67 561 läst ·
1 370 svar
68k läst
1,4k svar
Effekttariffer solceller - olönsamt
Nu har jag lagt mig på -2 öre. Hade -5 innan. Hela växelriktaren kommer att stängas ner, vilket är kass.lilytwig skrev:
Nu har jag funderat. Fick en snilleblixt igår morse och hade exakt samma ide som dig. Nu efter lite eftertanke så kan jag inte hitta ett enda belastningsfall där det finns utrymme för att exportera till minuspris. Motbevisa mig gärna! Vore bra om möjligheten finns (praktiskt)H Harald Blåtumme skrev:Du måste väl räkna in att den el du slipper köpa inte belastas med skatt, moms och överföringsavgifter. Om du har en förbrukning så bör det bli lönsamt att ha solcellsanläggningen igång även vid minuspriser ned till summan av dessa skatter och avgifter, om jag inte tänker helt snett (rätta mig gärna isf).
Det är skillnad nu mot gamla 60-öringen då man fann en sådan marginal
Inte ens vid export + effekttopp verkar det gälla. (?)
Jag tror jämförelsen med månadsbetalning missar poängen i TS fråga.lilytwig skrev:
Det där är en total missuppfattning. Om man resonerar på det sättet så kan vi fråga oss om samma abonnent ska betala för varje månad. Hen betalade ju i januari och förväntas nu betala även i februari. Ska hen betala för samma sak 12 ggr per år.
Det är ju inte så enkelt som att kapacitet i nätet är samma sak som dimension på en kabel. Vid inmatning (bakmatning) i systemet uppstår andra kostnader än vid utmatning. Det är väl logiskt att kostnader som uppstår vid utmatning debiteras vid förbrukning och att kostnader som enbart uppstår vid inmatning debiteras den som matar in.
Frågan gäller inte tidsdebitering utan om samma nätkapacitet i en anslutning kan avgiftsbeläggas två gånger beroende på flödesriktning.
Det stämmer att nätkostnader inte bara handlar om kabeldimension, utan även om transformatorer, spänningshållning och överliggande nät.
Men då blir den relevanta frågan vilka kostnader som faktiskt uppstår på grund av en enskild kunds inmatning.
Det är också korrekt att inmatning i vissa fall kan skapa nätkostnader, till exempel vid spänningsproblem eller export upp i överliggande nät.
Men det gäller framför allt när produktionen i ett område överstiger den lokala förbrukningen.
I många lågspänningsnät förbrukas en stor del av solelen lokalt och kan då till och med minska belastningen uppströms i nätet.
Därför blir den centrala frågan hur man kopplar en enskild kunds inmatning till en specifik nätkostnad.
Det är just den kopplingen TS efterfrågar.
Regelverket säger i princip att nätavgifter ska vara objektiva, icke-diskriminerande och kostnadsreflektiva.
Det innebär att en avgift ska kunna kopplas till faktiska kostnader i nätet.
I praktiken använder nätbolagen dock kundgrupper, schabloner och statistiska modeller.
Tarifferna blir därför ungefärliga, inte exakt kostnadsreflektiva.
I distributionsnätsplanering dimensioneras lågspänningsnät normalt efter maximal samtidig ström i ledningen, oberoende av flödesriktning.
Om import- och exporttoppar inte inträffar samtidigt dimensioneras alltså inte nätet efter summan av dessa utan efter den största av dem.
Om en villas solproduktion samtidigt förbrukas av grannarna i samma lågspänningsnät och därför inte orsakar någon export upp i transformatorn – vilken extra nätkostnad uppstår då som motiverar en separat effekttariff för inmatning?
Om tariffer ska vara kostnadsreflektiva, hur säkerställs då att en enskild kunds inmatning faktiskt driver en identifierbar nätkostnad och inte bara fördelas via schabloner över ett kundkollektiv?
Man får hålla isär effekttaxan i sig och utformningen av tarifferna. Du använder begrepp som "i vissa fall" och "om". Så du är medveten om att det finns tillfällen då taxan kan vara relevant. Utan att veta hur tariffen ser ut och nivån så är det svårt att döma om den är relevant eller ej.D Danne824 skrev:Jag tror jämförelsen med månadsbetalning missar poängen i TS fråga.
Frågan gäller inte tidsdebitering utan om samma nätkapacitet i en anslutning kan avgiftsbeläggas två gånger beroende på flödesriktning.
Det stämmer att nätkostnader inte bara handlar om kabeldimension, utan även om transformatorer, spänningshållning och överliggande nät.
Men då blir den relevanta frågan vilka kostnader som faktiskt uppstår på grund av en enskild kunds inmatning.
Det är också korrekt att inmatning i vissa fall kan skapa nätkostnader, till exempel vid spänningsproblem eller export upp i överliggande nät.
Men det gäller framför allt när produktionen i ett område överstiger den lokala förbrukningen.
I många lågspänningsnät förbrukas en stor del av solelen lokalt och kan då till och med minska belastningen uppströms i nätet.
Därför blir den centrala frågan hur man kopplar en enskild kunds inmatning till en specifik nätkostnad.
Det är just den kopplingen TS efterfrågar.
Regelverket säger i princip att nätavgifter ska vara objektiva, icke-diskriminerande och kostnadsreflektiva.
Det innebär att en avgift ska kunna kopplas till faktiska kostnader i nätet.
I praktiken använder nätbolagen dock kundgrupper, schabloner och statistiska modeller.
Tarifferna blir därför ungefärliga, inte exakt kostnadsreflektiva.
I distributionsnätsplanering dimensioneras lågspänningsnät normalt efter maximal samtidig ström i ledningen, oberoende av flödesriktning.
Om import- och exporttoppar inte inträffar samtidigt dimensioneras alltså inte nätet efter summan av dessa utan efter den största av dem.
Om en villas solproduktion samtidigt förbrukas av grannarna i samma lågspänningsnät och därför inte orsakar någon export upp i transformatorn – vilken extra nätkostnad uppstår då som motiverar en separat effekttariff för inmatning?
Om tariffer ska vara kostnadsreflektiva, hur säkerställs då att en enskild kunds inmatning faktiskt driver en identifierbar nätkostnad och inte bara fördelas via schabloner över ett kundkollektiv?
C4 har detta:
| Månad: | April, maj, juni, juli, augusti |
| Dag: | Lördagar, söndagar, röda dagar, och midsommarafton |
| Klockslag: | 08:00 - 16:00 |
Citerar mig själv och fortsätter:S styren skrev:
Det är minuspriser och solcellerna exporterar ut på nätet. Alltså bakmatning eller annan term....
Man får en effektopp- det verkar inte svårt att få eftersom de flesta solcellsanläggningar klarar 8-20 kWp med lätthet (under en timme)
Vem betalar effektoppen?
Hoppas den här frågeställningen ligger i linje med TS frågeställning
Vad är det som ska betalas? Kanske grannar gör av med hela effekten.S styren skrev:Citerar mig själv och fortsätter:
Det är minuspriser och solcellerna exporterar ut på nätet. Alltså bakmatning eller annan term....
Man får en effektopp- det verkar inte svårt att få eftersom de flesta solcellsanläggningar klarar 8-20 kWp med lätthet (under en timme)
Vem betalar effektoppen?
Hoppas den här frågeställningen ligger i linje med TS frågeställning
Men frågan gäller egentligen en mer grundläggande princip, hur kopplas en enskild kunds inmatning till en konkret nätkostnad i samma anslutning?lilytwig skrev:
Man får hålla isär effekttaxan i sig och utformningen av tarifferna. Du använder begrepp som "i vissa fall" och "om". Så du är medveten om att det finns tillfällen då taxan kan vara relevant. Utan att veta hur tariffen ser ut och nivån så är det svårt att döma om den är relevant eller ej.
C4 har detta:
vilket påverkar solel, men inte fullt ut batterier. Effekttaxa rätt utformad kan fungera för att styra upp inmatning, men enligt direktivet ska den spegla behovet. Exemplet enligt ovan kan omöjligtvis göra det. C4 skriver inte på hemsidan hur hög avgiften är, men räknar med 10:-/kWh
Månad: April, maj, juni, juli, augusti Dag: Lördagar, söndagar, röda dagar, och midsommarafton Klockslag: 08:00 - 16:00
Om nätet dimensioneras efter den största samtidiga belastningen i en ledning uppstår fortfarande frågan hur två effekttariffer i samma abonnemang ska motiveras när import- och exporttoppar inträffar vid olika tidpunkter.
Det är den kopplingen mellan tariff och faktisk nätdimensionering som jag tycker TS försöker få klarhet i.
Effekttaxa har vi diskuterat i andra trådar. I teorin låter det fantastiskt, men beteendestyrning förutsätter att kunden faktiskt förstår prissignalen och att avsändare och mottagare har en rimligt gemensam bild av vad signalen betyder.
Klart någon i området gör av effekten. Men enl Martin L så är det mycket negativt, men kanske ur elbolagets synvinkel positivt...K karlmb skrev:
Säg att man lyckas skapa tre effektoppar från solcellerna under minuspris. I TS inledande inlägg så säger han att effektoppar kan skapas i båda riktningarna (in/ut). Låt oss säga att man skapar tre effektoppar under export (ut) under minuspris. Min fundering är om Ellevio betalar min topp- dom betalar ju för vanlig (el)användning, alltså elbolaget betalar för kundens användning
Den som har solceller och producerar energi (alltså exporterar ut på nätet) måste också betala för den. Det är alltså olönsamt att produsera under minuspris. Det är ju därför alla vill stänga av produktionen då.
Hoppas tankegångar är begripliga eller åtminstone tolkningsbara ;-)
I princip borde det bero på hur många grannar (på samma transformator) som har solceller. Om det bara var du kanske det inte är något problem då grannarna använder allting. Om alla har solceller och ingen lokalt behöver elen? Då borde den som skickar ut 20 kWh/h betalaS styren skrev:
Ja. Eller så ordnar vi så att detta närmast ur rättvisesynpunkt, omöjliga problem, elimineras.S sjoelund skrev:
Kanske det kan vara ok både med bastubad kl 12 på onsdag, och att mata ut 15 kW från solceller.
Hela denna diskussion om att "betala för sig" känns väldigt svensk..
Effektavgiften är inte någon ny avgift. Det är ett sätt att omfördela kostnaderna som vi redan betalar. Det ska enligt EI vara en fast kostnad. En kostnad per kWh och en effektavgift. De två första har vi alltid haft. Nu införs effektavgift. Summan av avgifterna får inte bli högre än vad de var tidigare. Den fasta kostnaden har sänkts och likaså överföringen. Effektavgiften ska täcka differensen. Effektavgiften ska ochså medverka till att vi sprider vår förbrukning över tid så att peakar blir mindre. Samma kan gälla för inmatning.K karlmb skrev:
Ett väldigt dåligt sätt att omfördela kostnader. Det tycker man i Finland också.lilytwig skrev:
Effektavgiften är inte någon ny avgift. Det är ett sätt att omfördela kostnaderna som vi redan betalar. Det ska enligt EI vara en fast kostnad. En kostnad per kWh och en effektavgift. De två första har vi alltid haft. Nu införs effektavgift. Summan av avgifterna får inte bli högre än vad de var tidigare. Den fasta kostnaden har sänkts och likaså överföringen. Effektavgiften ska täcka differensen. Effektavgiften ska ochså medverka till att vi sprider vår förbrukning över tid så att peakar blir mindre. Samma kan gälla för inmatning.