16 067 läst ·
28 svar
16k läst
28 svar
Dvärgbrytare, igen. C och B, 6ka och 10ka.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Att du bor lagom långt ut på landet
. 0.63 Ω är inte jättebra, men normalt för landsbygd.
Sedan har vi huvudledningen mellan mätarskåp och elcentral att ta hänsyn till. Den bidrar kanske med 0.4-0.6 Ω så då har du drygt 1 Ω i centralen.
Det tillåter ca 20 meters grupper (1.5 mm²) med totalt 4 % spänningsfall.
Någon anledning till B-dvärgar ser jag inte, om du inte har någon grupp på över 40 meter.
. 0.63 Ω är inte jättebra, men normalt för landsbygd.Sedan har vi huvudledningen mellan mätarskåp och elcentral att ta hänsyn till. Den bidrar kanske med 0.4-0.6 Ω så då har du drygt 1 Ω i centralen.
Det tillåter ca 20 meters grupper (1.5 mm²) med totalt 4 % spänningsfall.
Någon anledning till B-dvärgar ser jag inte, om du inte har någon grupp på över 40 meter.
Ok, tack för all info =)
Mellan mätarskåp och elcentral i garage är det ca 20 meter SE-N1XV 5G10.
Jag har en grupp från garagecentralen som drar iväg till gäststugan, den är nog ca 40 meter 1,5mm2
Säkrar den med B då, för säkerhets skull.
20 meters grupper, antar att det är det faktiska avståndet till tex. eluttaget med 1,5mm, dvs i verkligheten 2x20m (fas+nolla)=40 m med "retur"?
Mellan mätarskåp och elcentral i garage är det ca 20 meter SE-N1XV 5G10.
Jag har en grupp från garagecentralen som drar iväg till gäststugan, den är nog ca 40 meter 1,5mm2
Säkrar den med B då, för säkerhets skull.
20 meters grupper, antar att det är det faktiska avståndet till tex. eluttaget med 1,5mm, dvs i verkligheten 2x20m (fas+nolla)=40 m med "retur"?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
20 meter 10 mm² ger 0.0183/10 • 2 • 20 = 0.073 Ω så då har du bra förutsättningar i denna central.
Det tillåtet närmare 40 meter 1.5 mm² gruppledning (från central till uttag, dvs totalt 80 meter ledare), eller närmare bestämt 33 meter vid 4 % spänningsfall vid 10 A. Tänker du belasta den gruppen med närmare 10 A så kan du behöva gå upp till 2.5 mm².
En C-dvärg fungerar med denna längd och area, men det är inte fel att sätta en B-dvärg där.
Det tillåtet närmare 40 meter 1.5 mm² gruppledning (från central till uttag, dvs totalt 80 meter ledare), eller närmare bestämt 33 meter vid 4 % spänningsfall vid 10 A. Tänker du belasta den gruppen med närmare 10 A så kan du behöva gå upp till 2.5 mm².
En C-dvärg fungerar med denna längd och area, men det är inte fel att sätta en B-dvärg där.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Troligen beräknat utifrån två tal med 2 siffrors noggrannhet...
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 210 inlägg
Jag vände på det för skojs skull. Det betyder i gengäld att de vet ledarens temperatur på (i runda slängar) en *miljontedels* grad när.
Dom är inga klubbor dom där på elverket!
När jag jobbade med mätteknik på SKF för många, många år sedan så sade standardverket att man i labbet om man är lite händig kan bereda vatten-is-lösning (i dubbla isolerade bad osv, osv) där lösningen ligger på 0C inom 1 tusendel eller så. Att sedan kalibrera en mätmetod som går att flytta från badet (och vi har bara en punkt än så länge) som ger bättre än 1C nogrannhet kräver (visar det sig) en hel del pyssel, och det är inte i många sammanhang man orkar gå så långt. Att mäta temperatur noggrannt visar sig vara svårare än man kan tro.
Någon annan får räkna ut hur stor (dvs pytteliten) strömskillnad det behövs i kabel för att ändra temperaturen med en miljontedels grad...
När jag jobbade med mätteknik på SKF för många, många år sedan så sade standardverket att man i labbet om man är lite händig kan bereda vatten-is-lösning (i dubbla isolerade bad osv, osv) där lösningen ligger på 0C inom 1 tusendel eller så. Att sedan kalibrera en mätmetod som går att flytta från badet (och vi har bara en punkt än så länge) som ger bättre än 1C nogrannhet kräver (visar det sig) en hel del pyssel, och det är inte i många sammanhang man orkar gå så långt. Att mäta temperatur noggrannt visar sig vara svårare än man kan tro.
Någon annan får räkna ut hur stor (dvs pytteliten) strömskillnad det behövs i kabel för att ändra temperaturen med en miljontedels grad...
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 210 inlägg
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Kortfattat handlar det om olika kortslutnings- och felströmmar.
I[SUB]k1[/SUB] är strömmen L-N (eller L-PEN) och är den lägsta förekommande kortslutningsströmmen. Denna används för att dimensionera säkringar och ledningar för att säkerställa att säkringen löser vid fel. Begreppet Z[SUB]för[/SUB] (förimpedans) används också här. Här använder man alltså worst case och räknar med varma ledare och hög belastning i nätet (lägre spänning), allt för att hitta det lägsta "möjliga" värdet på denna kortslutningsström, eller den högsta förimpedansen.
I[SUB]k3[/SUB] är motsatsen, den högsta möjliga kortslutningsströmmen, mellan alla tre faser samtidigt. Här räknar man med kalla ledare och hög spänning. Och i de fall transformatorn har flera lindningar, räknar man med att alla dessa är inkopplade, allt för att hitta den högsta möjliga strömmen.
Den används för att dimensionera kortslutningsbrytförmågan hos överströmsskydden. Det är här "6 kA" och "10 kA" hos dvärgbrytare kommer in i bilden. I bostäder är detta inget problem eftersom det sitter smältsäkringar som huvudsäkringar, vilka tål ~50 kA och dessutom inte släpper igenom mer än någon kA, så dvärgbrytare på insidan behöver ingen speciell kortslutningsbrytförmåga.
I[SUB]k2[/SUB] är kortslutning mellan två faser, L-L. Används inte, men då den är enkel att mäta med en installationstestare så används den för att beräkna I[SUB]k3[/SUB].
Förenklade formler:
I[SUB]k1[/SUB] = U[SUB]f[/SUB]*c / (2*Z[SUB]l70[/SUB])
I[SUB]k2[/SUB] = U[SUB]h[/SUB] / (2*Z[SUB]l20[/SUB])
I[SUB]k3[/SUB] = U[SUB]h[/SUB] / (√3 x Z[SUB]l20[/SUB]) = U[SUB]f[/SUB] / Z[SUB]l20[/SUB] = I[SUB]k2[/SUB] * 2/√3
där:
U[SUB]f[/SUB] = fasspänning 230 V, U[SUB]h[/SUB] = huvudspänning 400 V,
Z[SUB]l70[/SUB] = Resistansen i en ledare vid 70 grader (egentligen ska trafons lindningar också räknas med),
c = spänningsfaktor, 0.85 i detta fall.
Den första länken nedan innehåller lite (mycket) mer detaljer
www.schneider-electric.com/documents/technical-publications/en/shared/electrical-engineering/electrical-know-how/low-voltage-minus-1kv/ect158.pdf
http://www.byggahus.se/forum/el/64060-rakna-pa-utlosningsvillkor.html?pp=9999
http://www.byggahus.se/forum/el/114042-30-m-ekkj-4x2-5-2-5-till-lillstugan-rimligt.html
http://www.byggahus.se/forum/el/5555-langa-kablar-och-utlosningsvillkoret.html
I[SUB]k1[/SUB] är strömmen L-N (eller L-PEN) och är den lägsta förekommande kortslutningsströmmen. Denna används för att dimensionera säkringar och ledningar för att säkerställa att säkringen löser vid fel. Begreppet Z[SUB]för[/SUB] (förimpedans) används också här. Här använder man alltså worst case och räknar med varma ledare och hög belastning i nätet (lägre spänning), allt för att hitta det lägsta "möjliga" värdet på denna kortslutningsström, eller den högsta förimpedansen.
I[SUB]k3[/SUB] är motsatsen, den högsta möjliga kortslutningsströmmen, mellan alla tre faser samtidigt. Här räknar man med kalla ledare och hög spänning. Och i de fall transformatorn har flera lindningar, räknar man med att alla dessa är inkopplade, allt för att hitta den högsta möjliga strömmen.
Den används för att dimensionera kortslutningsbrytförmågan hos överströmsskydden. Det är här "6 kA" och "10 kA" hos dvärgbrytare kommer in i bilden. I bostäder är detta inget problem eftersom det sitter smältsäkringar som huvudsäkringar, vilka tål ~50 kA och dessutom inte släpper igenom mer än någon kA, så dvärgbrytare på insidan behöver ingen speciell kortslutningsbrytförmåga.
I[SUB]k2[/SUB] är kortslutning mellan två faser, L-L. Används inte, men då den är enkel att mäta med en installationstestare så används den för att beräkna I[SUB]k3[/SUB].
Förenklade formler:
I[SUB]k1[/SUB] = U[SUB]f[/SUB]*c / (2*Z[SUB]l70[/SUB])
I[SUB]k2[/SUB] = U[SUB]h[/SUB] / (2*Z[SUB]l20[/SUB])
I[SUB]k3[/SUB] = U[SUB]h[/SUB] / (√3 x Z[SUB]l20[/SUB]) = U[SUB]f[/SUB] / Z[SUB]l20[/SUB] = I[SUB]k2[/SUB] * 2/√3
där:
U[SUB]f[/SUB] = fasspänning 230 V, U[SUB]h[/SUB] = huvudspänning 400 V,
Z[SUB]l70[/SUB] = Resistansen i en ledare vid 70 grader (egentligen ska trafons lindningar också räknas med),
c = spänningsfaktor, 0.85 i detta fall.
Den första länken nedan innehåller lite (mycket) mer detaljer
www.schneider-electric.com/documents/technical-publications/en/shared/electrical-engineering/electrical-know-how/low-voltage-minus-1kv/ect158.pdf
http://www.byggahus.se/forum/el/64060-rakna-pa-utlosningsvillkor.html?pp=9999
http://www.byggahus.se/forum/el/114042-30-m-ekkj-4x2-5-2-5-till-lillstugan-rimligt.html
http://www.byggahus.se/forum/el/5555-langa-kablar-och-utlosningsvillkoret.html
De borde kanske angivit toleranserna också.lars_stefan_axelsson skrev:
Egentligen är det inte helt fel att ange t.ex 1,2345678 +/-5% eftersom man då åtminstone undviker att räknefelen ökar. Om man ska ange det med färre värdesiffror så får man öka på angiven tolerans i procent en gnutta. Om nu fler siffror finns tillgängliga så är det förstås bättre att ta med dem, speciellt som det i några enstaka få fall antagligen innebär en del extra kostnader för grövre ledare eller liknande när man precis tippar över kanten till att behöva nästa storlek.
Besserwisser
· Västra Götalands
· 11 210 inlägg
Jo, så långt fattade jag...Bo.Siltberg skrev:
När f-n blir gammal så orkar han inte Googla... Tack för en precis lagom uttömmande förklaring. Som vanligt väl insatt och pedagogisk! Nu skall jag bara memorera det också...Bo.Siltberg skrev:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 845 inlägg
Vet inte, men av namnet att döma handlar det om den impedans ledningarna har vid normal drift, lagom varma med andra ord. Men utlösningsvillkoret ska ju kontrolleras vid sämsta möjliga förhållanden, så det kanske ligger något annat bakom denna term.
Klicka här för att svara
