigt hög resistans (minst många kohm).
Jag skulle köpt den där utan att ens hinna blinka om jag ramlade på en till fyndigt pris på någon loppis el liknande.
T.ex det pris som står på prislappen där.
Det vet jag mycket väl men forum är inte till för att hänvisa dit (läs regler t ex) utan att istället få kontakt med kunniga människor, som det finns många av på Byggahus.M Myckling skrev:
Tack!Mikael_L skrev:
Ja, jag tvekade inte ens en sekund! Även som justerbar transformator med både spänning och strömstyrka via fina analoga mätare så är priset ett fynd. Trots "bara" 3A så väger denna över 10 kg, kanske närmare 15.
Jag ska mäta som du säger så fort jag har möjlighet! Återkommer.
En isolerad variabel transformator är en raritet - det går väl tiotal sparkopplade variabla transformatorer per 1 isolerad dito... då dessa med isolering var så dyra i inköp att man hankade sig fram med sparkopplade dito istället och hög försiktighetsnivå...
Bara 10 kg koppar är värt en 1000 lapp eller mer.
Det där är en riktigt bra komponent då man meckar med elektronik.
Det där är en riktigt bra komponent då man meckar med elektronik.
Grattis till ett fynd! Just att den är isolerad gör den ovanlig.MultiMan skrev:
Den uppmärksamme kanske noterar att det står dels "Max 2A" dels "16A 500V."B Bitterhetsakademin skrev:
Max 2 A, betyder att det är max säkring före, för att de termiska bimetall-skydden inte ska skadas vid kortslutning.
Att det även står 16A 500V, för mig att anta att det finns en kontaktor där, som klarar denna ström, men som inte passerar bimetallen.
Men ärligt talat, detta är så gamla grejer, så för det mesta när jag stöter på det så är uppgiften bara att riva bort det, eller så att det inte alls ska röras, så länge det fungerar. Så därför har jag dålig koll.
Storleken och vikten på den pekar som sagt i kombination med blygsamma 3 A mot att den inte är typiska sparkopplade varianten. Även att den är märkt så och dessutom tillverkad av Transduktor gör det än mer säkert.
Namnet på företaget ger en vink om vad de sysslade med i början dvs transduktorer av olika slag och varianter. Många som levde kvar långt fram i tiden var avsedda för laddare tex stora truckbatterier och en del stationära större banker. Transduktorreglering hade sin tid i gapet innan de för tiden toppmoderna tyristortyperna kom in.
Företaget finns i viss form fortfarande kvar i Växjö och som nämnts var länge transformatorer mängdvaran särskilt ringkärna eller toroider som även det gav ett företagsnamn. Här på BH brukar ju små strömtrafos för belastningsvakter vara uppe tex om de är farliga att koppla bort och lämna kablage osv. Just den typen kärnor kan man nog säga att Transduktor hade i stort monopol på när de var som vanligast. Igelkotten ofta del av det gjutna plasthöljet.
Nu när det precis dök upp en motorskyddsbrytare från ASEA så kan jag kontra med denna också.
Denna är något nyare, denna BRF var inte byggd på vare sig 40-talet eller 50-talet, utan det är nog sent 60 eller 70-tal.
Jag fick uppdraget att felsöka och åtgärda strömlöshet i en tvättstuga, ganska snabbt gick det att konstatera att det hade brunnit i huvudbrytaren och en fas saknades, så vi bestämde att det var dags att byta ut denna gamla porslinscentral.
Under den satt detta motorskydd, till en takfläkt som utgjorde tvättstugehusets ventilation.
Jag satte omedelbart dit tejpen som syns där, för hålet där det suttit en kontrollampa var öppet rakt in i strömförande delar
Detta motorskydd består av endast termiskt skydd (bimetall), som ska skydda motorn mot överlast, tappad fas och sånt. Och måste föregås av säkring, som man kan se här:
Skulle vara max 2A, trots detta var det avsäkrat 10A 🥵
Mekaniken är trevlig
När man trycker in den svarta knappen för att starta, så trycks härket mitt i bild ner, och läser fast i prylarna till vänster i bild.
Och här har det låst fast
Trycker man sen på den röda knappen, så lossar det, men det finns någon finurlig mekanisk förregling som gör att även om den svarta knappen hålls inne så släpper det, och den svarta knappen (och den röda) måste vara i opåverkat ursprungläge för att det ska gå att starta igen med den svarta. Allt helt mekaniskt.
Sen då, överströmsskyddet?
Jo, på andra sidan sitter bimetallskyddet, tråden som är lindad blir varm av strömmen, och då böjer sig bimetallen som den är lindad runt tillräckligt mycket så trycker det på bakelitskivan bakom som löser skyddet i sin tur.
Så därför skyddar detta motorskydd även motorer ifall det faller bort en fas, då ökar strömmen i de två kvarvarande och därmed triggar det de två bimetallskydden som den högre strömmen går i, dvs det räcker med att en av bimetallerna böjer sig.
Jag tycker sådana här gamla skyddsapparater ofta är otroligt pedagogiska i sin uppbyggnad, då alla funktioner ofta går att se med blotta ögat.
Denna är något nyare, denna BRF var inte byggd på vare sig 40-talet eller 50-talet, utan det är nog sent 60 eller 70-tal.
Jag fick uppdraget att felsöka och åtgärda strömlöshet i en tvättstuga, ganska snabbt gick det att konstatera att det hade brunnit i huvudbrytaren och en fas saknades, så vi bestämde att det var dags att byta ut denna gamla porslinscentral.
Under den satt detta motorskydd, till en takfläkt som utgjorde tvättstugehusets ventilation.
Jag satte omedelbart dit tejpen som syns där, för hålet där det suttit en kontrollampa var öppet rakt in i strömförande delar
Detta motorskydd består av endast termiskt skydd (bimetall), som ska skydda motorn mot överlast, tappad fas och sånt. Och måste föregås av säkring, som man kan se här:
Skulle vara max 2A, trots detta var det avsäkrat 10A 🥵
Mekaniken är trevlig
När man trycker in den svarta knappen för att starta, så trycks härket mitt i bild ner, och läser fast i prylarna till vänster i bild.
Och här har det låst fast
Trycker man sen på den röda knappen, så lossar det, men det finns någon finurlig mekanisk förregling som gör att även om den svarta knappen hålls inne så släpper det, och den svarta knappen (och den röda) måste vara i opåverkat ursprungläge för att det ska gå att starta igen med den svarta. Allt helt mekaniskt.
Sen då, överströmsskyddet?
Jo, på andra sidan sitter bimetallskyddet, tråden som är lindad blir varm av strömmen, och då böjer sig bimetallen som den är lindad runt tillräckligt mycket så trycker det på bakelitskivan bakom som löser skyddet i sin tur.
Så därför skyddar detta motorskydd även motorer ifall det faller bort en fas, då ökar strömmen i de två kvarvarande och därmed triggar det de två bimetallskydden som den högre strömmen går i, dvs det räcker med att en av bimetallerna böjer sig.
Jag tycker sådana här gamla skyddsapparater ofta är otroligt pedagogiska i sin uppbyggnad, då alla funktioner ofta går att se med blotta ögat.
Redigerat:
Jag tror att företaget eller en avknoppning hette TOREMA
Här är en trafo på 500VA till golvvärme på 1980-talet
Ringkärnetrafo var mycket effektiva men hade en kraftig startstöm!
1000 VA Transformator Med el-lyt kondensator till HiFi-slutsteg gick inte att koppla in på 10A nätsäkring.
Det fick bli en mjukstart i form av en vanlig 40W glödlampa i serie med primären efter några sekunder när lampan började minska i ljusstyrka så kortsluter man lampan = full effekt.
Här är en trafo på 500VA till golvvärme på 1980-talet
Ringkärnetrafo var mycket effektiva men hade en kraftig startstöm!
1000 VA Transformator Med el-lyt kondensator till HiFi-slutsteg gick inte att koppla in på 10A nätsäkring.
Det fick bli en mjukstart i form av en vanlig 40W glödlampa i serie med primären efter några sekunder när lampan började minska i ljusstyrka så kortsluter man lampan = full effekt.