Fastigheterna kan ha ett visst marknadsvärde som är tillräckligt för att ge en betydande skatt i ditt system.K Kenneth Klar skrev:
Samtidigt som bruksvärdet är ännu större. Pengarna man får på att sälja dem är kaffepengar jämfört med de ökade levnadskostnaderna som kommer om man inte äger dem.
Du lever helt och hållet på en främmande planet där du sitter och fabulerar. Hittar på ett system som syftar till att samla allt ägande i händerna på fastighetsbaroner och så försöker du legitimera det med all världens bakvända förklaringar.
Hur kan levnadskostnaderna öka av att man inte äger skog?H heimlaga skrev:
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 089 inlägg
Hä går int å förklar för den som int begrip.K Kenneth Klar skrev:
Du har inte läst Marx, va? Det här med produktionsmedel och grejer?
En skogsfastighet ger både praktisk (ved) och ekonomisk (sälja timmer, massaved eller flis) nytta. Säljer du skogsfastigheten uteblir dessa nyttor.
Men vilka kostnader ökar?
Husägare
· Småländska höglandet
· 5 089 inlägg
Kan du inte hugga ved och värma din bostad med, får du använda någon slags köpevärme, oftast elbaserad.K Kenneth Klar skrev:
Har man 10 hektar skog och säljer 5 kan man nog fortfarande hitta ved till kaminen.
Sen förstår jag verkligen inte varför man ska sitta på skogsmark värd typ 20 miljoner och leva ett liv på gränsen till fattigdom. Uppenbarligen är det ju vanligt också enligt er
Är du okunnig eller låtsas du vara korkad?K Kenneth Klar skrev:
Egen ved som man kan arbeta med på "glappdagar" när man har någon dag mellan två projektanställningar eller är permitterad på grund av väderförhinder i arbetet eller när det är sakta i företaget eller när man har vintersemester innebär en nettoinkomst efter omkostnader på i storleksklassen 20000 kronor i året.
Att ersätta den inkomsten med annat är svårt. Skall man på kort varsel hitta några dagars inhopp någonstans blir det ofta 300 eller 400 km pendling med bil enkel resa och då har man ingen förtjänst kvar. Medan vedarbetet finns hemma så man kan ta tag i det när man vill.
Eget virke som man kan föra till sågen och få sågat och sedan bygga och reparera med hemma ger stora inbesparingar både i tid och pengar på många projekt.
Varför inte bara sälja hälften av den enormt värdefulla skogen så slipper man ha det så stressigt ekonomiskt som du beskriver?H heimlaga skrev:
Nu ömmar jag inte speciellt för skogsägare, men jag förstår att det är väldigt tufft att driva ett småjordbruk och att oftast går det inte utan de får sälja marken (och då få mycket cash fast de kanske hellre haft kvar marken) - oftast när skogen går i arv och ett syskon inte har råd lösa ut de andra. Det är nog tyvärr en del i globalisering, att småbruk inte längre är lönsamt. Tyvärr. Men jag har förståelse för att de som bott länge på landsbygden inte är så sugna på att casha ut och flytta till kungsholmen alla gånger...
Skevheten uppstod nog framförallt i slutet på 90-talet och början på 00-talet. Först ändrade man hela kreditmarknaden så man plötsligt fick låna mer än förut till lägre räntor, därefter tog man bort fastighetsskatten och minskade mängden insats man behövde ha. Allt detta drev upp priserna. Jag tycker det är olyckligt, alla vinner på rimglia priser.
Sen har ju "covidåren" varit olyckliga i form av en enromt ökande penningmängd som snedvrider systemet än med, men det verkar ju inte drivit upp bostadspriserna reellt så mycket som man skulle kunna antagit.
Hur jag upplever dig är inte att killgissa mina intryck. Ditt sätt att skriva tolkas nog av många som väldigt bittert. Om du ÄR bitter eller ej, ja det kan jag bara gissa om.K Kenneth Klar skrev:
...och vem är det som killgissar nu... Du har ingen jä-a aning om hur min ekonomi ser ut nu eller hur den sett ut i ett annat scenario. Jag har ägt mitt boende i lite drygt 10 år så jag har inte alls de där vinsterna du tror alla har.K Kenneth Klar skrev:
Varför inte flytta från stockholm så slipper man ha det så stressigt ekonomiskt och tidsmässigt som du beskriver...K Kenneth Klar skrev:
Ingen? Om man måste få bostadsbidrag? Så min 80 åriga granntant som har bott här sen de små sockerbitarna på 2 rum och kök var riktiga arbetarbostäder, men som har pension och inget bidrag ska behöva flytta för att värdet gått upp för att välavlönade unga kan låna upp till öronen (eller få av rika föräldrar) och buda upp priserna till löjliga nivåer på dessa små egnahemshus.K Kenneth Klar skrev:
Skevheten uppstod nog framförallt i slutet på 90-talet och början på 00-talet. Först ändrade man hela kreditmarknaden så man plötsligt fick låna mer än förut till lägre räntor, därefter tog man bort fastighetsskatten och minskade mängden insats man behövde ha. Allt detta drev upp priserna. Jag tycker det är olyckligt, alla vinner på rimglia priser.
Sen har ju "covidåren" varit olyckliga i form av en enromt ökande penningmängd som snedvrider systemet än med, men det verkar ju inte drivit upp bostadspriserna reellt så mycket som man skulle kunna antagit.
Redigerat:
Inte vet du mycket du heller när du kommer med sådana påhitt.K Kenneth Klar skrev:
Exempel:
Vi värmer ett hus helt med ved och ett hus halvt med ved. Föräldrarna behöver också ha uppvärmd bostad. Det blir då en årlig förbrukning på omkring 40 kubikmeter ved penat mått. Det är väl någonstans kring 20 fastkubikmeter.
Det hittar man inte i någon hektar utan att fördärva sågstocksproduktionen.
Skogsinnehav bör vara långsiktigt, omloppstider på uppåt hundra år är inte ovanligt vilket gör att inkomsterna kommer sällan. Kloka människor säljer inte av mark, man brukar den efter bästa förmåga och bebor eller hyr ut kåkarna på marken där så är lämpligtK Kenneth Klar skrev:
Man kan behöva köpa energi för sin bostadsuppvärmning..K Kenneth Klar skrev:
För att det blir ännu stressigare när man förlorar den biinkomsten. Med dagens arbetarlöner och småföretagarinkomster behöver man ha biinkomster av olika slag för att det skall gå runt. Så man inte måste lägga ned och bli bidragstagare på heltid.K Kenneth Klar skrev:
Om vi nu tar vårt skogsägande som exempel:
Vi har 4,5 hektar egen skog. Har hittills inte haft råd att köpa till mer. Resten av veden kommer av vindfall och gallringsved som jag får hugga gratis i andras skog. Gratisveden kommer väldigt ojämnt så för att inte tvingas arbeta ihjäl sig när det finns mycket gratisved så måste man ha en del ur egen skog.
Försäljningsvärdet på 4,5 hektar skog på den här boniteten som har drivits kontinuerligt och innehåller en hel del sågvirke torde ligga kring 300000 kronor.
Samtidigt ökar levnadskostnaderna utan skog med omkring 30000 kronor i året. Medräknat inflationen räcker alltså försäljningspriset för att täcka de höjda levnadskostnaderna i 8 eller 9 år. Sedan får man börja ta konsumtionslån för att betala uppvärmningen. Tills kronofogden tar allt.
Jag har full respekt för ditt (Heimlagas) sätt att leva, men för att backa tillbaka några steg så tror jag att även detta sätt att leva är lite outliers sett till statistiken, liksom Kents sätt att leva. Det finns massor av folk på landsbygd, det finns massor av folk i innerstaden. Men sett till den stora massan är de sannolikt i minoritet.H heimlaga skrev:
Givetvis ska det inte vara orimligt för varken den som lever på små medel på landsbygd i en skogsfastighet, eller i storstaden med höga löner och höga priser / kostnader. Men båda dessa fall är lite av specialfall. Skattesystemet är nog utformat för den stora massan, sen får det inte slå orimligt mot de som är lite av specialfall.
Svårigheten på bostadsmarknaden är att folk kommit in på så olika förutsättningar. Några har kunnat köpa billigt och tjäna mycket. Jag tror man måste acceptera det och bygga ett system som över tid bromsar värdeökningen på bostäder så att den ligger i paritet med samhället i stort. Men man kan inte göra så snäva kast att individer får starkt förändrade förutsättningar.K Kenneth Klar skrev:
Att långsamt över tid tex höja taket för att skjuta på vinstskatt med inflation är logiskt men kommer inte sänka priserna utan höja dem, kanske ligger det lite efter så det finns behov höja mer än inflationen till säg 3.5-4MSEK.
Att höja fastighetsavgiften kan minska prisökningar, men skulle behöva göras försiktigt isåfall, kanske går att höja endel från dagens "tak" dvs att man kanske kan ha en avgift på säg upp till 20.000/år. Och att tex det för den delen av taxeringsvärdet som säg överstiger 10MSEK inte finns något tak - då skulle riktigt dyra fastigheter ändå få en skatt såsom du vill Kent. En fastighet för säg 15-20MSEK eller mer ser jag snarare som en investering än ett "vanligt boende" (även om det kan vara en kombination) - då finns det ingen anledning att ha andra regler än tex aktier.
Att långsamt över tid minska ränteavdraget (iallafall taket på det eller att det kan dras mot inkomst) och öka den andel som krävs i kontantinsats skulle hålla priserna tillbaka. Men det måste göras så långsamt att priserna inte går ned 50% på några få år. Snarare att de står stilla och stampar och realt går ned.
Om stat och kommun kunde klara sina åtaganden utan att beskatta fastigheter vore det utmärkt att ha samma beskattning som på aktier.J JohanLun skrev:
Låta folk välja själva om man vill ha skatt vid försäljning med vinst som på traditionella värdepappesinnehav eller en årlig skatt som på ISK..
Givetvis bör samma regler gälla oavsett om fastigheterna/ värdepappren är värda 200 tusen eller 20miljoner, det är ägaren själv och inte samhället som ska bestämma hur dyrt/stort/fint man vill bo och hur tillgångarna ska placeras.