Om de tidigare ägarna tillät honom att bosätta sig på marken är han ju inte en inkräktare. Den viktiga frågan, som jag ser det, är om han är arrendator eller hyresgäst. I det senare fallet har han besittningsrätt, och det är relativt enkelt för honom att ta upp ärendet i hyresnämnden. Jag tror att ni är på rätt spår när ni försöker hitta en annan markbit åt honom. Han lär dock inte gilla transformatorstationen...
 
tio_Pepe skrev:
Finns säljarna kvar i bilden? Kan inkräktaren pressa er via dem på något sätt? Juridiskt eller på annat sätt?
Yepp!

Han pressar på dessa gamla damer som då vidarbefordrar detta till oss !

F
 
Fjodor skrev:
Min egentliga fråga var ju hur giltigt ett sådant muntligt avtal är och om det kan ses som ett arrendeavtal (vilket skulle ge honom besittningsrätt)?
Endast lägenhetsarrende kan avtalas muntligt. Inget besittningsskydd, utan det kan sägas upp till nästkommande fardag efter sex månader, i ditt fall 14:e mars 2011.
 
Dra elstängsel runt hans kojor? Det är nog inte kompatibelt med hans elallergi
 
Oavsett hur man ska gå till väga för att få bort eran "hyresgäst" så måste väl det första steget vara att tala om för honom att nu är det antingen dags att du gör rätt för dig och betalar hyra/köper tomten eller letar rätt på något annat ställe innan som tax MH föreslår mitten på Mars.

Han kommer aldrig att börja leta något nytt än i annat fall, att han vet att sheriffen kommer att komma, jan kommer att gnälla till era tid ägare och vem bryr sig!
Han har ju vetat att han SKA leta något nytt, Ni har absolut fyllt erat avtal.

Sedan skulle jag tala om för honom om att det är bara att städa upp på en gång, annars får han dra på en gång. I min mening är han där som gäst, och då beter man sig därefter också.
Tyärr så är nog detta en person som om du ger lillfingret så tar han hela överkroppen. Han är fullt medveten om hur långt han kan dra olika saker, för att hålla sig inom lagen.

Lycka till och vi följer detta med spänning hur det går för dig!
 
Fjodor skrev:
Märk väl att det inte finns någon diagnos i Sverige som heter elallergi utan denna sjukdom går under något som kallas Somatoform autonom dysfunktion (SAD) och är en psykisk diagnos!
Ett litet tips om du skall föra någon form av offentlig dialog är att du använder termen elöverkänslighet istället för allergi, vet att många medlemmar i Elöverkänsligas riksförbund (FEB.se) är mycket noga med att framhäva att det inte är tal om allergi utan överkänslighet och ska man föra dialog med dem så skadar det nog inte att försöka vara ödmjuk.
 
ANDHOL skrev:
Ett litet tips om du skall föra någon form av offentlig dialog är att du använder termen elöverkänslighet istället för allergi, vet att många medlemmar i Elöverkänsligas riksförbund (FEB.se) är mycket noga med att framhäva att det inte är tal om allergi utan överkänslighet och ska man föra dialog med dem så skadar det nog inte att försöka vara ödmjuk.
Mycket viktigt inlägg! Visa respekt för detta och försök aldrig skoja eller raljera om det. Nämn det över huvud taget inte i onödan.
 
tio_Pepe skrev:
Mycket viktigt inlägg! Visa respekt för detta och försök aldrig skoja eller raljera om det. Nämn det över huvud taget inte i onödan.
Väldigt OT iofs men vadå?
Det enda som ANDHOL har gjort är att redovisa vad den vetenskapligt baserade sjukvården anser. Elöverkänslighet är så vitt jag vet ingen vedertagen diagnos och inga vetenskapligt genomförda studier har väl visat att det finns??
Om det nu inte har kommit nya rön de senaste åren som jag har missat?? Skulle gärna få tillgång till de studierna i så fall, länk eller liknande.
 
Fjodor skrev att "inkräktaren" pga. av sin ekonomiska situation inte skulle riskera att stämma och ev. förlora.

Ibland är det just de som saknar medel som kan vara väldigt framgångsrika i en stämmning. Man kan nämligen få rättshjälp som betalar för den egna advokaten, men om man förlorar så får den hjälpbehövande själv stå för motpartens advokatkostnader, rättshjälpen betalar inte det.

Det är här det blir absurda effekter, för en som helt saknar utmätningsbara tillgångar kan då okynnesstämma, bara göra stämmningen tillräckligt trovärdig för att kvalificera sig för rättshjälp. Den stämda kontaktar advokat som kommer att rekomendera förlikning på ett belopp som är lite lägre än vad det kostar att försvara sig mot stämmningen i domstol. Efterssom om man försvarar sig och vinner (det var ju en okynnesstämmning) så får man i alla fall aldrig ut kostnaden för sin advokat från motparten, som inte kan betala.
 
Jan-Å skrev:
Väldigt OT iofs men vadå?
Det enda som ANDHOL har gjort är att redovisa vad den vetenskapligt baserade sjukvården anser. Elöverkänslighet är så vitt jag vet ingen vedertagen diagnos och inga vetenskapligt genomförda studier har väl visat att det finns??
Om det nu inte har kommit nya rön de senaste åren som jag har missat?? Skulle gärna få tillgång till de studierna i så fall, länk eller liknande.
Därför att det gäller att hålla sig till saken.
 
Fjodor skrev:
(Detta finns även på pränt då de tidigare ägarna överklagat till vägföreningen att inkräktaren blivit delaktig i vägföreningen och får betala avgift där eftersom han är bofast utmed vägen.) Detta då de gamla ägarna tyckt synd om honom och tillåtit honom att bo där.
Det där låter lite lustigt då normalt sett ett medlemskap i en vägförening är per fastighet och fastighetens nyttjande av en väg. Att en man bor i en koja på ER fastighet borde ju inte göra honom betalningsansvarig utan möjligen vid en av lantmäteriet utförd förrättning öka andelstalet för er del i vägföreningen vilket knappast skulle ske för att en person till bor på er fastighet. Detta eftersom om jag förstått det hela rätt ni har en jord/skogsbruks fastighet som därmed troligen redan har ett stort andelstal i vägen då traktorer och timmerbilar belastar en väg mycket mer än ett enstaka hus.
 
hempularen skrev:
Fjodor skrev att "inkräktaren" pga. av sin ekonomiska situation inte skulle riskera att stämma och ev. förlora.

Ibland är det just de som saknar medel som kan vara väldigt framgångsrika i en stämmning. Man kan nämligen få rättshjälp som betalar för den egna advokaten, men om man förlorar så får den hjälpbehövande själv stå för motpartens advokatkostnader, rättshjälpen betalar inte det.
.
Menar du att rättshjälp skulle vara aktuell i en tvist om vad som förmodligen i värsta fall är ett lägenhetsarrende och sannolikt är "annan typ av benefik nyttjanderätt"? Jag har spontant svårt att se det som rättshjälpsgrundande, men det kanske är så?
 
Jag vet inte vilka typer av ärenden man kan få rättshjälp för. Men en f.d kollega råkade ut för ett sådant fall. Han var med i styrelsen för en brf. En f.d hyresgäst stämde föreningen (komplicerad historia), alltså inte en medlem. Hyresgästen fick rättshjälp, hade aboslut inget case. Men föreningens advokat fick till en förlikning där hyresgästen fick ut 12 000 kr för en påstådd skada på en 10 år gamma Ikea hylla som kostat 300 kr ny.
 
Min ytterst begränsade erfarenhet är att rättshjälp beviljas i exempelvis tvister som rör en persons hyresrätt till sin bostad, när en medellös privatperson blivit stämd av ett företag eller andra "vitala" personliga intressen. I detta fall bor ju förvisso snubben de facto där, men vi pratar ändå om ett väldigt skakigt lägenhetsarrende eller inte ens det.

Baserat på det som framkommit i tråden skulle jag inte tro att chansen är stor att fårrättshjälp för att stämma någon enligt skadeståndslagen för att man blivit avhyst från en bit mark man inte betalat något för och nyttjat på högst oklara juridiska premisser.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.