Effekttariffer solceller - olönsamt

[lilytwig]

Jag har ju beskrivit hur jag gör (app). Funkar i realiteten ungefär som du gjort.

Men vad rekomenderar du för typ av mätare- eller menar du att jag kan gå in i växelriktaren och reglera. Jag vet att det finns en github- lösning, beskrivning...

Det senare borde du få hederspris för: "förberett styrning för anpassning till effekttariff".

Vad för slags styrmöjlighetet som finns, eller inte finns, är olika beroende av vx.
Fronius t ex går att styra med modbus eller i/o relä. Flera vx kan hanteras av Tibber, Homey, HA och en del andra. Kolla med din leverantör.

(Jag har styrning för effekttariff på förbrukning. Går att anpassa för omvänd effektrikning).

 

[Sir Duke]

Det är ingen bra lösning att stänga av. Dra ner till en nivå för egenanvändning

Du kan styra din vx till att mata ut precis så mycket som är lämpligt. Jag matar inte ut något om spot är mindre än -2 öre. Har också förberett styrning för anpassning till effekttariff.

Menar ni stänga av/dra ner för att det är minuspriser, eller för att slippa betala effektavgift? Om det senare, så räcker det väl att dra ner till den nivån man har på inköpt el (?) Förutsatt att man bara betalar en avgift oavsett riktning förstås.

 

[lilytwig]

Menar ni stänga av/dra ner för att det är minuspriser, eller för att slippa betala effektavgift? Om det senare, så räcker det väl att dra ner till den nivån man har på inköpt el (?) Förutsatt att man bara betalar en avgift oavsett riktning förstås.

Det får bli en kombination. Inte sälja till negativt pris OCH ducka effekttaxa. Men om det blir effekttaxa på inmatat och hur den då ser ut, är fortfarande hemligt.

 

[Sir Duke]

Det får bli en kombination. Inte sälja till negativt pris OCH ducka effekttaxa. Men om det blir effekttaxa på inmatat och hur den då ser ut, är fortfarande hemligt.

Hur ser det ut historiskt, har spotpriset varit så pass negativt över flera timmar så att det är viktigt att blocka inmatningen?

 

[karlmb]

Om det är en bra investering beror på vad det kostar och vad jag sparar på det. Gissar att det är ett antal tusenlappar för en elektriker och hårdvara plus ett system för hemautomation att styra allt med om man inte redan har det.

Sedan vill jag inte alltid styra bort vvb då varmvatten ska vara tillgänglig för flera i familjen.

Gissar att en elektriker kan koppla in en kontaktor/brytare på nån halvtimme som du sedan kan styra via en enkel zigbee-wifi för några hundralappar.
Du behöver knappast tillverka vv dygnet runt, ett vvb är ju ett batteri egentligen som vi alla nästan har hemma. Om den inte är väldigt liten så räcker det att du värmer den mellan 22 och 06 dagligen, oavsett när du vill duscha.

 

[karlmb]

Hej

Vi vill hålla frekvensen på 50 Hz i elkraftförsörjningen. Svenska kraftnät har ansvaret för detta.
Du kan läsa lite här om bakgrunden; ”Frekvensstabilitet”
[länk]

Genom att mäta frekvensen i elsystemet är det lätt för t.ex. en vattenkraftstation att märka om det matas in för mycket eleffekt i elsystemet därför då stiger frekvensen. Omvänt om det matas in för litet eleffekt i elsystemet för då sjunker frekvensen.

Elpriset som sätts dagen innan är ett grovt sätt att utifrån de prognoser som görs om effektbehov hitta en punkt där de som kan leverera eleffekt möter efterfrågan. Och därmed kan styra frekvensen genom att balansera tillförd effekt och uttagen effekt mot börvärdet 50 Hz. Man talar då om ett priskryss

Läs här ”Hur sätts elpriset och vad är ett priskryss?”
[länk]

Elpriset day-ahead påverkas ju idag starkt av solprognoser i nordeuropa. Vad är problemet?

 

[Martin Lundmark]

Elpriset day-ahead påverkas ju idag starkt av solprognoser i nordeuropa. Vad är problemet?

Hej karlmb

Problemet är att hålla frekvensen i kraftsystemet på 50 Hz, vilket framgår av artiklar jag tidigare länkat till; ”Frekvensstabilitet”
https://www.svk.se/om-kraftsystemet/om-systemansvaret/kraftsystemstabilitet/frekvensstabilitet/

Här är en till ”Frekvenshållning – Därför är 50 Hz livsviktigt för Sveriges elnät
https://elmarknad.se/blogg/frekvenshallning-50-hz/

Att frekvensen ökar i elnätet är en tydlig indikator på överskott på eleffekt i elnätet, och då måste detta balanseras till.

Att frekvensen minskar i elnätet är en tydlig indikator på underskott på eleffekt i elnätet, och då måste detta balanseras till.

Elpriset är en signal till elhandeln (köpare och säljare) om balansen mellan tillgång och efterfrågan på eleffekt. Högt elpris indikerar effektbrist och lågt elpris indikerar effektöverskott.

 

[Danne824]

Hej karlmb

Problemet är att hålla frekvensen i kraftsystemet på 50 Hz, vilket framgår av artiklar jag tidigare länkat till; ”Frekvensstabilitet”
[länk]

Här är en till ”Frekvenshållning – Därför är 50 Hz livsviktigt för Sveriges elnät
[länk]

Att frekvensen ökar i elnätet är en tydlig indikator på överskott på eleffekt i elnätet, och då måste detta balanseras till.

Att frekvensen minskar i elnätet är en tydlig indikator på underskott på eleffekt i elnätet, och då måste detta balanseras till.

Elpriset är en signal till elhandeln (köpare och säljare) om balansen mellan tillgång och efterfrågan på eleffekt. Högt elpris indikerar effektbrist och lågt elpris indikerar effektöverskott.

Jag tror du hamnar lite vid sidan av TS fråga här.

Resonemanget om frekvens och systembalans gäller transmissionssystemets realtidsdrift och hur Svenska kraftnät håller 50 Hz.

TS fråga handlar däremot om tariffdesign i distributionsnätet om ett och samma abonnemang kan belastas med effekttariff både för uttag och inmatning och hur detta relaterar till hur lågspänningsnät faktiskt dimensioneras.

Det är alltså en fråga om nätdimensionering och kostnadsallokering, inte om frekvensstabilitet.

Hur påverkar frekvensen i det nordiska synkrona nätet tariffmodellen i ett lokalt lågspänningsnät menar du?

TS fråga handlar om hur lågspänningsnät dimensioneras i praktiken.

En kabel dimensioneras efter maximal ström, inte efter flödesriktning.

Om samma abonnemang har en vintertopp i uttag och en sommartopp i inmatning, men dessa aldrig inträffar samtidigt, dimensioneras nätet normalt efter den största av topparna inte summan.

Det är därför frågan uppstår om två effekttariffer i praktiken innebär att samma kapacitet finansieras två gånger.

EI,s svar hänvisar till principen om kostnadsreflektiva tariffer men berör egentligen inte den tekniska dimensioneringsfrågan som TS ställer.

Håll dig till trådens ämne.

 

[lilytwig]

Hur ser det ut historiskt, har spotpriset varit så pass negativt över flera timmar så att det är viktigt att blocka inmatningen?

Jag gör det för att det går, och att jag kan. Några simpla programrader. Gillar inte att betala för att mata in energi hur litet det än må vara. Vi ska inte heller bidra till att öka problemet med överskott och bakmatning i nätet.

 

[lilytwig]

Jag tror du hamnar lite vid sidan av TS fråga här.

Resonemanget om frekvens och systembalans gäller transmissionssystemets realtidsdrift och hur Svenska kraftnät håller 50 Hz.

TS fråga handlar däremot om tariffdesign i distributionsnätet om ett och samma abonnemang kan belastas med effekttariff både för uttag och inmatning och hur detta relaterar till hur lågspänningsnät faktiskt dimensioneras.

Det är alltså en fråga om nätdimensionering och kostnadsallokering, inte om frekvensstabilitet.

Hur påverkar frekvensen i det nordiska synkrona nätet tariffmodellen i ett lokalt lågspänningsnät menar du?

TS fråga handlar om hur lågspänningsnät dimensioneras i praktiken.

En kabel dimensioneras efter maximal ström, inte efter flödesriktning.

Om samma abonnemang har en vintertopp i uttag och en sommartopp i inmatning, men dessa aldrig inträffar samtidigt, dimensioneras nätet normalt efter den största av topparna inte summan.

Det är därför frågan uppstår om två effekttariffer i praktiken innebär att samma kapacitet finansieras två gånger.

EI,s svar hänvisar till principen om kostnadsreflektiva tariffer men berör egentligen inte den tekniska dimensioneringsfrågan som TS ställer.

Håll dig till trådens ämne.

Effekttaxa handlar inte om någon finansiering. Det syftar till en omfördelning av befintliga avgifter. Genom en differentierad taxa förväntas kunderna vilja flytta sin förbrukning i tiden. Om även inmatning beläggs med effekttaxa så kommer debiteringen för utmatning att justeras ner. Om det blir så I verkligheten vet vi inte, men det är direktivet.

 

[karlmb]

Hej karlmb

Problemet är att hålla frekvensen i kraftsystemet på 50 Hz, vilket framgår av artiklar jag tidigare länkat till; ”Frekvensstabilitet”
[länk]

Här är en till ”Frekvenshållning – Därför är 50 Hz livsviktigt för Sveriges elnät
[länk]

Att frekvensen ökar i elnätet är en tydlig indikator på överskott på eleffekt i elnätet, och då måste detta balanseras till.

Att frekvensen minskar i elnätet är en tydlig indikator på underskott på eleffekt i elnätet, och då måste detta balanseras till.

Elpriset är en signal till elhandeln (köpare och säljare) om balansen mellan tillgång och efterfrågan på eleffekt. Högt elpris indikerar effektbrist och lågt elpris indikerar effektöverskott.

Fast frekvensreglering är ju den sista finjusteringen mellan produktion och konsumtion som görs på sekundnivå.
Grova regleringen görs ju tidigare.
Oklart vad du vill säga med inlägget.

 

[Danne824]

Effekttaxa handlar inte om någon finansiering. Det syftar till en omfördelning av befintliga avgifter. Genom en differentierad taxa förväntas kunderna vilja flytta sin förbrukning i tiden. Om även inmatning belägga med effekttaxa så kommer debiteringen för utmatning att justeras ner. Om det blir så I verkligheten vet vi inte, men det är direktivet.

Jo det är vad direktivet uttrycker.

Det stämmer att effekttariffer i stor utsträckning handlar om att fördela nätavgifterna annorlunda och ge incitament att flytta last i tiden.

Men nätavgifterna finansierar fortfarande nätets kostnader, så tariffstrukturen avgör hur dessa kostnader fördelas mellan kunder.

Frågan TS ställer är därför fortfarande relevan.
Om ett och samma abonnemang kan få effekttariff både för uttag och inmatning, hur säkerställs då att samma nätkapacitet inte i praktiken avgiftsbeläggs två gånger?

Som jag ser det så avgiftsbeläggs det två gånger.

Vinter kväll – elbil laddas	11 kW uttag
Sommar dag – solceller	8 kW inmatning

De inträffar inte samtidigt i det här landet.

Kabeln borde dimensioneras efter 11 kW, inte 19 kW.

TS frågar egentligen, dimensioneras nätet efter två olika toppar eller efter den största?

Om svaret är den största då uppstår den logiska frågan varför två effekttariffer?

Och då svarar EI i principer istället för teknik.

Jag tycker att TS har mycket relevanta frågeställningar.

 

[lilytwig]

Jo det är vad direktivet uttrycker.

Det stämmer att effekttariffer i stor utsträckning handlar om att fördela nätavgifterna annorlunda och ge incitament att flytta last i tiden.

Men nätavgifterna finansierar fortfarande nätets kostnader, så tariffstrukturen avgör hur dessa kostnader fördelas mellan kunder.

Frågan TS ställer är därför fortfarande relevan.
Om ett och samma abonnemang kan få effekttariff både för uttag och inmatning, hur säkerställs då att samma nätkapacitet inte i praktiken avgiftsbeläggs två gånger?

Som jag ser det så avgiftsbeläggs det två gånger.

Vinter kväll – elbil laddas	11 kW uttag
Sommar dag – solceller	8 kW inmatning

De inträffar inte samtidigt i det här landet.

Kabeln borde dimensioneras efter 11 kW, inte 19 kW.

TS frågar egentligen, dimensioneras nätet efter två olika toppar eller efter den största?

Om svaret är den största då uppstår den logiska frågan varför två effekttariffer?

Och då svarar EI i principer istället för teknik.

Jag tycker att TS har mycket relevanta frågeställningar.

Det där är en total missuppfattning. Om man resonerar på det sättet så kan vi fråga oss om samma abonnent ska betala för varje månad. Hen betalade ju i januari och förväntas nu betala även i februari. Ska hen betala för samma sak 12 ggr per år.

Det är ju inte så enkelt som att kapacitet i nätet är samma sak som dimension på en kabel. Vid inmatning (bakmatning) i systemet uppstår andra kostnader än vid utmatning. Det är väl logiskt att kostnader som uppstår vid utmatning debiteras vid förbrukning och att kostnader som enbart uppstår vid inmatning debiteras den som matar in.

 

[Martin Lundmark]

Det där är en total missuppfattning. Om man resonerar på det sättet så kan vi fråga oss om samma abonnent ska betala för varje månad. Hen betalade ju i januari och förväntas nu betala även i februari. Ska hen betala för samma sak 12 ggr per år.

Det är ju inte så enkelt som att kapacitet i nätet är samma sak som dimension på en kabel. Vid inmatning (bakmatning) i systemet uppstår andra kostnader än vid utmatning. Det är väl logiskt att kostnader som uppstår vid utmatning debiteras vid förbrukning och att kostnader som enbart uppstår vid inmatning debiteras den som matar in.

Hej
Bra synpunkt
När man dimensionerar distributionsnät till villor handlar det inte bara om effekten genom kablar och transformatorer utan även om spänningsfallet och spänningsregleringen som sker i nivån ovanför alla de 10/0.4 kV transformatorer som matar alla villor. Fasspänningens nivå vid villan skall hålla sig inom 230V +/- 10%

Spänningsfallet sker i effektriktningen och byter följaktligen polaritet när effekten byter riktning. Detta samtidigt som spänningsregleringen är uppbyggd på att effektriktningen är mot villan och mätning av strömmen och sedan beräkning av spänningsnivån vid villan

När det gäller nätkapacitet, hur tar vi hänsyn till att hantera behovet av detta ökade spänningsutrymme vid förändring från en till två effektriktningar gentemot villorna?

 

[karlmb]

Hej
Bra synpunkt
När man dimensionerar distributionsnät till villor handlar det inte bara om effekten genom kablar och transformatorer utan även om spänningsfallet och spänningsregleringen som sker i nivån ovanför alla de 10/0.4 kV transformatorer som matar alla villor. Fasspänningens nivå vid villan skall hålla sig inom 230V +/- 10%

Spänningsfallet sker i effektriktningen och byter följaktligen polaritet när effekten byter riktning. Detta samtidigt som spänningsregleringen är uppbyggd på att effektriktningen är mot villan och mätning av strömmen och sedan beräkning av spänningsnivån vid villan

När det gäller nätkapacitet, hur tar vi hänsyn till att hantera behovet av detta ökade spänningsutrymme vid förändring från en till två effektriktningar gentemot villorna?

Oftast jämnar det ut sig och fungerar ganska bra.