Bouppteckningsförrättarens ansvar och skyldigheter
Någon här som har lite koll på hur det är med en bouppteckningsförrättarens ansvar och skyldigheter.
Låt säga att person A och person B varit sambo i 25 år och person B blir sjuk och förstår att han snart skall dö.
Person B skriver över alla sina tillgångar på person A 12 månader innan person B avlider.
Detta innebär att person B's barn inte kommer att få något arv efter person B men att person A's barn kommer att få även person B's arv när person A avlider.
Har person B rätt att skriva över allt på person A?
Är bouppteckningsförrättaren skyldig att meddela alla arvingarna att det skett en större gåva från person B till person A?
Om person A inte berättar att det skett en större gåva, vilken typ av brott är hon då skyldig till?
Låt säga att person A och person B varit sambo i 25 år och person B blir sjuk och förstår att han snart skall dö.
Person B skriver över alla sina tillgångar på person A 12 månader innan person B avlider.
Detta innebär att person B's barn inte kommer att få något arv efter person B men att person A's barn kommer att få även person B's arv när person A avlider.
Har person B rätt att skriva över allt på person A?
Är bouppteckningsförrättaren skyldig att meddela alla arvingarna att det skett en större gåva från person B till person A?
Om person A inte berättar att det skett en större gåva, vilken typ av brott är hon då skyldig till?
Hej
Nu är jag ingen jurist men jag har väldigt svårt att se att bouppteckningsförrättaren skulle ha något ansvar. Detta eftersom gåvan skett innan det ens fanns något bo att förätta eftersom person B var i livet när gåvan skedde.
Var och en gör vad man vill med sina tillgångar så länge man lever.
Det som kanske skulle gå att hävda är att person B inte var vid sina sinnens fulla bruk när gåvan genomfördes och därför bör ogiltigföklaras.
När någon dör sker det väl någon slags utredning om tillgångar skulder och då borde det framgå att person B inte hade några tillgångar.Hur dom försvunnit borde gå att spåra via skatteverket eller så. Man har alltid rätt till sin "bröstarvinges" del men om tillgångarna är 0 så finns det inget att dela ut.
Fredrik
Nu är jag ingen jurist men jag har väldigt svårt att se att bouppteckningsförrättaren skulle ha något ansvar. Detta eftersom gåvan skett innan det ens fanns något bo att förätta eftersom person B var i livet när gåvan skedde.
Var och en gör vad man vill med sina tillgångar så länge man lever.
Det som kanske skulle gå att hävda är att person B inte var vid sina sinnens fulla bruk när gåvan genomfördes och därför bör ogiltigföklaras.
När någon dör sker det väl någon slags utredning om tillgångar skulder och då borde det framgå att person B inte hade några tillgångar.Hur dom försvunnit borde gå att spåra via skatteverket eller så. Man har alltid rätt till sin "bröstarvinges" del men om tillgångarna är 0 så finns det inget att dela ut.
Fredrik
Förrättaren har troligen inget ansvar i en sådan situation. Det som kan komplicera det hela är att det finns en del krångliga regler just runt det här med gåvor. OM man ger bort en gåva till ett av sina barn eller annan arvinge (finns det testamente som gör sambon till arvinge också?). Då betraktas en gåva som förskott på arv i normalfallet, och det skall hanteras vid boupteckningen. Om det finns lliknande hantering vid gåvor även till folk som inte är arvingar vet jag inte.
Om det handlar om betydande belopp så kan det vara läge att konsultera en jurist.
Om det handlar om betydande belopp så kan det vara läge att konsultera en jurist.
Ja, det ifnns ju regler om gåvor som görs i syfte att förhindra en huvudarvinge att ärva. I det här fallet är det ju extra känlsigt eftersom sambon om gåvan inte gjorts kanske (beroende på vilka tillgångar som finns) hade tvingats sälja sin bostad. Det är ju rätt uppenbart att gåvan gjordes för att B:s barn inte skulle få sitt arv när B dör, men det är ju inte säkert att man tänkt längre än så, dvs meningen kanske inte var att göra dem arvslösa, utan istället bara att låta A sitta i orubbat bo.
Läge att kolla upp det snabbt, om man sedan inte vill ha bråk ju B:s barn eventuellt vara storsinta och vänta med att få ut sitt arv tills A dör. Är det inga större tillgångar det hanldar om kan det kanske räcka med att kolla med A om det går att få en del minnessaker, i annat fall är det läge att be A att skriva ett testamente där det framgår att A:s och B:s barn ska ärva lika när A dör. Det vore den enklaste lsöningen och det ger önskad effekt utan processer.
Läge att kolla upp det snabbt, om man sedan inte vill ha bråk ju B:s barn eventuellt vara storsinta och vänta med att få ut sitt arv tills A dör. Är det inga större tillgångar det hanldar om kan det kanske räcka med att kolla med A om det går att få en del minnessaker, i annat fall är det läge att be A att skriva ett testamente där det framgår att A:s och B:s barn ska ärva lika när A dör. Det vore den enklaste lsöningen och det ger önskad effekt utan processer.
B har tydligen jobbat svart de senaste 25 åren samt betalt alla räkningarFredrik Å skrev:
Knuten blir ju just det där medlaglotten för B barn.
Det handlar om stora belopp pga. att det är tomter i attraktivt område som har lämnats som gåva till A.hempularen skrev:
Sambon hade inte på något sätt tvingats bort utan detta gäller andra tomter samt kontanter.Anna_H skrev:
Syftet har uppenbarligen varit att göra Bs barn arvlösa.
Jurist känns trist, man vill ju inte börja bråka med sina syskon..
Detta gäller inte mig så det blir inga pengar för mig i alla fall
är mest nyfiken på vad som gäller enligt lagen.Känns underligt att en bouppteckningsförrättarens inte har något som helst ansvar samt att "A" inte gör något brott om hon inte informerar bouppteckningsförrättaren om gåvorna.
Redigerat av moderator:
Boupptecknarens enda ansvar är att prestera en formellt giltig förrättning och ett protokoll för registrering. För fakta om boet svarar den som lämnar upplysningen.
Om man missar något, eller om påstådda fakta visar sig vara felaktiga, kan dödsbodelägarna i efterhand tvingas genomföra tilläggsbouppteckning. Ett sådant fall kan vara att person A förtigit uppgifterna om gåva, och gåvan rätteligen skulle noterats i bouppteckningen.
Om man missar något, eller om påstådda fakta visar sig vara felaktiga, kan dödsbodelägarna i efterhand tvingas genomföra tilläggsbouppteckning. Ett sådant fall kan vara att person A förtigit uppgifterna om gåva, och gåvan rätteligen skulle noterats i bouppteckningen.
Redigerat:
Men varför har vi i så fall en lag där det anges att alla barn har rätt till laglott?billy_baver skrev:
Du menar alltså att man kan skänka bort allt man äger till t.ex. sambon och på så sätt hindra särkullsbarn från att få en enda krona?
Allt kan överklagasAnna_H skrev:
Frågan är ju vad lagen säger dvs. vad rätten till slut förmodligen beslutar.
Att gåvan givits för att påverka arvet insåg även Bouppteckningsförrättaren.
Redigerat av moderator:
Jag menar inte alls att man kan skänka bort det man äger hur som helst. Jag lade bara klart vad som gäller om bouppteckningsmannens ansvar.
Ärvdabalken Kap 7, 4§, första stycket reglerar gränsen för tillåtna gåvor: https://lagen.nu/1958:637#K7P4S1"Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3§§ är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot".
Ärvdabalken Kap 7, 4§, första stycket reglerar gränsen för tillåtna gåvor: https://lagen.nu/1958:637#K7P4S1"Har arvlåtaren i livstiden bortgivit egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, skall i avseende å gåvan vad i 2 och 3§§ är stadgat om testamente äga motsvarande tillämpning, om ej särskilda skäl äro däremot".
Precis och hur skall man då tolka detta på Svenska?billy_baver skrev:
Jag har sett uppgifter om att gåvor som är givna inom 10 år från dödsfallet kan räknas som förskott på arv. Det är ingen absolut tidsgräns, utan mer en som "bara blivit" om jag fattat saken rätt.
Man har också flera år på sig att överklaga, menman bör självklart göra det så snart man får kännedom om det.
Man har också flera år på sig att överklaga, menman bör självklart göra det så snart man får kännedom om det.
En sambo blir inte arvtagare med mindre än ett testamente. Därför kan gåva till sambo heller inte räknas som förskott på arv, såvida testamente inte finns. Men tack vare det citerade lagrummet kan man hävda att gåvan har samma funktion som ett testamente.
Senast ett år efter bouppteckningen måste man väcka talan om sådan prövning, som görs i tingsrätt.
Senast ett år efter bouppteckningen måste man väcka talan om sådan prövning, som görs i tingsrätt.
Billy_baver: Det var inte gåvan till sambon jag avsåg när jag pratade om förskott på arv, utan tidsrymden. Om ca 10 år gäller för förskott på arv så borde samma tidsrymd gälla när det handlar om att utesluta sina barn från arv. Det är ju just för att de inte är gifta som särkullbarnen inte får något alls, annars hade de iallafall fått sin laglott.
Å andra sidan, hade B inte givit all sin egendom i gåva till sambon så hade B:s barn fått HELA arvet efter B på en gång, vilket kanske också är orimligt.
Å andra sidan, hade B inte givit all sin egendom i gåva till sambon så hade B:s barn fått HELA arvet efter B på en gång, vilket kanske också är orimligt.
Varför skulle det vara orimligt?Anna_H skrev:
A erkänner tydligen dessutom att hela syftet med gåvan är att B's barn inte skall få något.