Men nu funkar ju inte prissättningen längre så då är det dags för en förändring.-MH- skrev:
Gemensamhetsanläggningar för el är ju inte tillåtet vilket ytterligare stärker nätbolagens monopol,
om några grannar vill dela på sin egenproducerade el så får man inte det.
Bob Lewis har rätt i sina inlägg. Vindkraft och annat kräver nyinvesteringar i det fasta nätet (THE GRID). Detta betalas inte av elleverantörerna med kapitaltillskott utan av kunderna. Det minsta man borde kunna begära är att kunden får andelar (aktier) i aktuella företag.
Vad är det som inte funkar med prissättnignen av nätet?larsbj skrev:
Nej, å andra sidan är nätbolagen (som tex. kan var en elförening) tvungna att ansluta alla till det maxpris som staten bestämt. Det är därför de har fått koncession inom ett geografiskt område.
-MH- skrev:
Några exempel som jag tycker visar att elnätens prissättning inte fungerar bra:
Genomsnittet av elnätspriserna har stigit 7% senaste året kpi 0,6%
på 4 år har det stigit 18,3 % kpi 7%
variationen mellan olika nätområden tyder på att priset inte motsvarar kostnaderna,det är klart att det blir billigare i tätbebyggda områden men även om man jämför likvärdiga områden så är prisvariationen stor tex mellan värmland och norra dalarna skiljer det 50% på priset
Jag förespråkar egentligen inte förstatligande av olika verksamheter men tycker att privata vinstdrivande monopol som man dessutom är nästintill tvungen att utnyttja är en väldigt dålig lösning.
Man kan ju göra en kanske något haltande jämförelse med mobiltelefonin, jag har ju svårt att tro att att min samtals taxa skulle sjunkit från 6kr/min till 19 öre/min på 15 år om telia fått koncession på mobilmaster med ett av staten förutbestämt pris.
Kraven på elnätetn har ju höjts under den tiden, sen skall vi inte glömma att elnäten är gamla, och grejerna behöver bytas ut. Att något har höjts över KPI är väl knappast en indikation på att prissättningen ej fungerar?larsbj skrev:
Har man rustat upp sitt nät, så kostar det mer än om man kör med gammalt nät.
Ja det är nog lite galet och ojämnt system, när man jämför kostnader mellan kommun- eller föreningsägda elnät med privatägda är det väl så att avgifterna i princip alltid är högre för de privata?larsbj skrev:
Sen ska man inte glömma bort att stamnätet ägs av statliga Svenska kraftnät vilka erhåller en del av nätavgiften. Kostnader som inte är försummbara då de täcker själva nätet samt diverse övervakning och reglering av elförsörjningen/produktionen.
Så länge som staten är storägare i Vattenfall lär inte regeringen bry sig speciellt mycket om att många tycker el/elnätpriserna/prishöjningarna är oskäliga. Se det som en extra skatt som folket betalar till staten. Finessen är att det inte kallas just skatt vilket har sina fördelar (för politikerna). Själv är jag aktieägare i Fortum.
Jag lovade ju att posta svaren från Energimarknadsinspektionens generaldirektör, här kommer de:
---------------------
2010-12-14
Hej,
självklart kan jag inte lova att allt vi gjort på EI har kommit dig som enskild kund till nytta på kort sikt. Men allt vi gjort på nya EI har vi gjort med kunden i fokus. Det är vårt uppdrag. Jag räknar upp några av alla de saker som vi gjort eftersom du bad om det.
1. Starten av elpriskollen.se som ger kunderna information om elprisavtal för att underlätta byte av elavtal (lägre kostnad för kunden)
2. Avslutande av domstolsprocesserna kring elnätsavgifter. EI träffade en överenskommelse med 16 elnätsföretag om att de återförde 143 mkr till kunderna och avslutade processerna i domstol. Om vi inte träffat denna överenskommelse hade processerna kunnat pågå till bortåt 2020 och utsikterna att domstolen kunnat åstadkomma rättspraxis bedömdes obefintliga. EI sparade därmed pengar åt kunderna, dels genom de 143 mkr och dels genom de kostnader både för EI, företagen och domstolarna som annars hade uppstått. Dessa kostnader hade fått betalas av elkunder och skattebetalare.(lägre kostnader för kunderna)
3. Föreskrifter om nya krav på leveranssäkerhet på elnäten. Insamling av avbrottsdata och åtgärdsplaner för företag med sämre resultat.
4. Förslag till regeringen om att effektreserven bör finnas i bruk fram till år 2020 men stegvis avvecklas (leveranssäkerhet åt kunden).
2010
5. Förslag att regeringen inför timmätning av kunder med förbrukning högre än 8000 kWh per år.
6. Ny schablommetod för prövning av anslutningsavgifter. Metoden innebär att anslutningsavgiften är förutsägbar och domstolsprövningen blir effektiv.
7. Förslag till en kraftsamling för utvecklingen av smarta elnät i Sverige. Kunderna ska få bättre service av företagen för att kunna bli aktiva konsumenter och påverka marknaden. Det förutsätter att regeringen utformar nya regler för att informationen ska vara funktionell för kunden, tex ska kunden kunna få erbjudanden om val av automatiska förbrukningsprofiler och information som gör det möjligt att påverka sin eftefrågan som reaktion på prishöjningar på marknaden.Åtminstone timmätning är en förutsättning.
8. Beslut om koncessioner för att bygga och driva elnät sker på ett effektivt sätt. Nya ansökningar beslutas oftast inom 6 månader.
9. Förberedelser för införande av en ny reglering av elnätsavgifterna. Från 2012 beslutar EI om hur stora intäkter företagen får ta ut under en fyraårstid. Det blir mera förutsägbart för kunder och företag jämfört med idag då avgifterna granskas i efterhand.
10. Uppföljning av reformen om månadsvis mätning. EI granskar företagen och ålägger dem åtgärdsplaner om mätvärden inte är riktiga (2 granskningar 2010).
11. EI har ansökt om tvångsförvaltning av Ekfors Kraft som stängt av strömmen till kunder. Tvångsförvaltning pågår.
12. EI har granskat nätavgifterna för 2008 och 2009 och har meddelat kunderna att avgifterna varit skäliga i enlighet med lagstiftningens krav.
Bästa hälsningar
Yvonne
---------------------
Hej Yvonne!
Och tack för att du tog dig tid att svara. Onekligen åstadkommer ni en del och jag förstår att ni jobbar efter gällande lagstiftning etc. Jag kan dock tycka att ni sysslar med ärenden i marginalen men blundar för de stora felen.
En direkt fråga - tycker du elmarknaden är väl fungerande som den är idag? Vattenfall och de andra två bjässarna har oerhörda vinstmarginaler och spotpriset har mångdubblats på 10 år. Den allmänna känslan är ju att konkurrensen är mer eller mindre obefintlig.
Om allt sker enligt gällande lagstiftning tycker nog de flesta med mig att lagstiftningen är felaktig. Är det inte er roll att i så fall påpeka det och försöka åstadkomma en ändring?
Mvh
---------------------
2011-01-07
Hej,
jag säger förstås detsamma som alla de som granskar elmarknaden gör, dvs att marknaden fungerar i huvudsak väl. Vår nordiska elmarknad granskas ständigt at EU, av IEA, av samma internationella ratinginstitut som granskar ländernas kreditvärdighet. Vi brukar få mycket bra, dvs i allmänhet best practice betyg. Det innebär att vi klarar marknadens funktion, dvs att få efterfrågan och utbud i balans både i goda och dåliga tider och förutsättningar. Produktion och handel sker i konkurrens och det är få områden med massproduktion i samhället där vi har fler än ett fåtal företag som producerar, eftersom det är så lönsamt med skalfördelar. I teorin och även i praktiken behöver det som du säkert är medveten om, inte vara sämre konkurrens för att det är få företag. Det kan faktiskt vara sämre att ha många små ineffektiva företag på en marknad.
Det finns flera förklaringar till lönsamheten idag hos de energiproducerande företagen. Precis som det finns hos bankerna osv. Men det finns inte belägg för att de utnyttjar sin dominerande ställning på marknaden. Det är alltid fritt för företag på en fungerande konkurrensmarknad att tjäna pengar. Just nu har vi en fördel på den nordiska elmarknaden eftersom vi har relativt sett lägre kostnad för att producera el jämfört med i övriga Europa. Och framför allt därför att vi bygger relativt sett väldigt lite ny kraft till högre kostnader. Eftersom vi samtidigt har begränsningar i överföringskapacitet och därmed handeln mellan länderna, har det inneburit att vi nu och förra året fått försörjningsproblem pga extraordinära förhållanden i kärnkraften och i år torrår i kombination men ovanligt lång kallperiod. Men det innebär ju att marknadspriset stiger när utbudet måste tillgodoses med dyrare kraft genom import. Så ser det ut på massapriserna på världsmarknaden, stålpriser och alla andra priser som sätts internationellt. Sen är det en helt annan sak att en del företag som har en fördelaktig produktionsmix med tex billig vattenkraft, i sådana situationer får en bättre lönsamhet på just den delen av produktionen.
Sverige nettoimporterar el sju år av tio. Vi kan inte klara oss på egen hand.
Vi som jobbar i energisektorn är alltid medvetna om det faktum att vi har ett fantastiskt system i norden med billig vattenkraft i Norge och Sverige, kärnkraft i Sverige och Finland, bio i Sverige och Finland och sen kolet och vinden i Danmark. Dessutom har vi fjärrvärmesystem med bio och gas. Men lika medvetna är vi om att detta fantastiska system är sårbart när vi emellanåt har torra år och lite vatten i systemet - det skiljer faktiskt upp till 80 TWh mellan våt- och torrår (jfr med vår förbrukning på ca 140 TWh per år). Och om vi samtidigt med torrår får ovanligt kall vinter och dessutom tekniska problem med kärnkraften, då får vi problem.
Men tack och lov har vi en prisbildningsmekanism som fungerar och som ger oss signal om när det är brist och när marknaden inte "fungerar stabilt". Då stiger priset. Då signalerar marknaden att vi borde ha haft större utbud och lägre efterfrågan. På en fri marknad borde det när priset stiger bli en signal om att öka utbudet, dvs om att det är bra läge att investera. Just den delen av marknaden är trög i Sverige idag. I övriga Europa bygger man gaseldade anläggningar för där byter man kol mot gas för att klara koldioxidkraven. I norden kan vi bara bygga vind, en del ny kraftvärme och nya ledningar till andra länder och det tar tid. Därför måste kunderna få större möjligheter än idag att själva bli aktiva på marknaden. Vi har under 2010 föreslagit regeringen åtgärder för detta: timmätning och främjande av smarta elnät där kunderna kan få förbrukningstjänster. Regeringen ska ta ställning till förslagen under 2011. Trots att kunderna kan tjäna pengar på att se över sina elavtal är det i år bara 27 % som bytt avtal. Vi försöker hela tiden uppmana kunderna till det.
Kort svar på din fråga. Marknaden fungerar så bra som man kan förvänta sig utifrån de förutsättningar som skapats på den nordiska elmarknaden som nog har världens bästa förutsättningar men just nu faktiskt befinner sig i nästan maximalt och ovanligt sårbart läge. Marknaden regleras av EU-direktiv som reviderats förra året för tredje gången.
Hälsningar
Yvonne
---------------------
Lite väntat, allt är i princip frid och fröjd. Just nu råder olyckliga omständigheter.
---------------------
2010-12-14
Hej,
självklart kan jag inte lova att allt vi gjort på EI har kommit dig som enskild kund till nytta på kort sikt. Men allt vi gjort på nya EI har vi gjort med kunden i fokus. Det är vårt uppdrag. Jag räknar upp några av alla de saker som vi gjort eftersom du bad om det.
1. Starten av elpriskollen.se som ger kunderna information om elprisavtal för att underlätta byte av elavtal (lägre kostnad för kunden)
2. Avslutande av domstolsprocesserna kring elnätsavgifter. EI träffade en överenskommelse med 16 elnätsföretag om att de återförde 143 mkr till kunderna och avslutade processerna i domstol. Om vi inte träffat denna överenskommelse hade processerna kunnat pågå till bortåt 2020 och utsikterna att domstolen kunnat åstadkomma rättspraxis bedömdes obefintliga. EI sparade därmed pengar åt kunderna, dels genom de 143 mkr och dels genom de kostnader både för EI, företagen och domstolarna som annars hade uppstått. Dessa kostnader hade fått betalas av elkunder och skattebetalare.(lägre kostnader för kunderna)
3. Föreskrifter om nya krav på leveranssäkerhet på elnäten. Insamling av avbrottsdata och åtgärdsplaner för företag med sämre resultat.
4. Förslag till regeringen om att effektreserven bör finnas i bruk fram till år 2020 men stegvis avvecklas (leveranssäkerhet åt kunden).
2010
5. Förslag att regeringen inför timmätning av kunder med förbrukning högre än 8000 kWh per år.
6. Ny schablommetod för prövning av anslutningsavgifter. Metoden innebär att anslutningsavgiften är förutsägbar och domstolsprövningen blir effektiv.
7. Förslag till en kraftsamling för utvecklingen av smarta elnät i Sverige. Kunderna ska få bättre service av företagen för att kunna bli aktiva konsumenter och påverka marknaden. Det förutsätter att regeringen utformar nya regler för att informationen ska vara funktionell för kunden, tex ska kunden kunna få erbjudanden om val av automatiska förbrukningsprofiler och information som gör det möjligt att påverka sin eftefrågan som reaktion på prishöjningar på marknaden.Åtminstone timmätning är en förutsättning.
8. Beslut om koncessioner för att bygga och driva elnät sker på ett effektivt sätt. Nya ansökningar beslutas oftast inom 6 månader.
9. Förberedelser för införande av en ny reglering av elnätsavgifterna. Från 2012 beslutar EI om hur stora intäkter företagen får ta ut under en fyraårstid. Det blir mera förutsägbart för kunder och företag jämfört med idag då avgifterna granskas i efterhand.
10. Uppföljning av reformen om månadsvis mätning. EI granskar företagen och ålägger dem åtgärdsplaner om mätvärden inte är riktiga (2 granskningar 2010).
11. EI har ansökt om tvångsförvaltning av Ekfors Kraft som stängt av strömmen till kunder. Tvångsförvaltning pågår.
12. EI har granskat nätavgifterna för 2008 och 2009 och har meddelat kunderna att avgifterna varit skäliga i enlighet med lagstiftningens krav.
Bästa hälsningar
Yvonne
---------------------
Hej Yvonne!
Och tack för att du tog dig tid att svara. Onekligen åstadkommer ni en del och jag förstår att ni jobbar efter gällande lagstiftning etc. Jag kan dock tycka att ni sysslar med ärenden i marginalen men blundar för de stora felen.
En direkt fråga - tycker du elmarknaden är väl fungerande som den är idag? Vattenfall och de andra två bjässarna har oerhörda vinstmarginaler och spotpriset har mångdubblats på 10 år. Den allmänna känslan är ju att konkurrensen är mer eller mindre obefintlig.
Om allt sker enligt gällande lagstiftning tycker nog de flesta med mig att lagstiftningen är felaktig. Är det inte er roll att i så fall påpeka det och försöka åstadkomma en ändring?
Mvh
---------------------
2011-01-07
Hej,
jag säger förstås detsamma som alla de som granskar elmarknaden gör, dvs att marknaden fungerar i huvudsak väl. Vår nordiska elmarknad granskas ständigt at EU, av IEA, av samma internationella ratinginstitut som granskar ländernas kreditvärdighet. Vi brukar få mycket bra, dvs i allmänhet best practice betyg. Det innebär att vi klarar marknadens funktion, dvs att få efterfrågan och utbud i balans både i goda och dåliga tider och förutsättningar. Produktion och handel sker i konkurrens och det är få områden med massproduktion i samhället där vi har fler än ett fåtal företag som producerar, eftersom det är så lönsamt med skalfördelar. I teorin och även i praktiken behöver det som du säkert är medveten om, inte vara sämre konkurrens för att det är få företag. Det kan faktiskt vara sämre att ha många små ineffektiva företag på en marknad.
Det finns flera förklaringar till lönsamheten idag hos de energiproducerande företagen. Precis som det finns hos bankerna osv. Men det finns inte belägg för att de utnyttjar sin dominerande ställning på marknaden. Det är alltid fritt för företag på en fungerande konkurrensmarknad att tjäna pengar. Just nu har vi en fördel på den nordiska elmarknaden eftersom vi har relativt sett lägre kostnad för att producera el jämfört med i övriga Europa. Och framför allt därför att vi bygger relativt sett väldigt lite ny kraft till högre kostnader. Eftersom vi samtidigt har begränsningar i överföringskapacitet och därmed handeln mellan länderna, har det inneburit att vi nu och förra året fått försörjningsproblem pga extraordinära förhållanden i kärnkraften och i år torrår i kombination men ovanligt lång kallperiod. Men det innebär ju att marknadspriset stiger när utbudet måste tillgodoses med dyrare kraft genom import. Så ser det ut på massapriserna på världsmarknaden, stålpriser och alla andra priser som sätts internationellt. Sen är det en helt annan sak att en del företag som har en fördelaktig produktionsmix med tex billig vattenkraft, i sådana situationer får en bättre lönsamhet på just den delen av produktionen.
Sverige nettoimporterar el sju år av tio. Vi kan inte klara oss på egen hand.
Vi som jobbar i energisektorn är alltid medvetna om det faktum att vi har ett fantastiskt system i norden med billig vattenkraft i Norge och Sverige, kärnkraft i Sverige och Finland, bio i Sverige och Finland och sen kolet och vinden i Danmark. Dessutom har vi fjärrvärmesystem med bio och gas. Men lika medvetna är vi om att detta fantastiska system är sårbart när vi emellanåt har torra år och lite vatten i systemet - det skiljer faktiskt upp till 80 TWh mellan våt- och torrår (jfr med vår förbrukning på ca 140 TWh per år). Och om vi samtidigt med torrår får ovanligt kall vinter och dessutom tekniska problem med kärnkraften, då får vi problem.
Men tack och lov har vi en prisbildningsmekanism som fungerar och som ger oss signal om när det är brist och när marknaden inte "fungerar stabilt". Då stiger priset. Då signalerar marknaden att vi borde ha haft större utbud och lägre efterfrågan. På en fri marknad borde det när priset stiger bli en signal om att öka utbudet, dvs om att det är bra läge att investera. Just den delen av marknaden är trög i Sverige idag. I övriga Europa bygger man gaseldade anläggningar för där byter man kol mot gas för att klara koldioxidkraven. I norden kan vi bara bygga vind, en del ny kraftvärme och nya ledningar till andra länder och det tar tid. Därför måste kunderna få större möjligheter än idag att själva bli aktiva på marknaden. Vi har under 2010 föreslagit regeringen åtgärder för detta: timmätning och främjande av smarta elnät där kunderna kan få förbrukningstjänster. Regeringen ska ta ställning till förslagen under 2011. Trots att kunderna kan tjäna pengar på att se över sina elavtal är det i år bara 27 % som bytt avtal. Vi försöker hela tiden uppmana kunderna till det.
Kort svar på din fråga. Marknaden fungerar så bra som man kan förvänta sig utifrån de förutsättningar som skapats på den nordiska elmarknaden som nog har världens bästa förutsättningar men just nu faktiskt befinner sig i nästan maximalt och ovanligt sårbart läge. Marknaden regleras av EU-direktiv som reviderats förra året för tredje gången.
Hälsningar
Yvonne
---------------------
Lite väntat, allt är i princip frid och fröjd. Just nu råder olyckliga omständigheter.
Jag tycker att svaret är ganska vilseledande. Avregleringen har ju kapitalt misslyckats men det är ju inte Energimarknadsinspektionens fel. Vi bord i Sverige klippa av förbindelserna med Danmark. Då skulle vi få en betydligt mer sansad marknad. Problemet är politisk trångsynthet och nonchalans i Sveriges Riksdag med de flesta partier inblandade. En del, som MP skulle säkert göra det än dyrare. Det inspektionen handlagt oansvarigt är de radikalt höja nätpriserna, som saknar liknelse i Europa. Här har Energimarknadsinspektionen inte fullföljt sitt uppdrag och generaldirektören bör skyndsamt lämna sin post!
Intresant att dom med dyrast el ligger söder ut och dom två med billigast el norr ut....isolde skrev:Är det verkligen så?
Enligt Europe's Energy Portal - [länk] - är det svenska elpriset inte utmärkande på något sätt.Electricity rates for households. Average amount in euro per one kilowatt-hour of electricity for domestic consumers. Incl. energy taxes & VAT.
Italy € 0.2616
Denmark € 0.2216
Germany € 0.2143
Sweden € 0.1482
Poland € 0.1264
Finland € 0.1141
Estonia € 0.0899
Att en av statens mjölkkossor heter Vattenfall är vida känt. Att överdriven hänsyn till miljön skulle vara förklaringen till prisstegring inom energisektorn vore naivt att tro. Att moms är en stor inkomstkälla för staten är tveklöst.
Ponera att Kalle X uppfinner världens renaste motor, och vi får bilar som kan tankas med vatten, som återvänder i sin renaste form tillbaka till naturen. Vilken avgift eller skatt måste då staten hitta på för att finansiera skattebortfallet för utebliven bensin- och dieselförsäljning?
Cause it's all about money.
Jag föreslår att du forskar i t ex korsägandet av svenska kärnkraftverk. Fortum, E.ON och Vattenfall delar på kakan, och inga andra släpps in.
Verket ägs och drivs av Ringhals AB, som i sin tur ägs av Vattenfall AB (70,4 %) och E.ONsDet gäller att inte skjuta sig själv i foten. Tolka det som du vill.
Oskarshamns kärnkraftverk ägs av dotterbolag E.ON kärnkraft Sverige AB (29,6 %).Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB, OKG, som i sin tur ägs till 54,5 % av E.ON och 45,5 % av Fortum.
Forsmarks kärnkraftverk ägs av Forsmarks kraftgrupp, som i sin tur ägs av Vattenfall ABE.ON Kärnkraft Sverige AB (8,5 %). Mellansvensk Kraftgrupp ägs av Fortum Generation AB (87 %), Skellefteå Kraft AB (7,7 %) och E.ON Kärnkraft Sverige AB (5,3 %). (66 %), Mellansvensk Kraftgrupp AB (25,5 %) och
Jo det är utmärkande därför att vi har ett betydligt kallare klimat än de länder du jämför med. Dessutom använder man gas för både uppvärmning och matlagning.Vid en jämförelse hur mycket av tillgänglig ekonomi som läggs på energi så ligger Sverige i topp.
Däremot har en jämförelse med Finland ganska adekvat. Vi har ungefär samma förhållanden och i Finland är elpriset 25% lägre än i Sverige. Dessutom har du inte tagit med de senaste saftiga prishöjningarna på distributionsnätet.
Staten kan ändra på lagstiftningen exakt som Villaägarföreningen beskriver. Det skulle innebära sänkta priser och bättre konkurrens.
Däremot har en jämförelse med Finland ganska adekvat. Vi har ungefär samma förhållanden och i Finland är elpriset 25% lägre än i Sverige. Dessutom har du inte tagit med de senaste saftiga prishöjningarna på distributionsnätet.
Staten kan ändra på lagstiftningen exakt som Villaägarföreningen beskriver. Det skulle innebära sänkta priser och bättre konkurrens.