Det är ju onekligen så det framstår på fastighetskartan. Och det finns väl ingen anledning att anta att den inte matchar de fastställda gränserna från styckningsakten?S Supermyra skrev:
Och vad har servitut överhuvudtaget med saken att göra? Om marken tillhör 2:15 så handlar det ju inte om något servitut eller annan belastning på 2:33. Det måste väl Bengt & co vara med på?
Fastighetskartan (DRK) har ingen rättslig verkan på gränsernaC cpalm skrev:
För mig är det obegripligt att marken stigen ligger på tillhör 2:15
Det måste vara 2:33 som avstyckats från 2:15 och av lantmäteriet med laga kraft . Advokat kan inte l ändra avstyckning som fått laga kraft, eller?
Redigerat:
Jag vet, men hur sannolikt skulle det vara att det blivit ett fel i kartan som precis råkar motsvara den omstridda markremsan?S Supermyra skrev:
Precis så tänker jag också. Givetvis kan ingen annan än lantmäteriet bestämma fastighetsgränser.S Supermyra skrev:
Alternativt att 2:33 från början varit två fastigheter som styckats av från 2:15 och sedan slagits ihop. Det verkar av någon anledning vara standard i vissa regioner att lämna en remsa av stamfastigheten mellan avstyckade fastigheter. Men här låter det mer troligt att det medvetet handlat om att stigen skall höra till 2:15, kanske av någon praktisk anledning.
Detaljplanen stämmer inte med verkligheten på detaljplanen finns gator/vägar till höger om 2:15 & 2:33 men på flygfotot finns inga vägar där, dessutom står ett eller två hus mitt på detaljplanens gata/väg.U Utsliten och utdömd skrev:
Redigerat:
Vi har ju årtalet 1903, det är då remsan först nämns. Och om man skall tro nummerföljden så avstyckades 2:33 gissningsvis från 2:15. Antagligen ville 2:15 säkra sin rätt att ta sig till stranden där de antagligen hade båten. På den tiden var privat båt troligtvis enda sättet att ta sig till ön.C cpalm skrev:
Sen att det bäst hade gjorts med servitut och inte en tomtremsa är en annan frågeställning.
1907 och köpehandling ska det vara.
Kan ju vara en privat avsöndring av 2:33 ur 2:15 inom släkten som bygger på en köpehandling utan lantmäteriets inblandning eller utsättning 1907?
Tydligen ägde Bengts barn 2:15 år 2007 och sålde då till någon som sålde vidare 2015 till Spotify-miljonären
Som först 2021 genom LM upptäckte den okända stigen.
Grumligt!
Privat Avsöndring var möjligt fram till typ 1930 när JDL infördes.
2:15 tolkar jag som stamfastighet.
Kan ju vara en privat avsöndring av 2:33 ur 2:15 inom släkten som bygger på en köpehandling utan lantmäteriets inblandning eller utsättning 1907?
Tydligen ägde Bengts barn 2:15 år 2007 och sålde då till någon som sålde vidare 2015 till Spotify-miljonären
Som först 2021 genom LM upptäckte den okända stigen.
Grumligt!
Privat Avsöndring var möjligt fram till typ 1930 när JDL infördes.
2:15 tolkar jag som stamfastighet.
Redigerat:
En dyr historia med avsöndrade fastigheter.
Dags för alla här med avsöndringar att inse att man har en latent skuld till lantmäteriet på antagligen mycket pengar.
Men jag tycker det verkar finnas fel (?) i artikeln. "sålde en del av sin fastighet 2007" tror jag inte på, sålde en av sina fastigheter möjligtvis. En fastighet dom inte bemödade sig att kontrollera var gränserna gick.. Att lantmäteriet sa "om några servitut eller begränsningar fanns" är ju sant. Det verkar ju vara fastighetsgränserna som är problem, inte servitut.
Att avsöndingar gjordes friskt med för tiden logiska vilkor (rätt att passera och hämta vatten ur källan torvtäkt i evinnerlig tid, rätt att ha klövdjur på skogsbete t.ex. i min avsöndring 18xx t.ex) så att behålla rätten till tillgång till havet verkar väldigt logiskt.
Dags för alla här med avsöndringar att inse att man har en latent skuld till lantmäteriet på antagligen mycket pengar.
Men jag tycker det verkar finnas fel (?) i artikeln. "sålde en del av sin fastighet 2007" tror jag inte på, sålde en av sina fastigheter möjligtvis. En fastighet dom inte bemödade sig att kontrollera var gränserna gick.. Att lantmäteriet sa "om några servitut eller begränsningar fanns" är ju sant. Det verkar ju vara fastighetsgränserna som är problem, inte servitut.
Att avsöndingar gjordes friskt med för tiden logiska vilkor (rätt att passera och hämta vatten ur källan torvtäkt i evinnerlig tid, rätt att ha klövdjur på skogsbete t.ex. i min avsöndring 18xx t.ex) så att behålla rätten till tillgång till havet verkar väldigt logiskt.
1903 eller 1907 är ju hur som helst ca. 50 år innan Bengt med familj kom in i bilden om man skall lita på uppgiften att fastigheten (-erna?) varit i familjens ägo i ca. 70 år.S Supermyra skrev:
Kan det vara så att denna markremsa sedermera trillat bort från registret av någon anledning och nu återupptäckts när man gått tillbaka och kikat på akterna från den ursprungliga fastighetsbildningen?
Och det vi ser på den aktuella fastighetskartan är dessa nu rättade fastighetsgränserna?
Fast det förklarar fortfarande inte snacket om servitut.
Jag menar, om avstyckning skett på senare tid så är det väl de gränser som fastställts vid avstyckningen som gäller, oavsett vad som gällt innan?
Redigerat:
U
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
· 2 603 inlägg
Utsliten och utdömd
Byggnadsvårdare
- 2 603 inlägg
Menar du flygfoto från 60-talet?S Supermyra skrev:
Jo man kan skymta att det går nån mindre väg under/mellan trädkronorna. Enligt karttjänster finns det skaftvägar där idagsläget, dock inte hela vägen ner till vattnet men iaf i lika lång sträckning som 2:15. Men vet inte helt vart i diskussionen detta ska hjälpa?
En trolig anledning varför man får med stigar och stråk i avstyckningar, som det bråkas om i detta fallet, är för att den avstyckade fastigheten ska få behålla sin rådighet över att ta sig till önskad plats, i detta fallet stranden/vattnet. Men eftersom 2:15 kan ta sig dit på annat sätt väldigt lätt så är markremsan mer kränkande för 2:33 än det är en rimlig rättighet för 2:15. Dels just för att angränsade fastighet, som ägs av samfälligheten, är detaljplanelagd som allmän plats och 2:15 kan ta sig lätt den vägen.
Sen som cleas redan påpekat också så har detaljplanen ingen juridisk vikt när det kommer till fastighetsgränsen, däremot vad som var anläggas på områdena.
Anledningen till att jag slängde in den i diskussionen va for att Bengt hävdade sig ha rådighet över strandremsan, men att fastighetsgränsen mot fysiska strandkanten skiljer och han därmed inte har det. MEN planingenjören som funderat ut hur området skall utvecklas och anläggas har tyckt att fastigheterna borde gå ned till stranden. Bengt har juridiskt fel, i den aspekten, eftersom han inte äger marken, men samtidigt har det funnits viljor att stranden på vissa sträckor ska vara privatiserad. Ingen stans runt hela den halvan/kvartingen av ön finns det nån som har strandtomt fast att plankartan antyder att många skulle haft det.
Kanske att Bengt inte vill acceptera att han inte äger marken där stigen går och har fått för sig att den istället är belastad av ett servitut? Eller att Bengt har ett servitut på marken enligt det gamla köpeavtalet från 1900-talets början. Ägaren av Bengts fastighet måste ju kunna röra sig från den ena till den andra delen av sin fastighetC cpalm skrev:
2 meter kan man väl hoppa, luften är fri! 😆Claes Sörmland skrev:
Har jag förstått historen rätt.
2007 nasar Bengt 2:15 till en App-miljonär.
Många år senare ser App-miljonär att i 2:15 ingår en 2 meters remsa ned till stranden.
Det vägrar Bengt gå med på, och säger försvinn från min tomt.
Den onde App-miljonär (som är ond för att han inte går med på att inte använda sin mark) går då till Lantmäteriet för att få saken mer tydligt utredd.
Lantmäteriet kliar sig i huvudet och kommer fram till att det är bäst att Bengt köper tillbaka remsan.
Den onde App-miljonären förlorar en del av sin tomt och möjligheten att promenera till stranden den vägen. Men får tillbaka några kronor.
Har lite svårt att se att det där skulle kosta en mille. Borde väl handla om några timmars jobb. Nog för att offentlig sektor är odugliga, men så odugliga tror jag väl ändå inte att dom är. Har det möjligen varit så att Bengt överklagat, och vill norpa remsan gratis från den onde App-miljonären? Och då har kostnaderna dragit iväg, för den onde App-miljonären vill inte riktigt att Bengt bara skall kunna stjäla hans mark så där.
2007 nasar Bengt 2:15 till en App-miljonär.
Många år senare ser App-miljonär att i 2:15 ingår en 2 meters remsa ned till stranden.
Det vägrar Bengt gå med på, och säger försvinn från min tomt.
Den onde App-miljonär (som är ond för att han inte går med på att inte använda sin mark) går då till Lantmäteriet för att få saken mer tydligt utredd.
Lantmäteriet kliar sig i huvudet och kommer fram till att det är bäst att Bengt köper tillbaka remsan.
Den onde App-miljonären förlorar en del av sin tomt och möjligheten att promenera till stranden den vägen. Men får tillbaka några kronor.
Har lite svårt att se att det där skulle kosta en mille. Borde väl handla om några timmars jobb. Nog för att offentlig sektor är odugliga, men så odugliga tror jag väl ändå inte att dom är. Har det möjligen varit så att Bengt överklagat, och vill norpa remsan gratis från den onde App-miljonären? Och då har kostnaderna dragit iväg, för den onde App-miljonären vill inte riktigt att Bengt bara skall kunna stjäla hans mark så där.
Men mellanägaren är Bengts barn?Z Zodde skrev:
Från artikeln i tidningen
Bengts barn, som tidigare ägt fastigheten, är förtvivlade.
– Hade vi vetat att det fanns en stig som delar pappas tomt mitt itu, hade vi naturligtvis skrivit över den på pappas fastighet innan vi sålde.
Redigerat: