48 674 läst ·
161 svar
49k läst
161 svar
Det är förfärligt: - Infekterad grannfejd efter Lantmäteriets miss
Tja, Bengt får väl vara glad över att det var just en Ond App-miljonär som köpt 2:15.
Med tanke på att de 112 kvadratmetrarna värderas till 400' så hade ju rubriken lika gärna varit Mentalsjuk fastighetsmiljonär försöker blåsa småbarnsfamilj på deras mark...
Med tanke på att de 112 kvadratmetrarna värderas till 400' så hade ju rubriken lika gärna varit Mentalsjuk fastighetsmiljonär försöker blåsa småbarnsfamilj på deras mark...
Om du har fastighet som ursprungligen låg vid en strand men som sedan avskiljts från vattnet pga landhöjningen, så har du fortfarande viss nyttjanderätt att ha brygga där, oavsett om det är en samfällighet eller en privat fastighetsägare som äger marken. Det finns det rättsfall på.S Swedejohn skrev:
Den rätten gäller inte för privata avsöndringar.S Staffan-N skrev:
Legal strandrätt gäller för stamfastigheten
Stamfastigheten som äger stranden verkar vara 2:8 som jag tolkar det:
Borde vara 2:8 som ägde stranden vid laga skiftet och som har strandrättigheterna.
2:8 verkar inte varit samfällighet från början , borde isåfall heta s:XX något.
Men vi har inte alla lantmäteriförrättningar och eller domar som varit historiskt att läsa och utreda detta helt.
Vi vet heller inte var vattenlinjen gick då, eller vilket år laga skiftet var?.
Kan vara 2:15 eller eventuellt någon annan.
Borde vara 2:8 som ägde stranden vid laga skiftet och som har strandrättigheterna.
2:8 verkar inte varit samfällighet från början , borde isåfall heta s:XX något.
Men vi har inte alla lantmäteriförrättningar och eller domar som varit historiskt att läsa och utreda detta helt.
Vi vet heller inte var vattenlinjen gick då, eller vilket år laga skiftet var?.
Kan vara 2:15 eller eventuellt någon annan.
Redigerat:
Är inte 2:8 fastigheten/samfälligheten som vid skiftet ägde vattnet/strandlinjen och att landhöjningen gjort att det nu även är mark/strand inom fastigheten 2:8?S Supermyra skrev:Stamfastigheten som äger stranden verkar vara 2:8 som jag tolkar det:
Borde vara 2:8 som ägde stranden vid laga skiftet och som har strandrättigheterna.
2:8 verkar inte varit samfällighet från början , borde isåfall heta s:XX något.
Men vi har inte alla lantmäteriförrättningar och eller domar som varit historiskt att läsa och utreda detta helt.
Vi vet heller inte var vattenlinjen gick då, eller vilket år laga skiftet var?.
Kan vara 2:15 eller eventuellt någon annan.
Fortsättning på trådens fall publicerad i Land:
https://www.byggahus.se/forum/threads/det-kan-bli-dyrt-med-grannar.550246/#post-6230868
https://www.byggahus.se/forum/threads/det-kan-bli-dyrt-med-grannar.550246/#post-6230868
Rådighet över uppgrundad mark
Den bästa rådigheten över strand och vatten har de fastigheter som har äganderätt över både marken, stranden och vattnet utanför.
Även om det står klart vem som är lagfaren ägare till den uppgrundade marken kan andra fastighetsägare ha rätten att använda marken för att tillgodose vissa behov vilket framgår av JB 1 kap. 6 §. Paragrafen hänvisar vidare till LSV där det i 2 kap. 7 §, specificeras att det kan röra sig om rätten att få uppföra en mindre brygga, båthus eller liknande installation.
Detta gäller också om den uppgrundade strandremsan endast kan användas på ett ändamålsenligt sätt tillsammans med strandfastigheten.
Rättigheter enlig lag i både: LSV 2 kap. 7 § och JB 1 kap. 6 §
Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) LSV 2kap. 7 §
och Jordabalken 1 kap. 6 §, formuleras att dessa rättigheter enligt lag även kan ge rådighet över strand och vatten
Enligt 2 kap. 7 §. Lag (1998_812):
Har den som äger strand vid någon annans vattenområde rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse.
Enligt 1 kap 6 §. Jordabalken:
Har ägare till fastighet som blivit skild från angränsande vattenområde genom landhöjningen att stranden förskjutits. Rättighet att fortsätta nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 § restvattenlagen tillkommer strandägare. Oftast är den tidigare strandägaren också delägare i vattenområdet utanför som dess fasta egendom.
Om i en strandfastighet inte äger vattenområde som ligger utanför stranden, kan landhöjningen medföra att fastigheten blir avskuren från vattnet. Den tidigare strandfastighetens ägare berövas då förmåner som tillkommit honom tidigare enligt 1 kap. 3 § VL (1918). Den lagliga rätten att vid sin strand ha mindre brygga, båt, bad- eller tvätthus eller annan liknande byggnad, om ej vattenområdets ägare genom byggnaden lider men av någon betydelse eller hinder mot byggnaden möter på grund av stadgandena i 2 kap. VL. Å andra sidan kan vattenområdets ägare, framhåller lagberedningen, inte gärna med fördel ekonomiskt utnyttja en smal sumpig torrlagd remsa utmed stranden.
Landhöjningar av mindre omfattning i de flesta fall utan vidare brukas av den förutvarande strandfastighetens ägare. Detta förhållande anses bör accepteras i lagstiftningen. Därför tillskapas ett legalt tvångsservitut. enligt dagens Jordabalken 1:6 och LSV 2 kap. 7 §. Som inte kan tas ifrån denna.
Den bästa rådigheten över strand och vatten har de fastigheter som har äganderätt över både marken, stranden och vattnet utanför.
Även om det står klart vem som är lagfaren ägare till den uppgrundade marken kan andra fastighetsägare ha rätten att använda marken för att tillgodose vissa behov vilket framgår av JB 1 kap. 6 §. Paragrafen hänvisar vidare till LSV där det i 2 kap. 7 §, specificeras att det kan röra sig om rätten att få uppföra en mindre brygga, båthus eller liknande installation.
Detta gäller också om den uppgrundade strandremsan endast kan användas på ett ändamålsenligt sätt tillsammans med strandfastigheten.
Rättigheter enlig lag i både: LSV 2 kap. 7 § och JB 1 kap. 6 §
Lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812) LSV 2kap. 7 §
och Jordabalken 1 kap. 6 §, formuleras att dessa rättigheter enligt lag även kan ge rådighet över strand och vatten
Enligt 2 kap. 7 §. Lag (1998_812):
Har den som äger strand vid någon annans vattenområde rätt att för sin fastighets behov ha mindre brygga, båthus eller någon annan sådan byggnad vid stranden, om inte vattenområdets ägare genom byggnaden lider skada av någon betydelse.
Enligt 1 kap 6 §. Jordabalken:
Har ägare till fastighet som blivit skild från angränsande vattenområde genom landhöjningen att stranden förskjutits. Rättighet att fortsätta nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap. 7 § restvattenlagen tillkommer strandägare. Oftast är den tidigare strandägaren också delägare i vattenområdet utanför som dess fasta egendom.
Om i en strandfastighet inte äger vattenområde som ligger utanför stranden, kan landhöjningen medföra att fastigheten blir avskuren från vattnet. Den tidigare strandfastighetens ägare berövas då förmåner som tillkommit honom tidigare enligt 1 kap. 3 § VL (1918). Den lagliga rätten att vid sin strand ha mindre brygga, båt, bad- eller tvätthus eller annan liknande byggnad, om ej vattenområdets ägare genom byggnaden lider men av någon betydelse eller hinder mot byggnaden möter på grund av stadgandena i 2 kap. VL. Å andra sidan kan vattenområdets ägare, framhåller lagberedningen, inte gärna med fördel ekonomiskt utnyttja en smal sumpig torrlagd remsa utmed stranden.
Landhöjningar av mindre omfattning i de flesta fall utan vidare brukas av den förutvarande strandfastighetens ägare. Detta förhållande anses bör accepteras i lagstiftningen. Därför tillskapas ett legalt tvångsservitut. enligt dagens Jordabalken 1:6 och LSV 2 kap. 7 §. Som inte kan tas ifrån denna.
Redigerat:
Hur har detta gått till?
Någon som läst besluten eller dom?
Över hundra år gammal stig ledde till miljonsmäll • ”Det är inte rimligt”
Lantmäteriets taxa till Bengt: 377 000 kronor!
Det kan bli dyrt om din granne vill få tomtgränsen utredd. Det har 80-årige Bengt Sandin på Högmarsö i Stockholms skärgård fått erfara. Han tvingas nu betala 377 000 kronor till Lantmäteriet. ”Som enskild är man rättslös”, säger hans dotter.Det hela började med att grannen hittade ett dokument från 1908. Det dök upp i och med att Lantmäteriet digitaliserade sitt arkiv. Det hittills okända dokumentet visade att det för över 100 år sedan hade legat en stig eller smal vägremsa ned mot vattnet tvärs över Bengt Sandins tomt.
Marken där är igenvuxen sedan decennier och Bengt och hans släktingar menar att stigen aldrig ens existerat
Om vi hade fått veta att det fanns en stig som delar pappas tomt på mitten skulle vi givetvis ha skrivit över den på pappas fastighet innan vi sålde, fortsätter hon.
Lång process
Men i Lantmäteriets förrättning tillmättes dokumentet stor betydelse. Grannen som köpte sitt hus 2015 har använt dokumentet för att sätta i gång en rad gränsmätningar hos Lantmäteriet. Grannen, vars tomt ligger en bit från vattnet, försökte nu få tillgång till en del av Bengt Sandins strandtomt och även en del av bryggan i utbyte mot stigen.– Vi såg kraven som helt orimliga då han ville byta mark mot en samlad yta vid stranden och bygga en sjöbod, brygga och dra el och vatten, säger Anna Aldehag.
Under snart fyra års tid har grannen fortsatt att begära nya förrättningar och överklaga beslut. En process som har tagit hårt på 80-årige Bengt som har Alzheimers sjukdom.
– Jag och min bror har hjälpt pappa och har fått tömma våra bankkonton. Bara advokaten vi har anlitat har kostat 500 000 kronor hittills. Pappa skulle aldrig ha klarat av att försvara sina rättigheter eller betala kostnaderna då han inte får ta banklån eller har egna besparingar. Utan hjälp från oss barn hade ärendet gått till Kronofogden och huset hade fått säljas på exekutiv auktion, säger Anna Aldehag.
– Vi är inte förmögna till skillnad från vår motpart som rankades som en av Stockholms rikaste för nio år sedan. Det känns som David mot Goliat, tillägger hon.
Tvångsöverföring av mark
Resultatet av de många turerna är att Bengt Sandin ska betala minst 800 000 kronor totalt. Dels 418 000 kronor till grannen för en tvångsöverföring av markremsan, stigen som Lantmäteriet bedömde tillhörde grannfastigheten, dels 377 000 kronor i förrättningskostnad till Lantmäteriet.Det slogs dock fast att bryggan tillhör Bengts tomt men däremot mister han sin strandtomt då Lantmäteriet menar att den del av tomten som gränsar mot vattnet inte längre tillhör honom. Motiveringen är att landhöjningen innebär att stranden nu tillhör Blomdalens samfällighetsförening som äger vattnet utanför tomten.
Bengt får betala mest
Och trots att det är grannen som har drivit processen betalar han bara 27 procent av Lantmäteriets kostnader för gränsmätning och Bengt 73 procent.Motiveringen är att Bengts tomt hade fler gränser att mäta än grannens. I grunden ligger principen om att båda parter tjänar på att få gränserna fastlagda.
– Men vad har pappa tjänat på detta? Han har förlorat sin strandtomt och ska betala merparten av Lantmäteriets kostnader, trots att det är grannen som har drivit hela processen, säger dottern Anna.
Hon, brodern och pappan har nu via sin advokat överklagat till mark- och miljödomstolen och det har grannen också gjort. Det gäller både besluten om att behöva tvångsinlösa markremsan/stigen och att Bengt förlorar sin strandtomt och betalningen till Lantmäteriet som de anser oskälig och alldeles för hög.
De väntar på att få en arbetsredogörelse från Lantmäteriet som i detalj redovisar vilken åtgärd som vidtagits, vem som utfört den och vilken timersättning som har debiterats för respektive post.
– Så här kan det inte få gå till, att en statlig myndighet kan göra så här mot en enskild person som pappa. Man är helt rättslös och har väldigt lite att sätta emot, säger Anna
Aldehag.
”Lantmäteriet har gjort fel”
Hon tycker att Lantmäteriet bör återbetala hela förrättningskostnaden och sänka kvadratmeterpriset för stigen, då hon menar att de har gjort fel.– Hade vi fått rätt information eller korrekta grundkartor och ekonomiska kartor från början hade detta aldrig hänt,
Redigerat: