John J skrev:
Absolut men då hade man ju kanske hoppats att B någon gång i livet givit det minst lilla uttryck för dessa tankar.

Nu är det nog tyvärr så att B vågade inte säga emot A de sista åren eftersom han var livrädd att behöva dö ensam.

A krävde då att B's särkullsbarn inte skulle ärva något utan allt skulle gå till henne och deras gemensamma barn endast.

En ganska otrevlig form utav utpressningen egentligen.



Se svaret ovan.
Otäckt, tyvärr var jag i en liknade(väldigt lik) sits 2002 när min mor dog efter lång tids sjukdom. Jag särkullsbarn, syskonens far en riktig gris som med härskarteknik fått min mor att ändra ägandeförhållandena på deras mångmiljonvilla till sin fördel.
I detta fall var det enbart en fördelning från 50/50 till 43/57% men dessa procent gjorde stor skillnad i den summa som vi syskon skulle få. (jo hon hade iaf insett att han var en gris och skrivit i sitt testamente att även de gemensamma barnen skulle få ut sin del direkt) Så det blev iaf en liten "hämndtvist" på slutet
 
Klicka här för att svara
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.