HejK karlmb skrev:
Det gäller att omfördelningen av kostnaderna genom införandet av effektavgifterna uppnår målet att hålla nere kostnadsökningarna för elnäten åren framöver
Vi vet ju ännu inte hur bra den finska modellen klarar att uppnå det målet
Och verkligen inte hur den svenska gör det.M Martin Lundmark skrev:
Med tanke på hur EI arbetar idag med kontroller av kostnadsramar så ser jag en rejäl uppförsbacke för dem att klara att ens hjälpligt följa upp dessa egenpåhittade effekttariffer så att man kan avgöra ifall de styrt nånstans eller ej.
TS fråga gäller tariffmodell, dubbel avgift och hur nätet faktiskt dimensioneras.lilytwig skrev:
Det är frågor som berör hundratusentals villaägare med solceller.
TS har ställt frågan i EI:s forum men fått ett svar som egentligen inte berör den tekniska dimensioneringsfrågan.
Om man är lite konspiratoriskt lagd skulle man kunna tolka det som att EI inte vill publicera frågan eftersom den kan ge intrycket att man undviker en svår diskussion eller inte vill att frågan ska få större spridning.
Men samtidigt skrev EI i sitt svar till TS att föreskriften håller på att revideras.
Så det är därför fullt möjligt att frågan är juridiskt känslig och att myndigheten inte vill skapa något slags prejudikat i en forumtråd.
Det TS beskriver är faktiskt ganska intressant även ur förvaltnings- och transparensperspektiv.
Förhoppningsvis kommer EI att återkomma mer konkret i samband med den kommande revideringen.
Under den tiden nätet i vår by förstärktes, var ja i regelbunden kontakt med olika ingenjörer och tekniker från nätägaren. Framförallt för att driva framåt utbyggnaden och kortare ner väntetiden.D Danne824 skrev:
En ansvarig person förklarade för mig, att det räknar med noll egenförbrukning och att alla anslutna solcellsanläggningar skulle mata ut full nominal effekt samtidigt.
I distributionsnätsplanering dimensioneras lågspänningsnät normalt efter den högsta samtidiga belastningen i ledningen.M Martin Lundmark skrev:
Om kunder sänker sin debiterade effekttopp genom att flytta last i tid, men nätet ändå måste dimensioneras för den möjliga samtidiga belastningen hur minskar då effekttariffen själva nätkostnaden?
Högsta samtidiga belastning är inte samma som installerad effekt. Om kundernas förbrukningsmönster förändras så minskar den samtidiga belastningen. Kan låta som trolleritrick för den oinvigde, men det är så prisstyrning fungerar.D Danne824 skrev:
Jag antar att du inte kan svara men ändå.H he-peter skrev:
Det låter som ett ganska konservativt dimensioneringsantagande, vilket i och för sig är förståeligt i nätplanering.
Samtidigt väcker det en fråga, om man antar noll egenförbrukning och full samtidig export från alla solcellsanläggningar dimensionerar man i praktiken nätet för ett extremfall.
Använder man då motsvarande antagande på uttagssidan, alltså att alla kunder samtidigt ligger på maximal effekt?
Om dimensioneringen bygger på sådana worst-case-antaganden blir det också relevant att fråga hur effekttariffer då kan sägas spegla faktiska nätkostnader.
Vilket TS också frågar och så även jag.
Det stämmer att förändrade förbrukningsmönster kan minska samtidigheten.
Men då förutsätter prisstyrningen också att kunderna förstår signalen och har möjlighet att reagera på den.
När kunskapen är asymmetrisk mellan nätbolag och kunder fungerar sådana styrsignaler betydligt sämre, vilket också är en välkänd slutsats i ekonomisk teori.
Erfarenheter från Tyskland och Nederländerna visar dessutom att tariffsignaler främst leder till att kostnader flyttas mellan kundgrupper snarare än att nätkostnaderna faktiskt minskar.
Därför kvarstår frågan hur stor minskning i faktisk samtidig belastning kan man realistiskt uppnå genom tariffstyrning, och hur kopplas det i så fall till den dimensionering som nätet ändå måste planeras för?