15 804 läst ·
116 svar
16k läst
116 svar
Blev en viss skillnad på köpt el med solceller
Har räknat om det är lönt med batteri på 3 fastigheter som redan har solceller.pacman42 skrev:
Effektavgiften kommer för min del inte att kunna optimeras med solpanelerna, bara med batterier. Detta då nätbolaget enligt de uppgifter de gett mig kommer att göra skillnad på dag/natt, vardag/helg och sommar/vinter. Detta innebär i praktiken att solen aldrig skulle ladda batterierna när effekttariffen är relevant, det är bara laddning från nätet som skulle kunna användas på vintern.
Så om jag skaffar paneler så måste jag kunna räkna hem för investeringen på överföringsavgifter (som sjunker när man får effekttariff), på skillnaden i elpris mellan olika timmar och på energiskatten. I praktiken är prisskillnaden i avgifter relativt låg de flesta dygnen. Nästa år lägger dessutom Norge ned två av fyra kablar till kontinenten (Danmark/Tyskland) och då kommer elpriserna i SE3 också att stabilisera sig på vintern. Detta gör att jag i slutänden räknar med att det är energiskatten samt medelpriset när man producerar solel som kommer att vara avgörande för om det lönar sig med en installation. Och även om sommarpriset på el kanske stiger en aning när norrmännen lägger ed de två kablarna så tror jag ändå att jag inte kan räkna hem detta. Dels har jag dåliga förutsättningar för solpaneler på mitt hus (för liten användbar takyta). Dels så har jag till stor del redan optimerat min användning av el till de billigaste timmarna (varmvatten, badtunna, laddning av bilar).
De offerter jag fått visar på (efter justering till realistiska elpriser, vilket de inte har i original) att det skulle ta uppåt 25-30 år att tjäna in panelerna med dagens elpriser. Batterier skulle löna sig först efter att den beräknade livslängden är uppnådd (även om många batterier fungerar längre än så). För stora risker med för liten vinst helt enkelt. Dessutom lever jag knappast om 30 år, än mindre bor kvar i huset.
Kom fram till tre olika resultat.
5 år återbetalning på den anläggningen som har det bästa förutsättningar för batterianvändning
10 år för en anläggning som är "mitt i mellan"
20 år för den anläggningen som har sämst förutsättningar
Man får inte glömma, att batterier och hybrid växelriktare har väldigt dåligt verkningsgrad vid låga laster. Drar ett hus 100-200W en sommarnatt, kan verkningsgraden ligga så lågt som 55% pga hög egenförbrukning av växelriktare etc
L Liljeros skrev:Det är en fin tanke att villor ska vara självförsörjande på el men egentligen så lämpar sig stora fastigheter betydligt bättre. Solceller på villa är en riskinvestering, på affärsfastigheter däremot tror jag det kan vara en bra grej, installationen behöver ju dock sammanfall med uppförande eller takbyte. Bor man på landet och har plats för dom på marken så funkar det också ganska bra då man slipper hela risken med att ha dom på hustaket.
Har försökt mig på en kalkyl ett par gånger men hur jag än vänder på dom blir lönsamheten för dålig. Jag hade en kostnad på ca 600kr i Juni för 750kWh el inklusive energiskatt, då är det väldigt lång uppförsbacke att räkna hem investeringen om det nånsin sker?
Hej Liljeros och pacman42pacman42 skrev:
Effektavgiften kommer för min del inte att kunna optimeras med solpanelerna, bara med batterier. Detta då nätbolaget enligt de uppgifter de gett mig kommer att göra skillnad på dag/natt, vardag/helg och sommar/vinter. Detta innebär i praktiken att solen aldrig skulle ladda batterierna när effekttariffen är relevant, det är bara laddning från nätet som skulle kunna användas på vintern.
Så om jag skaffar paneler så måste jag kunna räkna hem för investeringen på överföringsavgifter (som sjunker när man får effekttariff), på skillnaden i elpris mellan olika timmar och på energiskatten. I praktiken är prisskillnaden i avgifter relativt låg de flesta dygnen. Nästa år lägger dessutom Norge ned två av fyra kablar till kontinenten (Danmark/Tyskland) och då kommer elpriserna i SE3 också att stabilisera sig på vintern. Detta gör att jag i slutänden räknar med att det är energiskatten samt medelpriset när man producerar solel som kommer att vara avgörande för om det lönar sig med en installation. Och även om sommarpriset på el kanske stiger en aning när norrmännen lägger ed de två kablarna så tror jag ändå att jag inte kan räkna hem detta. Dels har jag dåliga förutsättningar för solpaneler på mitt hus (för liten användbar takyta). Dels så har jag till stor del redan optimerat min användning av el till de billigaste timmarna (varmvatten, badtunna, laddning av bilar).
De offerter jag fått visar på (efter justering till realistiska elpriser, vilket de inte har i original) att det skulle ta uppåt 25-30 år att tjäna in panelerna med dagens elpriser. Batterier skulle löna sig först efter att den beräknade livslängden är uppnådd (även om många batterier fungerar längre än så). För stora risker med för liten vinst helt enkelt. Dessutom lever jag knappast om 30 år, än mindre bor kvar i huset.
När jag var i tioårsåldern (alltså för ca 60 år sedan) så tänkte jag mig att det vore intressant att bli självförsörjande med el.
Det fanns ett vattendrag ca en kilometer hemifrån där jag bodde….
Jag har fortfarande inget emot om mitt hus vore helt självförsörjande på el. Men då gäller det hela årets alla timmar, inte bara att vara självförsörjande på el till exempel sommartid och sedan via elnätet köpa elförsörjning vinterhalvåret.
Att vara självförsörjande på el, bara en del av året, innebär investeringskostnader som du och pacman42 ser som svåra att ”kunna räkna hem”. Men dessutom så måste ni rimligen betala för anslutningen till elnätet, för hela året.
Om mängden elanvändare, som bara behöver köpa elkraft delar av året ökar, då kommer detta naturligtvis även att påverka prisbildningen på elkraften under vinterhalvåret. Det blir dyrt att generera elkraft som bara efterfrågas under vinterhalvåret när det redan nu är störst efterfrågan den årstiden i Sverige.
Även fördelen med att ”slippa” energiskatt delar av året för till exempel villaägare kommer rimligen att förändra sättet att debitera energiskatt på elkraft för villaägare om mängden som, bara säsongsvis, köper elkraft, ökar.
Samhällets elkraftförsörjning är en gemensam fråga för alla samhällets medborgare. Vi har t.ex. byggt upp elnäten så, att vi fördelar alla kostnader på de som matar in och tar ut eleffekt från elnäten.
När några få, ändrar på underlaget till finansieringen av elnäten går det rimligen bra. Men om det sprider sig och en mängd agerar på samma sätt då kan man rimligen räkna med att det, till exempel, blir förändringar i sättet att debitera.
Detta görs då inte för att ”vara stygg”, utan för att återställa till sättet att fördela alla kostnader på de som matar in och tar ut eleffekt från elnäten.
Redigerat:
Ett bra system (med AI eller utan) som i alla fall har en prognos baserat laddstrategie kommer förlänga batteriets livslängd.pacman42 skrev:
Traditionella batterier tömms under natten och laddas up igen på morgonen, när solen kommer upp. Inte bara fel för intäkter, men resulterar i ett batteri som står full laddat hela dagen. Inte gynnsamt för ett batteri.
Har (AI) systemet en bra prognos, laddas batteriet mäst på eftermiddag och kväll, batteriet är fulladdad bara en kort stund.
Jag bor i SE3 men har kommunalt elnät så förhållandevis gynnsam nätkostnad. Ingen debitering för nätet per kWh utan endast en årskostnad för abonnemanget. Dvs min elkostnad är elpriset plus energiskatt och moms.H he-peter skrev:Vi har ca 1,36 SEK/kWh i kostnader utöver själva elen.
Så Dina 750 kwh hade kostat oss 1.575 SEK här i SE4.
Med solceller kommer det in en liten slant, efter inköp av el, abonnemang, överföringsavgift och skatter är betalda.
Sen är det höst och framförallt vårvintern som gör skillnad.
Det blir interessant, om man med energieffektivisering och solceller kommer ner under 3.500 kWh/år.
Utmaningen för mig ligger också i att jag har majoriteten av förbrukningen när solcellerna inte producerar då vi har 2 elbilar. Men då dessa används dagtid är det laddning under natten som gäller. Behöver båda bilarna laddas kan det röra sig om uppåt 100kWh under en natt… då är inkommande elmatningen ganska varm…
Jag tycker fortfarande att det är humor hur mycket folk fokuserar på lönsamhet så fort det blir tal om solpaneler eller värmesystem.
Kan ni förklara hur ni räknar lönsamhet på olika inköp hos er? Hur folk räknar hem till exempel TV-apparater fattar jag inte. Varför satsar 5000 kr i en TV som man kunde satsat på börsen med avkastning. Var är lönsamheten i en TV? Och hur räknar man hem ett köksbord?
Kan ni förklara hur ni räknar lönsamhet på olika inköp hos er? Hur folk räknar hem till exempel TV-apparater fattar jag inte. Varför satsar 5000 kr i en TV som man kunde satsat på börsen med avkastning. Var är lönsamheten i en TV? Och hur räknar man hem ett köksbord?
Jag tror att utmaningen ligger i att man med solceller har väldigt svårt att vara självförsörjande i Sverige ens under sommaren. Det är väldigt få villor som skulle klara sig off-grid ens under Juni/Juli/Augusti. Det kräver ganska avancerade upplägg. Elnätet behövs där som backup.M Martin Lundmark skrev:Hej Liljeros och pacman42
När jag var i tioårsåldern (alltså för ca 60 år sedan) så tänkte jag mig att det vore intressant att bli självförsörjande med el.
Det fanns ett vattendrag ca en kilometer hemifrån där jag bodde….
Jag har fortfarande inget emot om mitt hus vore helt självförsörjande på el. Men då gäller det hela årets alla timmar, inte bara att vara självförsörjande på el till exempel sommartid och sedan via elnätet köpa elförsörjning vinterhalvåret.
Att vara självförsörjande på el, bara en del av året, innebär investeringskostnader som du och pacman42 ser som svåra att ”kunna räkna hem”. Men dessutom så måste ni rimligen betala för anslutningen till elnätet, för hela året.
Om mängden elanvändare, som bara behöver köpa elkraft delar av året ökar, då kommer detta naturligtvis även att påverka prisbildningen på elkraften under vinterhalvåret. Det blir dyrt att generera elkraft som bara efterfrågas under vinterhalvåret när det redan nu är störst efterfrågan den årstiden i Sverige.
Även fördelen med att ”slippa” energiskatt delar av året för till exempel villaägare kommer rimligen att förändra sättet att debitera energiskatt på elkraft för villaägare om mängden som, bara säsongsvis, köper elkraft, ökar.
Samhällets elkraftförsörjning är en gemensam fråga för alla samhällets medborgare. Vi har t.ex. byggt upp elnäten så, att vi fördelar alla kostnader på de som matar in och tar ut eleffekt från elnäten.
När några få, ändrar på underlaget till finansieringen av elnäten går det rimligen bra. Men om det sprider sig och en mängd agerar på samma sätt då kan man rimligen räkna med att det, till exempel, blir förändringar i sättet att debitera.
Detta görs då inte för att ”vara stygg”, utan för att återställa till sättet att fördela alla kostnader på de som matar in och tar ut eleffekt från elnäten.
Utan subventioner är kalkylen ännu tuffare. Jag tror definitivt på solceller som en del av elmixen och en förhållandevis billig och enkel teknik men el produceras bäst i större skala, microproduktion är otroligt komplext för näten. Det är bara se neråt kontinenten i tex Tyskland där man börjar få problem pga detta. Vi har redan byggt ett nätt med kapacitet att transportera ganska mycket el, varför inte då producera elen där det görs bäst?
Fast solcellerna skänker väl inget mervärde förutom just el? En tv kan du ju faktiskt ha glädje av. Jag tycker det är kul med teknik men ser faktiskt hellre en film på tvn än att sitta och titta på hur solpanelerna genererar kWhH HenrikHuslöse skrev:Jag tycker fortfarande att det är humor hur mycket folk fokuserar på lönsamhet så fort det blir tal om solpaneler eller värmesystem.
Kan ni förklara hur ni räknar lönsamhet på olika inköp hos er? Hur folk räknar hem till exempel TV-apparater fattar jag inte. Varför satsar 5000 kr i en TV som man kunde satsat på börsen med avkastning. Var är lönsamheten i en TV? Och hur räknar man hem ett köksbord?
För att TV, utlandsresa etc. ger underhållning. Solpaneler, värmesystem etc är en ren utgift/investering. Att räkna på kostnaden är högst rimligt för att avgöra vad som är bäst utifrån situationen.H HenrikHuslöse skrev:Jag tycker fortfarande att det är humor hur mycket folk fokuserar på lönsamhet så fort det blir tal om solpaneler eller värmesystem.
Kan ni förklara hur ni räknar lönsamhet på olika inköp hos er? Hur folk räknar hem till exempel TV-apparater fattar jag inte. Varför satsar 5000 kr i en TV som man kunde satsat på börsen med avkastning. Var är lönsamheten i en TV? Och hur räknar man hem ett köksbord?
Lägger man 150tkr på ett nytt värmesystem vill man kunna räkna hem det när man jämför med en billigare men mindre effktiv lösning.
Sen kan man absolut värdera möjlighet till ödrift, miljö, buller eller andra effekter men den ekonomiska delen är ju högst rimligt att diskutera.
HejL Liljeros skrev:Jag tror att utmaningen ligger i att man med solceller har väldigt svårt att vara självförsörjande i Sverige ens under sommaren. Det är väldigt få villor som skulle klara sig off-grid ens under Juni/Juli/Augusti. Det kräver ganska avancerade upplägg. Elnätet behövs där som backup.
Utan subventioner är kalkylen ännu tuffare. Jag tror definitivt på solceller som en del av elmixen och en förhållandevis billig och enkel teknik men el produceras bäst i större skala, microproduktion är otroligt komplext för näten. Det är bara se neråt kontinenten i tex Tyskland där man börjar få problem pga detta. Vi har redan byggt ett nätt med kapacitet att transportera ganska mycket el, varför inte då producera elen där det görs bäst?
Jag har, som jag skrev, inget emot att generera egen elkraft. Jag leker med tanken själv
Mitt inlägg handlar mer om att placera in det man gör (i samband med egen elgenerering) i helheten. Som en del i elsystemet
Gör man det, då förstår man bättre att tex villkoren för egenproducerad el kan förändras med tiden utan att det beror på att någon (samhället) vill vara ”stygg” och förstöra den satsning man gjort
Politiker i tex Tyskland och Sverige har haft goda intentioner med satsningar på vind och solkraft men vi ser hur villkoren nu förändras allteftersom mängden sol och vind ökar
Redigerat:
Jag håller med i allra högsta grad om detta, ett exempel är ju 60 öres reduktionen som var en ganska stor del av kalkylen men nu ströks av politiska beslut. Det förändrar ju payofftiden ganska markant, framförallt om man har svårt att använda elen själv.M Martin Lundmark skrev:Hej
Jag har, som jag skrev, inget emot att generera egen elkraft. Jag leker med tanken själv
Mitt inlägg handlar om att placera in det man gör (i samband med egen elgenerering) i helheten. Som en del i elsystemet
Gör man det, då förstår man bättre att tex villkoren för egenproducerad el kan förändras med tiden utan att det beror på att någon (samhället) vill vara ”stygg” och förstöra den satsning man gjort
HejL Liljeros skrev:
Energimarknadsinspektionen har varit långsamma, men bra på att skapa en bättre balans, i det som politikerna startade gällande egen elproduktion
I Tyskland (och Spanien) har man hunnit längre med att skapa problematik.
Det är allvarligt för samhället om vi inte kan få en stabil och pålitlig elkraftförsörjning
Redigerat:
HejL Liljeros skrev:
Eftersom elnäten till våra villor är byggda för en effektriktning (mot villan) så innebär egenproducerad el i princip samma sak som att minska sin elanvändning så länge man inte matar ur eleffekt från villan och till elnätet
Matas bara en liten mängd matas från villan till elnätet händer inget allvarligt men om mängden inmatad eleffekt ökar så uppstår tex ökande risk att spänningsregleringen fungerar dåligt
Redigerat:
Vad ger solcellerna om de inte är lönsamma?H HenrikHuslöse skrev:Jag tycker fortfarande att det är humor hur mycket folk fokuserar på lönsamhet så fort det blir tal om solpaneler eller värmesystem.
Kan ni förklara hur ni räknar lönsamhet på olika inköp hos er? Hur folk räknar hem till exempel TV-apparater fattar jag inte. Varför satsar 5000 kr i en TV som man kunde satsat på börsen med avkastning. Var är lönsamheten i en TV? Och hur räknar man hem ett köksbord?
/Krille