Tillförlitligheten har jag egen erfarenhet avR RoAd skrev:Nu är jag ju som sagt inte nätverksinstallatör, och jag har inte läst dokumentationen du fotat i sin helhet, så detta är rena spekulationer
Det står bara "datakabel" så min undran är ju om det faktiskt gäller ethernetkablage, och om det i.s.f. inte gör det p.g.a. att de helt enkelt hamnat i den förmodligen breda klassningen "oskärmad datakabel". Finns det någon definition av vad som är en "datakabel"?
Designen med balanserad/differentiell signalering med virade datapar borde göra dem mer eller mindre immuna mot de magnetfält som kan uppstå kring strömkablarna.
Sedan kan det ju förstås finnas andra skäl än att man vill undvika störningar på själva datakommunikationen i kabeln. Jag kan tänka mig att det kan bli problem med att kablarna kan överföra störningar till annan plats och då störa något annat mer störkänsligt system.
Exempelvis analoga ljudanläggningar är ju notoriskt lättstörda och jag kan tänka mig att en ethernetkabel som gått en bit jämte en belastad strömmatning för att sedan ledas in bland lågnivåsignaler i en sådan kan ställa till problem.
Men att själva datasignalen i ethernetkabeln skulle påverkas, nej det låter orimligt/omöjligt.
Fast det säger ju inte så mycket. Signalen i elkabeln är ju en annan än ethernet och omvandlas av apparaterna i ändarna. "Ethernet över 230V" är m.a.o. lite missvisande tycker jag.
Dessutom brukar man ju inte anse denna typ av kommunikation vara ett under av tillförlitlighet heller
Det var mer ett inspel i frågan om det skulle vara:
A) farligt att blanda de två
Eller
B) störa nätverket
Eller
C) nätverket skulle störa 230V
Sedan är det förstås inte samma sak med pluggarna.
Min ståndpunkt som lekman är att om elkabeln uppfyller isolatinskrav åskan man lägga ethernet parallellt.
Det där med kassasystem känner jag igen. Livet vart så mycket enklare när Hugin kom med var det 9500? med plastfiber som signalbärare så man slapp jordströmmar och spikar från kompressorer och charkutrustningenE elmont skrev:
Man bör som regel följa de krav som tillverkaren ställer. Men i TS fall hade jag kunnat leva med att ledningarna ligger i samma rör. När man provar en nätverkskabel så fungerar det. Problemet kan uppstå i drift, även av att många datakablar ligger ihop. Dels finns sk. Crosstalk där överhörning sker mellan paren i en datakabel. Sen förekommer alien crosstalk där överhörning sker mellan par i olika kablar. Switchar får i det fallet svårt att sortera ut vilka paket som skickas var. Sådana här saker märks inte vid mätning av enskilda datakablar då övriga ledningar inte är trafikerade. Lägger man då till magnetiska och elektriska fält från kraftkablar så blir det ju i vart fall inte bättre. Denna typ av diskussioner tenderar alltid att spåra ur så man kan väl återigen sammanfatta genom att konstatera att följer man tillverkarens anvisningar är risken för problem mindre.
En sida som inte ofta tas upp när det gäller "HomePlug" o dyl är att de kan skräpa ner en del i elmiljön. Så den, om än minimala, risk som finns att en ethernetkabel skulle störas av en elkabel lär öka om man kör HomePlug i samma system.P Pin skrev:
Jag kan ju även nämna att jag vid ett flertal tillfällen gjort kompletterande installationer i lite äldre och större nätverk som varit i drift och även där aldrig sett några problem. Jag tror att den miljö där det ev kan uppstå problem är i lite större processindustrier där miljön minst sagt är nerlusad av "elnedsmutsande" maskiner/apparater.J Johan456 skrev:
Elmont har verkligen i några inlägg helt klockrent träffat spiken. Ja sett till praktik och vad som följer även teoretiskt när det gäller nätverk som även flera skrivit. Sen får man givetvis ge Uffe och Johan rätt också men då mer från ett entreprenadperspektiv eller fashållande vid anvisningar, HBxxx osv.
Vi som ser lite längre och vidare känner direkt igen olika regler från tex salig Televerket och då är det nätbrum och risk för nätspänning mot televäxlar, på linjerna osv vid fysisk skada ute i kanalisationen som är upphov över lång tid och utgåvor. El-Löken nämnde ju detta tidigare från EBR och det är ju samma där främst risk för skador fysiskt.
Så det är synd att det inte uppdaterats eller åtminstone i någon not ges fördjupning, förklaring i handböckerna. Då kunde man slippa onödiga diskussioner som TS råkat ut för och rimliga avsteg, lösningar komma fram utan tugg.
Håller med tex Bo som frågar efter problem pga samförläggningen. Själv kan jag sträcka mig ett steg längre och säga att vi aldrig kommer få några såna svar pga att problemet inte finns. Det ska då till annat som fel kabel och fukt eller blöta i rören eller fysiska skador vid indragning osv inte pga att en kabel i en anläggning typ bostad går invid.
Vi som ser lite längre och vidare känner direkt igen olika regler från tex salig Televerket och då är det nätbrum och risk för nätspänning mot televäxlar, på linjerna osv vid fysisk skada ute i kanalisationen som är upphov över lång tid och utgåvor. El-Löken nämnde ju detta tidigare från EBR och det är ju samma där främst risk för skador fysiskt.
Så det är synd att det inte uppdaterats eller åtminstone i någon not ges fördjupning, förklaring i handböckerna. Då kunde man slippa onödiga diskussioner som TS råkat ut för och rimliga avsteg, lösningar komma fram utan tugg.
Håller med tex Bo som frågar efter problem pga samförläggningen. Själv kan jag sträcka mig ett steg längre och säga att vi aldrig kommer få några såna svar pga att problemet inte finns. Det ska då till annat som fel kabel och fukt eller blöta i rören eller fysiska skador vid indragning osv inte pga att en kabel i en anläggning typ bostad går invid.
Eftersom jag inte är specialist på nätverk och samförläggning med kraftkabel så är min aspekt på det hela för att slippa stå där och bära hundhuvudet när det "skiter sig" att det är bäst att följa de anvisningar som finns
Rent säkerhetsmässigt finns det inga problem men däremot prestanda mässiga problem kan jag inte uttala mig om.
Så det är orsaken till att jag förespråkar att följa de anvisningar som finns i nuläget.
Hur andra gör är inte mitt problem, dessa får ta konsekvenserna av ev problem som kan uppstå
Rent säkerhetsmässigt finns det inga problem men däremot prestanda mässiga problem kan jag inte uttala mig om.
Så det är orsaken till att jag förespråkar att följa de anvisningar som finns i nuläget.
Hur andra gör är inte mitt problem, dessa får ta konsekvenserna av ev problem som kan uppstå
![[SKPG]Zamora](https://static.byggahus.se/forum/avatars/s/99/99332.jpg?1361526904){kind=avatar}
Renoveringsnovis
· Östergötland
· 5 297 inlägg
Men det kommer att funka
Jag kan ju inte stoltsera med den erfarenhet elmont har men ur ett hempularperspektiv kan jag meddela att två (eg. tre men en är ännu oanvänd) Cat6 samförlagda med en EKKJ i ett gulrör fungerar utmärkt. Visserligen är det väldigt begränsad last på elkabeln, endast lite trädgårdsbelysning, men jag har också kört svetsen på det uttaget utan några problem med nätverket (går till två kameror som matas via PoE).
Var inte blygsam tommib, två av tre är inte fy skam.tommib skrev:
Nu körde du ju förvisso skärmad kabel, men likväl.
Jag tror TS kan sova lugnt.
A alfista skrev:
Isolationskraven uppfylls omedelbart när kabeln är godkänd för starströmsbruk i Sverige
Nu är det bara så att EKK ska inte dras på detta vis och den så kallade elektrikern borde nna till detta och nu börjar hen peka finger till höger och vänster för att släta över sina misstag.S SueCia skrev:Isolationskraven uppfylls omedelbart när kabeln är godkänd för starströmsbruk i Sverige
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 26 847 inlägg
Vilken tillverkare, av vad och vilka krav ställer de? Nåja, det är bra att nämna vilka regler som gäller, inget fel i det. Det är dock uppenbart att varken du, Uffe eller jag vet vad vi pratar om här och kan motivera när och varför dessa regler för separationsavstånd ska följas, och framför allt om det har bäring på den faktiska frågan i tråden. Vi pratar om en (1) datakabel här och en (1) kraftkabel på en sträcka av ett antal tiotals meter.J Johan456 skrev:
När man inte vet bättre, ja då följer man tillverkarens anvisningar, absolut inget fel i det, man kan inte göra annat. Eller så kan man leta praktiska fall som belyser frågan ifall kunden kan nyttja samma rör. Vi pratar ju inte direkt om skydd mot elchock och brand här, utan möjligen pratar vi om ifall det blir 7 Mbit/s eller 70, knappast 0.
Om det handlar om signifikanta extrakostnader för kunden så tycker jag allt man bör ha en hel del på fötterna för att motivera detta, och diskutera riskerna med kunden. Vill man peka i regelboken bör man antingen kunna motivera detta, eller säga att det finns regler men att man inte vet varför, och att det går att räkna risken men att man inte vet hur.U Uffe A skrev:
Det kan inte vara några som helst problem att göra klart för kunden att det finns en liten risk för störningar och att de själva får välja att ta den risken eller slanta upp för dubbla markrör från början.
Sent i går kväll hittade jag den andra tråden där 50174 var uppe. Den var inte så gammal, bara äldre än mitt minne... Den säger ungefär samma saker men är ändå läsvärd. Även där uttrycker du sig som att det är fel att samförlägga el och data:
Jag vill hävda att det inte är fel om det faktiskt visar sig fungera (nöjaktigt) i kanske 99% av fallen.U Uffe A skrev:
Svårt för mig att ducka här...
Har jobbat (seriöst) med båda teknikerna - måhända på den tiden som TP ännu inte var uppfunnen men Ethernet hade kommit i den nya, tunna, varianten... Någon gång under tiden som jag jobbade med dessa nätverk myntades för övrigt namnet "Internet".
Jag har inte lagt ut tusentals rullar med någon av kablarna, men tror att jag kan lugna TS och hålla med Bo rätt kraftigt här!
När man skriver om "separatiosnavstånd" i det gula kabelröret kan jag direkt säga att avståndet är noll. De två kablarna kommer att ligga på botten och gnugga varandra som pannorna på ett modernt dansgolv! Enda chansen att få någon cm avståndvore att dra in två rör i rör, men vem gör sådant överarbete?
Jag tänker så här:
1) Det handlar om Ethernet/datanät, inte telefon eller (A)DSL över telefontråd.
2) Fiber eller koppar?
- Fiber: gör vad som behagar. Det finns inga elektriska störningar mellan elkraft och ljus. "Regler" om samförläggning handlar mer om att stäva "vi och dom" - tänkande, att ingendera sidan litar på att de där andra klumparna är tillräckligt försiktiga när de drar ut/in sin kabel etc. Om switchar ännu inte är inköpta för Attefallshuset och villan, köp 2 switchar som har varsin SFP-port. I den porten stoppar man in en fiber-modul, och så köper man en 20 m patchfiber (multimode). Färdigt. Merkostnad jämfört med koppar: under tusenlappen.Patchkabeln är så d..a robust att ingen tror det. Linda den 8 varv hårt runt en blyertspenna - det går inte att se på ett mätinstrument som mäter ände - ände. (Jag har gjort det på labb, behövde dämpning men lyckades inte få till det utan att göra knutar och dra åt som f..n...)
- Koppar: Lite mer mekaniskt ömtålig, hanteras lite mer som "ägg" (men inte som ruttna ägg!). Vill inte bli klämd på. Dra därför in/färdigt elen först och sedan kopparkabeln "ovanpå" i röret.
Använd en TP-kabel avsedd för utomhusbruk - det är nog viktigare än frågan om skärm/inte skärm.Till nöds annars: dra in ett tätt, obrutet, PEM-rör (styv svart slang) från avdelningen för trädgårdsbevattning, och lägg TP-kabeln i det röret.
I det här fallet, med el som kommer från samma ställe och åker längs samma sträcka lär inte jordslinga kunna bli något stort problem, men för min del, om det vore skärmad/jordad kabel (CaT___ eller CAT 7) skulle jag av princip gärna vilja bryta jorden. Gärna "på mitten" (av EMC-skäl), men det låter sig inte göras här. Själv skulle jag nog nöja mig med till och med CAT 5e eller så.
Tänk sedan på vad som skall köras i sladden. Tänker vi (idag) "vanlig 100 MBit/s" eller 1 GBit/s?
Dagens ethernet-interface har kapacitet att köra "line speed" uppåt 95% av dessa hastigheter, men sedan då? Hur fort klarar datorn bakom av att lämna ut eller ta in data? Och vad sitter det bakom datorn som skall ha datat i sin tur? En människa? hur många (få) MBit/s klarar människan av att ta in? Ofta anges spel som "teknikdrivande" - då är "returkanalen" kopplad från tangentbordet eller musen - vi talar effektivt om << 10 BIT / s, dvs en faktor 10 PPM av vad kabeln klarar.
Båda: Sedan lägger vi på protokoll på detta - som "äter" lite mer bandbredd. Det som "vi alla" tänker är ett enda protokoll, TCP/IP" är i själva verket en hel stege av protokoll. Vardera apparat som kommunicerar har en likadan stege, och han som står på första pinnen talar bara med sin chef och sin underlydande, men hojtar (via underlydande) till sin kollega på samma nivå på den andra stegen.Nedifrån och upp så är det
först "fysiska nivån" - den har ingen direkt intelligens alls, det är mer att vara överens om hur många volt, vilken klockhastighet och lite sådant. Här ligger också att varje TP-kabel har fullständiga isolertransformatorer i varje ände, signallering sker differentiellt, och trådparen i kabeln är tvinnade (de olika paren i kabeln med olika stigning för att minska överhörning). Specifikatioerna är skrivna för att klara 100m kabel från switch till kontorsuttag, nämnda uttag och sedan ytterligare 5 m anslutningssladd till en dator. 15m till en sidobyggnad är redan det väldigt långt under gränsen, dvs stora "extramarginaler" på signalnivå, tidsluckor etc.
Ovanpå det skickas "Ethernet" (som bygger på gamla HDLC-standarden). Här beräknas checksumma, kollas om det blir kollision om flera enheter försökt sända samtidigt - standarden var byggd för delat medium, från början radio, men sedan koaxialkabel med flera anslutningar.
Om Ethernet-nivån får paket som inte är läsbara begärs omsändning, med llite olika tidsluckor, från början slumpvis variabla. De flesta störningar som kan ha uppstått "fixas alltså till" redan här.
Sedan kommer IP-nivån. Med IP-adresser som tar hand om vem paketen skall till, kollas att paketen har rätt kontrollsumma på den nivån så de kan tolkas (annars: skit i-t så får andra änden skicka en gån till när inget hände - det fixar IP i andra änden)
Sedan kommer "nätprotokollet", oftast TCP, ibland UDP (och ibland andra "tjänstepostprotokoll"). UDP mest för telefoni, videoströmmar etc. TCP vanligast för det mesta. TCP har ständig kontakt med TCP i andra änden, tar emot varje paket, kollar TCP-kontrollsumman och skickar sedan en bekräftelse till andra änden att "paket nr 123 mottaget korrekt". Om andra änden inte får detta inom rimlig tid görs omsändning - tills 123 är avbockat, då går man vidare till nästa. TCP garanterar sin chef att alla paket kommer igenom och att de levereras ut i samma ordning som de levererats in. TCP buffrar och donar. När 123 måste begäras i omsändning kan både 124 och 125 redan vara på väg eller framme och ok och kvitterade, de måste då lagras tills 123 också är igenom.
Ovanpå detta kommer "aplikatiosnivån" - kanskle en web-läsare, eller lite mer krävande för datornätet, kanske ett program som kopierar en hårddisk och skckar kopia till en nätverksdisc på annan plats i nätet, eller en filkopiering. Eventuellt har även denna nivå kontrollsumme-hantering - men det är upp till det enskilda programmet.
Så för att sammanfatta denna långa text: "Datanät" av idag har en otroligt hög nivå av störningstålighet inbyggt i sig.
Som användare av en "surfdator" känner man knappast skilnad mellan om det går i 3 MBit/s eller 13 MBit/s. (Man brukar säga att 3 dB är minsta ändring som man upplever). De flesta nya/vassare datorer klarar kanske av att driva i storleksordningen 30 MBit/s när vi räknar kapacitet från bildskärm, genom videodrivrutin, "bläddrare", operativsystem, datanätdrivrutin och datanätadapter.(Och det är mycket mer än människan klarar att ta in!). Kabeln med säg 95 MBit/s tål alltså att 2/3 av kapaciteteten äts upp av störningar och omsändningar innan "ände till ände" påverkas om vi talar om en enda dator i Attefallshuset.
Orsaken att det har varit problem exempelvis vid närhet med (flera) motordrifter är att varje motordrift kan ligga med en konstgjord, hackad, sinusväg, som kanske hackar sin mellanspänning med 30 KHz. Om det kommer en störning/spik över till datanätet stadigt i 30 kHz från varje motordrift, och så sitter det flera sida vid sida, ja då kan det effektivt bli stor del av störningar. Det räcker ju med en glitch under tiden av ett datanätpaket , där paktet innehållernågot mellan 400 och 1600 byte. Om man justerarner max paketstorlek (trick i industrimiljö!) lite så ökar chansen att få upp flödet. Enda orsaken att ha stora paket är vid "bulk-överföring", som filkopiering. Man talade om "jumbo-frames" på upp till 4000 byte, funkade på TP-nät (där man aldrig får kollision med andra datorer), men var inte att tänka på med gamla koax-datanät om det var flera maskiner på samma koax.
Detta kanske mer skrivet till Bo med flera än till TS. Svaret till TS är enkelt: Se till att Du får rätt elkabel. Om de levererar EKK (eller EQQ eller EXQ) i markförläggning så vägra att acceptera leveransen. Det är Du som innehvare av anläggningen som är ansvarig för att den är korrekt, och de kablarna är INTE korrekt enligt förordning. Det skall vid markförläggning vara (minst) EKLK ( eller EQLQ eller EXLQ) i skyddsrör,eller någon (svart) jordkabel. Men har Du köpt totalentreprenad kan Du inte begära mer än förodningskravet, och den lägsta nivån är just ekLk. EKK och EKLK ser likadana ut.Om Du kollar noga så har EKLK ett aluminiumhölje med en tunn följetråd (av koppar) under den vita yttre plastisoleringen. Detta hölje är viktigt när man sätter en spade genom kabeln, eller när en mus börjar käka plasten. (K/X/Q handlar om vilken typ av plast det är i de båda lagren av isolering i kabeln)
Lägg sedan ut datakabeln i samma rör, men välje en kabel för utomhusbruk eller ännu hellre en optofiber. låt fibern gå i plastrännor eller "elektrikerslang" i ändarna där den går från "ute" till inne.
För fiber: täck in kontakterna och dra igenom, för koppar: dra en "naken ledning" och ordna anslutningar efter att kabeln är på plats. Använd en kabel för "fast förläggning", inte en patchkabel.
Fuskkopplingar, knut-skarvar etc. Jodå det gör man ju vid behov. Mer än en "mässuppställning" som jag har räddat genom att klippa en TP-sladd och korsa sänd och mottagningsparet med avskalning och 4 knutar koppar-koppar. Om man skalar med lite längdförskjutning behövs ingen tape (inomhus). Håller fint "över helgen, bara att gömma bakom lite böcker på en hylla. Numera har switcharna "Auto-X" på sina anslutningar, så det behovet har löst sig själv.
Däremot kör jag ca 15m 1 GBit/s till övervåningen med klippt och skarvad sldd, men där har jag nog satt lite lödtenn och tape - har å andra sidan funkat kanon i flera år. När jag slängde i ordning det var det mitt i en flytt - alla "avancerade" prylar var nerpackade och jag ville inte borra grovt för liten sladd i en väggenomgång. Skall plugga det hålet när jag dragit på riktigt - någon gång... (Skomakarens barn, smen's märr, ...)
Har jobbat (seriöst) med båda teknikerna - måhända på den tiden som TP ännu inte var uppfunnen men Ethernet hade kommit i den nya, tunna, varianten... Någon gång under tiden som jag jobbade med dessa nätverk myntades för övrigt namnet "Internet".
Jag har inte lagt ut tusentals rullar med någon av kablarna, men tror att jag kan lugna TS och hålla med Bo rätt kraftigt här!
När man skriver om "separatiosnavstånd" i det gula kabelröret kan jag direkt säga att avståndet är noll. De två kablarna kommer att ligga på botten och gnugga varandra som pannorna på ett modernt dansgolv! Enda chansen att få någon cm avståndvore att dra in två rör i rör, men vem gör sådant överarbete?
Jag tänker så här:
1) Det handlar om Ethernet/datanät, inte telefon eller (A)DSL över telefontråd.
2) Fiber eller koppar?
- Fiber: gör vad som behagar. Det finns inga elektriska störningar mellan elkraft och ljus. "Regler" om samförläggning handlar mer om att stäva "vi och dom" - tänkande, att ingendera sidan litar på att de där andra klumparna är tillräckligt försiktiga när de drar ut/in sin kabel etc. Om switchar ännu inte är inköpta för Attefallshuset och villan, köp 2 switchar som har varsin SFP-port. I den porten stoppar man in en fiber-modul, och så köper man en 20 m patchfiber (multimode). Färdigt. Merkostnad jämfört med koppar: under tusenlappen.Patchkabeln är så d..a robust att ingen tror det. Linda den 8 varv hårt runt en blyertspenna - det går inte att se på ett mätinstrument som mäter ände - ände. (Jag har gjort det på labb, behövde dämpning men lyckades inte få till det utan att göra knutar och dra åt som f..n...)
- Koppar: Lite mer mekaniskt ömtålig, hanteras lite mer som "ägg" (men inte som ruttna ägg!). Vill inte bli klämd på. Dra därför in/färdigt elen först och sedan kopparkabeln "ovanpå" i röret.
Använd en TP-kabel avsedd för utomhusbruk - det är nog viktigare än frågan om skärm/inte skärm.Till nöds annars: dra in ett tätt, obrutet, PEM-rör (styv svart slang) från avdelningen för trädgårdsbevattning, och lägg TP-kabeln i det röret.
I det här fallet, med el som kommer från samma ställe och åker längs samma sträcka lär inte jordslinga kunna bli något stort problem, men för min del, om det vore skärmad/jordad kabel (CaT___ eller CAT 7) skulle jag av princip gärna vilja bryta jorden. Gärna "på mitten" (av EMC-skäl), men det låter sig inte göras här. Själv skulle jag nog nöja mig med till och med CAT 5e eller så.
Tänk sedan på vad som skall köras i sladden. Tänker vi (idag) "vanlig 100 MBit/s" eller 1 GBit/s?
Dagens ethernet-interface har kapacitet att köra "line speed" uppåt 95% av dessa hastigheter, men sedan då? Hur fort klarar datorn bakom av att lämna ut eller ta in data? Och vad sitter det bakom datorn som skall ha datat i sin tur? En människa? hur många (få) MBit/s klarar människan av att ta in? Ofta anges spel som "teknikdrivande" - då är "returkanalen" kopplad från tangentbordet eller musen - vi talar effektivt om << 10 BIT / s, dvs en faktor 10 PPM av vad kabeln klarar.
Båda: Sedan lägger vi på protokoll på detta - som "äter" lite mer bandbredd. Det som "vi alla" tänker är ett enda protokoll, TCP/IP" är i själva verket en hel stege av protokoll. Vardera apparat som kommunicerar har en likadan stege, och han som står på första pinnen talar bara med sin chef och sin underlydande, men hojtar (via underlydande) till sin kollega på samma nivå på den andra stegen.Nedifrån och upp så är det
först "fysiska nivån" - den har ingen direkt intelligens alls, det är mer att vara överens om hur många volt, vilken klockhastighet och lite sådant. Här ligger också att varje TP-kabel har fullständiga isolertransformatorer i varje ände, signallering sker differentiellt, och trådparen i kabeln är tvinnade (de olika paren i kabeln med olika stigning för att minska överhörning). Specifikatioerna är skrivna för att klara 100m kabel från switch till kontorsuttag, nämnda uttag och sedan ytterligare 5 m anslutningssladd till en dator. 15m till en sidobyggnad är redan det väldigt långt under gränsen, dvs stora "extramarginaler" på signalnivå, tidsluckor etc.
Ovanpå det skickas "Ethernet" (som bygger på gamla HDLC-standarden). Här beräknas checksumma, kollas om det blir kollision om flera enheter försökt sända samtidigt - standarden var byggd för delat medium, från början radio, men sedan koaxialkabel med flera anslutningar.
Om Ethernet-nivån får paket som inte är läsbara begärs omsändning, med llite olika tidsluckor, från början slumpvis variabla. De flesta störningar som kan ha uppstått "fixas alltså till" redan här.
Sedan kommer IP-nivån. Med IP-adresser som tar hand om vem paketen skall till, kollas att paketen har rätt kontrollsumma på den nivån så de kan tolkas (annars: skit i-t så får andra änden skicka en gån till när inget hände - det fixar IP i andra änden)
Sedan kommer "nätprotokollet", oftast TCP, ibland UDP (och ibland andra "tjänstepostprotokoll"). UDP mest för telefoni, videoströmmar etc. TCP vanligast för det mesta. TCP har ständig kontakt med TCP i andra änden, tar emot varje paket, kollar TCP-kontrollsumman och skickar sedan en bekräftelse till andra änden att "paket nr 123 mottaget korrekt". Om andra änden inte får detta inom rimlig tid görs omsändning - tills 123 är avbockat, då går man vidare till nästa. TCP garanterar sin chef att alla paket kommer igenom och att de levereras ut i samma ordning som de levererats in. TCP buffrar och donar. När 123 måste begäras i omsändning kan både 124 och 125 redan vara på väg eller framme och ok och kvitterade, de måste då lagras tills 123 också är igenom.
Ovanpå detta kommer "aplikatiosnivån" - kanskle en web-läsare, eller lite mer krävande för datornätet, kanske ett program som kopierar en hårddisk och skckar kopia till en nätverksdisc på annan plats i nätet, eller en filkopiering. Eventuellt har även denna nivå kontrollsumme-hantering - men det är upp till det enskilda programmet.
Så för att sammanfatta denna långa text: "Datanät" av idag har en otroligt hög nivå av störningstålighet inbyggt i sig.
Som användare av en "surfdator" känner man knappast skilnad mellan om det går i 3 MBit/s eller 13 MBit/s. (Man brukar säga att 3 dB är minsta ändring som man upplever). De flesta nya/vassare datorer klarar kanske av att driva i storleksordningen 30 MBit/s när vi räknar kapacitet från bildskärm, genom videodrivrutin, "bläddrare", operativsystem, datanätdrivrutin och datanätadapter.(Och det är mycket mer än människan klarar att ta in!). Kabeln med säg 95 MBit/s tål alltså att 2/3 av kapaciteteten äts upp av störningar och omsändningar innan "ände till ände" påverkas om vi talar om en enda dator i Attefallshuset.
Orsaken att det har varit problem exempelvis vid närhet med (flera) motordrifter är att varje motordrift kan ligga med en konstgjord, hackad, sinusväg, som kanske hackar sin mellanspänning med 30 KHz. Om det kommer en störning/spik över till datanätet stadigt i 30 kHz från varje motordrift, och så sitter det flera sida vid sida, ja då kan det effektivt bli stor del av störningar. Det räcker ju med en glitch under tiden av ett datanätpaket , där paktet innehållernågot mellan 400 och 1600 byte. Om man justerarner max paketstorlek (trick i industrimiljö!) lite så ökar chansen att få upp flödet. Enda orsaken att ha stora paket är vid "bulk-överföring", som filkopiering. Man talade om "jumbo-frames" på upp till 4000 byte, funkade på TP-nät (där man aldrig får kollision med andra datorer), men var inte att tänka på med gamla koax-datanät om det var flera maskiner på samma koax.
Detta kanske mer skrivet till Bo med flera än till TS. Svaret till TS är enkelt: Se till att Du får rätt elkabel. Om de levererar EKK (eller EQQ eller EXQ) i markförläggning så vägra att acceptera leveransen. Det är Du som innehvare av anläggningen som är ansvarig för att den är korrekt, och de kablarna är INTE korrekt enligt förordning. Det skall vid markförläggning vara (minst) EKLK ( eller EQLQ eller EXLQ) i skyddsrör,eller någon (svart) jordkabel. Men har Du köpt totalentreprenad kan Du inte begära mer än förodningskravet, och den lägsta nivån är just ekLk. EKK och EKLK ser likadana ut.Om Du kollar noga så har EKLK ett aluminiumhölje med en tunn följetråd (av koppar) under den vita yttre plastisoleringen. Detta hölje är viktigt när man sätter en spade genom kabeln, eller när en mus börjar käka plasten. (K/X/Q handlar om vilken typ av plast det är i de båda lagren av isolering i kabeln)
Lägg sedan ut datakabeln i samma rör, men välje en kabel för utomhusbruk eller ännu hellre en optofiber. låt fibern gå i plastrännor eller "elektrikerslang" i ändarna där den går från "ute" till inne.
För fiber: täck in kontakterna och dra igenom, för koppar: dra en "naken ledning" och ordna anslutningar efter att kabeln är på plats. Använd en kabel för "fast förläggning", inte en patchkabel.
Fuskkopplingar, knut-skarvar etc. Jodå det gör man ju vid behov. Mer än en "mässuppställning" som jag har räddat genom att klippa en TP-sladd och korsa sänd och mottagningsparet med avskalning och 4 knutar koppar-koppar. Om man skalar med lite längdförskjutning behövs ingen tape (inomhus). Håller fint "över helgen, bara att gömma bakom lite böcker på en hylla. Numera har switcharna "Auto-X" på sina anslutningar, så det behovet har löst sig själv.
Däremot kör jag ca 15m 1 GBit/s till övervåningen med klippt och skarvad sldd, men där har jag nog satt lite lödtenn och tape - har å andra sidan funkat kanon i flera år. När jag slängde i ordning det var det mitt i en flytt - alla "avancerade" prylar var nerpackade och jag ville inte borra grovt för liten sladd i en väggenomgång. Skall plugga det hålet när jag dragit på riktigt - någon gång... (Skomakarens barn, smen's märr, ...)
Tillägg: Funkar / Funkar inte duger inte som mått på om man har störningar Kommer man så lågt ner i träsket att man når "funkar inte" - då är det riktigt stora problem att ta i!
För att få riktigt koll krävs det att man "provbelastar" (med tyngsta möjliga datatrafik, kanske flera snabba datorer i varje ände som kör 1 till en och stoppas ihop på samma sladd av en switch. Sedan måste man gräva ut och titta på felräknare i interfacen och i switchens interfacce - något som inte ens är möjligt i enkla "småswitchar"...
För att få riktigt koll krävs det att man "provbelastar" (med tyngsta möjliga datatrafik, kanske flera snabba datorer i varje ände som kör 1 till en och stoppas ihop på samma sladd av en switch. Sedan måste man gräva ut och titta på felräknare i interfacen och i switchens interfacce - något som inte ens är möjligt i enkla "småswitchar"...