Besittningsrätt för inkräktare?
Hej!
Min fru och jag har köpt en gård med lite skog och mark.
ca 1-2 år innan köpet så flyttade en elallergiskt man in i bortre änden av fastigheten.
Han har byggt 3 kojor som han bor och lagar mat i. Han har 2 hundgårdar och en hönsgård. Allt detta troligtvis utan bygglov (ska kolla med kommunen imorgon)
I vårt köpeavtal så står det att vi inträder i muntligt avtal med denna man.
Han har fått lov av de tidigare ägarna att bo där tills han hittar ett bättre boende.
(Detta finns även på pränt då de tidigare ägarna överklagat till vägföreningen att inkräktaren blivit delaktig i vägföreningen och får betala avgift där eftersom han är bofast utmed vägen.) Detta då de gamla ägarna tyckt synd om honom och tillåtit honom att bo där.
Vi är inte så imponerade utan vill ha tillbaka vår mark.
Han bor således på vår betesmark utan att betala arrende eller avgift.
Har han någon form av besittningsskydd eller går det att bli av med honom?
Har läst lite i jordabalken och det verkar som om han har rätt till förlängningar om 5 år. Dock så kan vi säga upp om det visar sig att han saknar bygglov (vilket man måste ha om man bygger nytt på landet om det inte är inärheten av befintlig bebyggelse.)
Hjälp oss !!
Fjodor
Min fru och jag har köpt en gård med lite skog och mark.
ca 1-2 år innan köpet så flyttade en elallergiskt man in i bortre änden av fastigheten.
Han har byggt 3 kojor som han bor och lagar mat i. Han har 2 hundgårdar och en hönsgård. Allt detta troligtvis utan bygglov (ska kolla med kommunen imorgon)
I vårt köpeavtal så står det att vi inträder i muntligt avtal med denna man.
Han har fått lov av de tidigare ägarna att bo där tills han hittar ett bättre boende.
(Detta finns även på pränt då de tidigare ägarna överklagat till vägföreningen att inkräktaren blivit delaktig i vägföreningen och får betala avgift där eftersom han är bofast utmed vägen.) Detta då de gamla ägarna tyckt synd om honom och tillåtit honom att bo där.
Vi är inte så imponerade utan vill ha tillbaka vår mark.
Han bor således på vår betesmark utan att betala arrende eller avgift.
Har han någon form av besittningsskydd eller går det att bli av med honom?
Har läst lite i jordabalken och det verkar som om han har rätt till förlängningar om 5 år. Dock så kan vi säga upp om det visar sig att han saknar bygglov (vilket man måste ha om man bygger nytt på landet om det inte är inärheten av befintlig bebyggelse.)
Hjälp oss !!
Fjodor
Nja med tanke på att han flyttade dit först och fick lov till detta i efterhand så står jag fast vid inkräktare!ArneTW skrev:
Jo elstängsel funkar säkert men jag tänkte se om det finns något juridiskt som kan hindra mig från att avhysa honom!
F
Men hur tänkte ni här. Ni har skrivit ett köpeavtal där det står att ni inträder avtal med denna man att han får bo där. Då har ni accepterat att han skall få bo där. Och nu har ni ändrat er eller?Fjodor skrev:
Jag tror det kan vara svårt för er att avhysa honom.
Skulle tro att avtalet som är omskrivet i kontraktet är ett avsevärt hinder. Hade inte förre ägaren upplyst er om förhållandet hade avtalet inte gällt, men nu är saken annorlunda.
Det finns en viss risk att kommunen visserligen anser att kojorna är svartbyggda, men sedan utfärdar bygglov mot en förhöjd avgift..
Det finns en viss risk att kommunen visserligen anser att kojorna är svartbyggda, men sedan utfärdar bygglov mot en förhöjd avgift..
Vad står det att ni inträder i för muntligt avtal med denna man? Jag misstänker det är tänkt att vara ett sorts bostadsarrende och det gäller inte om det inte någon gång har erlagts någon sorts ersättning. Kan denna man i skogen bevisa att det erlagts någon sorts ersättning eller "motprestation" så sitter han säkert i 5 år från avtalet tecknandes enligt 10 kap §2 då tid ej tecknats för arrendet.
Annars är det bara att avhysa honom och hänvisa till att det inte finns ett giltigt avtal.
//Anders
Annars är det bara att avhysa honom och hänvisa till att det inte finns ett giltigt avtal.
//Anders
Redigerat:
Juridik och moral kanske inte alltid går hand i hand... men rent moraliskt, hur kan man köpa en fastighet där man blir upplyst om de korrekta förhållandena (att denna "inneboende finns") och accepterar dessa skriftligt i köpekontraktet och sedan direkt vilja bryta mot detta?
Jag HOPPAS att detta är juridiskt besvärligt att göra, men skulle inte förvåna mig om så inte vore fallet. När vi köpte en fastighet med "inneboende" så skrev vi i köpekontraktet att fastigheten köptes helt utflyttad och att säljaren hade ansvar för detta (inte uttryckt exakt så kanske).
Jag HOPPAS att detta är juridiskt besvärligt att göra, men skulle inte förvåna mig om så inte vore fallet. När vi köpte en fastighet med "inneboende" så skrev vi i köpekontraktet att fastigheten köptes helt utflyttad och att säljaren hade ansvar för detta (inte uttryckt exakt så kanske).
Redigerat av moderator:
Får förtydliga lite.
Vi anade inte från början att de tidigare ägarna känt sig tvingade att godta att han bor där men nu med facit i hand så uppfattar vi att de känt sig lite i underläge / hotade o därför sagt att han får stanna tills han hittar något bättre!
Mannen uppför sig och beter sig som om han äger hela gården o upplevs av oss som obehaglig. Han har 2 stora hundar som springer lösa och jagar en del djur (grannarna har sett dem ta ett rådjur).
Vi har fått flera påstötningar från grannar som tycker detta är obehagligt och vi är mer måna om grannsämjan än vår inkräktare.
Det är extremt skräpigt runt de kojor han har o det är känt i trakten att det bor en konstig man där.
Han har aldrig erbjudit sig att betala för att bo där eller ens att utföra dagsverke på gården...............
Varför skriver man då på ett sådant avtal? Jo den frågan är enkel. Då de tidigare ägarna inte har några arvingar så har vi mot villkor att vi bosätter oss på gården fått köpa den för halva marknadspriset.
Vi blev väldigt glada och bad en jurist att hjälpa till med skrivandet. Hon skrev då in detta i kontraktet och vi var rädda att affären skulle gå i stöpet om vi dröjde (De har haft flera besök av folk som velat betala bra för gården precis innan affären).
Detta visade sig vara värt ett antal miljoner och gav oss en möjlighet att driva jord / skogsbruk i en mer lönsam skala vilket vi inte hade klarat av annars!
Vad som i början verkade vara ett muntligt avtal om tillfälligt boende verkar inkräktaren tolka som ett löfte om boende för all framtid.
Detta är inte ok för oss då vi behöver marken för bete.
MEN vi är inte helt omänskliga...
Vi kommer givetvis att erbjuda honom en arrendetomt på ett annat ställe.
Denna kommer han isåfall att få hyra eller köpa till taxeringsvärdet.
Hoppas att det klarnar (och att vi inte framstår som så grymma)!
F
Vi anade inte från början att de tidigare ägarna känt sig tvingade att godta att han bor där men nu med facit i hand så uppfattar vi att de känt sig lite i underläge / hotade o därför sagt att han får stanna tills han hittar något bättre!
Mannen uppför sig och beter sig som om han äger hela gården o upplevs av oss som obehaglig. Han har 2 stora hundar som springer lösa och jagar en del djur (grannarna har sett dem ta ett rådjur).
Vi har fått flera påstötningar från grannar som tycker detta är obehagligt och vi är mer måna om grannsämjan än vår inkräktare.
Det är extremt skräpigt runt de kojor han har o det är känt i trakten att det bor en konstig man där.
Han har aldrig erbjudit sig att betala för att bo där eller ens att utföra dagsverke på gården...............
Varför skriver man då på ett sådant avtal? Jo den frågan är enkel. Då de tidigare ägarna inte har några arvingar så har vi mot villkor att vi bosätter oss på gården fått köpa den för halva marknadspriset.
Vi blev väldigt glada och bad en jurist att hjälpa till med skrivandet. Hon skrev då in detta i kontraktet och vi var rädda att affären skulle gå i stöpet om vi dröjde (De har haft flera besök av folk som velat betala bra för gården precis innan affären).
Detta visade sig vara värt ett antal miljoner och gav oss en möjlighet att driva jord / skogsbruk i en mer lönsam skala vilket vi inte hade klarat av annars!
Vad som i början verkade vara ett muntligt avtal om tillfälligt boende verkar inkräktaren tolka som ett löfte om boende för all framtid.
Detta är inte ok för oss då vi behöver marken för bete.
MEN vi är inte helt omänskliga...
Vi kommer givetvis att erbjuda honom en arrendetomt på ett annat ställe.
Denna kommer han isåfall att få hyra eller köpa till taxeringsvärdet.
Hoppas att det klarnar (och att vi inte framstår som så grymma)!
F
Redigerat:
Är löftet "tills han hittar ett bättre boende" så skulle inte jag varit alltför skraj för att gå till rätten och hävda att han inte har det som tillfälligt boende, utan ser det som en permanent lösning (med tanke på vad han byggt där osv). Med andra ord har han överskridit gränserna för avtalet, och borde kunna avhysas. Inga garantier för att det skulle funka, men är värt ett försök.
Även att han uppträder hotfullt och använder marken på ett icke hållbart sätt (skräp) kan medföra att han inte har rätt att kvarstå vid avtalet. När det är arrenden utan motprestation är det något lättare att säga upp, men reglerna kring arrende är något svårpenetrerade så jag rekommenderar absolut er att kontakta en jurist med fastighetsrätt som specialområde.
Jag tycker att ni försöker ta bara fördelarna och inte nackdelarna? Ni fick köpa gården till ett riktigt fynd-pris med villkor att ni bosatte er där och att den där "inkräktaren" fick bo kvar (tills han hittade något bättre). Nu vill ni köra iväg "nybyggaren"... Vad händer nästa vecka? Vill ni flytta till Stockholm då och sälja gården till ordinarie marknadspris och göra x antal miljoner i vinst?Fjodor skrev:
Nej, det verkar ju inte så, men helt ärligt, så finns det väl inte något juridiskt bindande överhuvudtaget för er del att hålla överenskommelsen om att ni skall bo där. Det är ju bara en moralisk förpliktelse och de spekulanter som var före er hade ju kunnat påstå att de gick med på detta också och köpa gården till fynd-pris och sedan bara ha det som sommarstuga.
Inte för att det har något direkt med varandra att göra, men jag tycker att ni verkar ha fått väldigt mycket förmåner i den här affären mot ett par enkla villkor, som kanske inte är helt juridiskt möjliga att tvinga igenom.
Om det nu är så att "bosättningen" är till sådant besvär för er för att ni behöver just den marken och ni har annan mark som ni kan avvara till ny bosättning, så tycker jag åtminstone att ni skall erbjuda bosättaren denna mark utan något krav på ekonomisk ersättning och hjälpa till med "flytten" eller vad det nu blir av "kojorna".
Det är en sak att ni tycker att den nuvarande placeringen stör och vill flytta bosättningen. Men sedan verkar ni ju vilja tjäna pengar på det också, och då rent ekonomiskt också frångå ert avtal med säljaren.
Rent juridiskt tror jag inte ni skulle ha några större problem att bli av med bosättningen. Rent juridiskt hade någon annan kunnat köpa gården med löfte om att bosätta sig där, för att sedan bara strunta i det. Juridik och moral verkar inte alltid vara samma sak...
Sedan är det ju självklart så att det finns en gräns för vad man skall tolerera av bosättaren och att man kan ställa vissa krav på normalt hyfs från denne.